Läs senare

Mer än förskola för nyanlända

ReportageIntroduktionsförskolan i Vårberg siktar inte bara på att få in barnen i verksamheten. Man vill också hjälpa mammorna ut i arbetslivet. Sfi-undervisning är ett sätt.

09 Nov 2018
”Klappi, klappi ringen här, vem är det som sitter där?” sjunger mammor, barn och personal på sångsamlingen.<br>Foto: Marc Femenia

En grupp mammor med barn, och några utan, har samlats på introduktionsförskolan Rönnholmsgränd 42 i Stockholmsförorten Vårberg. Det är onsdag förmiddag och på schemat står sfi. Barnskötaren Fadia Naman och sfi-läraren Sara Löfström småpratar med mammorna.

– Hur är det med din dotter, vad gör  hon för nytt nu? frågar Sara Löfström och vänder sig till Valentima Marku.

Valentima ser frågande ut. Sara Löfström gör ett nytt försök att göra sig förstådd.

– Vilka nya saker lär hon sig just nu?

Många vet inte vad svensk förskola handlar om. Det vill vi visa.

– Aahh! Pippi, säger Valentima Marku och suckar.

Valentima Marku ställer sig på ett ben, hoppar och flaxar med armarna för att demonstrera dotterns nya favoritsyssla.

Introduktionsförskola och stadsdelsmammor

  • Introduktionsförskolor finns i socioekonomiskt utsatta områden på ­flera platser i landet, till exempel Stockholm, Malmö, Helsingborg och Motala. 
    Vissa erbjuder sfi-undervisning, andra inte.
    Målet är att ge stöd till föräldrarna och att barnen ska börja i förskolan.
  • En stadsdelsmamma är anställd av kommunen för att hjälpa ny­anlända kvinnor att navigera i samhället.
    De har själva invandrarbakgrund men har klarat av sin sfi. Jobbet är ett första kliv ut i arbets­livet.
    Stadsdels­mammor finns bland annat i Stockholm och Helsingborg.

– Hela tiden hon är pippi.

Introduktionsförskolan i Vårberg öppnade i augusti 2017. Den drivs i kommunal regi och är öppen för alla, oavsett hur bra svenska man kan prata. Skillnaden jämfört med en vanlig öppen förskola är att det finns särskilt stöd och insatser för familjer som är nya i Sverige.

– Jag och personalen tog ett gemensamt beslut att alla är välkomna. Man behöver inte kunna någon svenska från början utan får ta det stegvis. Vi vill att de ska känna sig trygga i sammanhanget för att sedan kunna erövra språket. Sedan har jag sett till att ha personal som talar de vanligaste språken i området, berättar förskolechefen Magdalena Göth.

Tanken att starta en introduktionsförskola väcktes efter att kommunen sett att tre av tio barn i området inte går i förskolan. Det gjordes intervjuer i centrum för att få reda på varför. Två spår kom fram. Det första var att mammorna identifierar sig som just mammor. Deras uppgift i livet är att ta hand om barnen. Det andra spåret var att det cirkulerade rykten att om man sätter barnen i förskolan så tar socialtjänsten hand om dem.

– Många vet inte vad svensk förskola handlar om. Det vill vi visa med introduktionsförskolan. Sedan vill vi också ta chansen att hjälpa mammorna ut i arbetslivet. Många jobbar inte, de talar inte svenska och är inte en del av det offentliga rummet. Så det blir ett dubbelt uppdrag, säger Magdalena Göth.

I hennes enhet ingår fyra förskolor. Introduktionsförskolan är placerad som en egen avdelning på en av dem. Det är ett medvetet val för att successivt kunna introducera föräldrarna i hur en samling fungerar, hur det är att leka ute på gården eller att måla i ateljén.

Valentima Marku besöker förskolan utan barn.
Foto: Mark Femenia

– Det gör allt lättare. Man kan säga: ”Du, kom så går vi och testar maten”, säger Magdalena Göth.

Innan Magdalena Göth och kollegerna startade introduktionsförskolan besökte de liknande verksam­heter och kom fram till ett antal viktiga punkter som de ville ha med. En var att ha sfi-undervisning. Eftersom mammorna är hemma med sina barn är det svårt för dem att komma i väg på sfi annars. Därför kommer sfi-läraren Sara Löfström till förskolan två förmiddagar i veckan. Då får barnen antingen vara med eller leka med de andra barnen och pedagogerna.

För Sara Löfström, som är van att jobba i ett klassrum, har det varit allt annat än lätt att få undervisningen att fungera med en grupp där vissa är analfabeter och andra akademiker – och dessutom med en massa små barn i rummet.

– Från början ville jag ha mer uppstyrd undervisning men det fick jag släppa på. Nu jobbar vi väldigt mycket med det muntliga. Det fungerar för alla och är också vad de flesta vill träna på, säger hon.

Utöver sfi-undervisningen har introduktionsförskolan ett digert program. Personalen har tematräffar och tar med mammorna, för det är nästan bara mammor som kommer, till jobbtorget och medborgarkontoret, eller så kommer deras personal till förskolan. Det gör även en syokonsulent. Två gånger om dagen har de språka-timme då det var tänkt att de skulle prata om det svenska samhället. Men i stället får mammorna hjälp att göra sina läxor, vilket de själva uttryckt att de ville.

Sfi-läraren Sara Löfström kommer till förskolan två gånger i veckan. Här tillsammans med Chrysoula Fydanidou.
Foto: Mark Femenia

– Det har vi lyssnat på. I den här typen av verksamhet gäller det att vara väldigt prestigelös, säger Magdalena Göth.

I sin chefsroll har hon genom introduktionsförskolan ställts inför nya situationer. Hon har stöttat personal som i förtroende fått höra om de traumatiska upplevelser både föräldrar och barn varit med om under flykten och hon har funderat över bästa sättet att nå ut till fler i målgruppen.

Innan allt drog i gång visste Magdalena Göth och hennes medarbetare inte riktigt vad de kunde förvänta sig. Hur många besökare skulle komma och hur många barn skulle lotsas in på den vanliga förskolan? Målet lades mellan sju och åtta barn. I verkligheten blev siffran den dubbla. 15 av barnen som gick på introduktionsförskolan är nu inskrivna på den ordinarie förskolan. Och antalet besökare översteg alla förväntningar. Efter en trög start har de haft ungefär 150 besök, föräldrar och barn, i veckan.

– Det trodde jag aldrig. Den dag vi hade kick-off med ett stort internationellt fika kom sex personer, berättar Magdalena Göth.

Så vad beror vändningen på? Enligt Magdalena Göth handlar det om marknadsföringen de gjort och att ryktet börjat sprida sig. Det som haft bäst effekt är fysiska möten, snarare än sociala medier och andra digitala kanaler. Personalen har stått i centrum och gått fram till föräldrar med små barn, de har varit på BVC, på biblioteket och på jobb­torget. I det arbetet har de haft god hjälp av stadsdelsmammorna (se faktaruta), som också är en del av introduktions­förskolans arbetslag.

Förskolechefen Magdalena Göth kan glädja sig över att intresset för introduktionsförskolan blev mycket större än förväntat.
Foto: Mark Femenia

– De har varit otroligt viktiga och bidrar med massor, inte minst språkkunskaper, säger hon.

Valentima Markus dotter, som hela tiden leker pippi, är ett av de barn som nu går i förskolan. Men den här dagen har Valentima Marku kommit ensam till introduktionsförskolan. Det är tydligt att gemenskapen varit viktig för henne. När hon kom första gången kunde hon ingen svenska och kände ingen i Vårberg. När det är dags för sångsamling tar hon plats i ringen tillsammans med de andra mammorna och barnen. Barnskötaren Fadia Naman tar ton. ”Klappi, klappi ringen här, vem är det som sitter där?”

Efteråt säger Fadia Naman att personalens bemötande är viktigt.

– Här ska alla vara välkomna och känna sig trygga. I början när vi hade svårt att förstå varandra satt vi med en karta och placerade ut nålar på allas länder. Vi lär känna varandra och blir som en familj.

ur Lärarförbundets Magasin