Läs senare

Mer fysisk rörelse i skolan kräver mer resurser

DebattRegeringen verkar tro att krav på mer fysisk rörelse i skolan inte kräver mer resurser. Risken är stor att de ökade kraven går ut över andra ämnen om inte skolidrotten får ökat ekonomiskt stöd, skriver Lärarförbundet, Svenska Idrottslärarföreningen och Skolidrottsförbundet.

Om debattörerna

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Lärarförbundet

 

Rami Aro

Ordförande Svenska Idrottslärarföreningen och ombud för Lärarnas Riksförbund

 

Jamie Spörndli

Förbundsordförande Skolidrottsförbundet

För ungefär ett år sedan presenterade regeringen ett antal satsningar för att få Sveriges barn och unga att röra på sig mer. Initiativet gavs namnet ”Samling för daglig rörelse” och ett stort antal organisationer bjöds in för att medverka till ökad fysisk rörelse i skolan.

Nästa år kommer hundra extra timmar att läggas till i ämnet idrott och hälsa i grundskolan, från 500 till 600 timmar per år. Dessutom ökar regeringen trycket på att införa generell rörelse i skolan för att öka prestationen i övriga ämnen. Skolverket har fått ett regeringsuppdrag för att komma med förslag på hur detta ska göras möjligt. Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att mer rörelse ska skapas utan att det blir en ny uppgift för lärarna. 

Illustration: Colourbox

Trots goda intentioner finns en uppenbar risk att regeringen bygger ett luftslott. Varje timme i varje ämne behöver en behörig lärare. Det mest troliga är att arbetet med både hundra extra timmar inom idrott och hälsa och ökad generell rörelse kommer att landa i idrottslärarnas händer.

Idrottslärare undervisar ofta även i andra ämnen. Om de ska ha en större andel idrott i sina tjänster kommer lärarbristen i övriga ämnen öka. Risken finns även att undervisningsgrupperna blir större. Enligt Skolidrottsbarometern, en undersökning som genomfördes i mars 2018, upplever redan idag en majoritet av lärarna i idrott och hälsa en hög eller mycket hög arbetsbelastning.

Trots goda intentioner finns en uppenbar risk att regeringen bygger ett luftslott… Det mest troliga är att arbetet kommer att landa i idrottslärarnas händer.

Ett bra sätt att få mer rörelse i skolan på ungas egna villkor är genom Sveriges 1 300 skolidrottsföreningar, Skol-IF, som idag tillsammans omfattar 120 000 barn och unga. Erfarenheten visar att Skol-IF är beroende av vuxenstöd men allt för många idrottslärare tvingas idag säga nej till att hjälpa eleverna att bilda skolidrottsföreningar eftersom de inte har tid för det i sina tjänster.

Trots regeringens höga ambitioner på området nämns inte ens orden ”rörelse i skolan” i den senaste vårbudgeten. En så pass viktig politisk ambition borde återspeglas i budgetarbetet. Ska skolan kunna bidra till mer fysisk rörelse måste rätt ekonomiska förutsättningar finnas.

Vi är övertygade om att det parti som i höstens val lovar väljarna att verkligen satsa på rörelse i skolan kommer att vinna starkt stöd för det. När fler unga involveras i idrotten förbättras både deras hälsa och deras skolprestationer. Det vinner hela samhället på.

Skolan behöver därför mer resurser så att idrottslärarna kan bli fler och får tid att genomföra och arbeta med de förändringar som krävs. Oavsett vem i skolan som gör jobbet behövs kunskap och rätt förutsättningar för planering, organisation och utförande. Mer rörelse i skolan kommer inte hända av sig självt.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin