Läs senare

Mer undervisning i låg ålder ger högre livsinkomst

FörskoleklassFörlängda terminer från skolstart ger högre inkomst och pension i vuxen ålder än ett extra skolår i tonåren. Det visar en ny forskningsstudie.

av Lenita Jällhage
04 sep 2019
04 sep 2019
Therese Nilsson.
Foto: Karl Gabor

Forskaren Therese Nilsson, docent vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN), har tillsammans med tre forskarkollegor gjort en omfattande longitudinell studie som baseras på äldre skolreformer i Sverige. Applicerat på dagens förhållande tror hon att en ökad tid i förskoleklass skulle kunna vara en väg för att få liknande positiva effekter för dagens elever.

– Men i dag finns det extremt stora variationer mellan kommuner i hur många timmar man erbjuder barnen i förskoleklass. Det finns inget lagkrav på att man ska få ett visst antal timmar, säger hon.

I forskningen som Therese Nilsson och hennes kollegor har gjort har de följt upp hur elever, som gick i folkskolan på 1930- och 1940-talet i Sverige, har påverkats under livet av två parallella utbildningsreformer. Den ena reformen innebar att elevernas terminer förlängdes från 34,5 till 39 veckor under elevernas sex första skolår. Den andra reformen gav i stället eleverna ett extra sjunde skolår i 13-års åldern.

Elevernas totala undervisningstid var ungefär densamma men den nya forskningsstudien visar att längre terminer hade betydligt större effekter och gynnade eleverna, i synnerhet kvinnorna, senare i livet genom högre inkomster och pension.

I dag finns det extremt stora variationer mellan kommuner.

– Det vi ser är att förlängningen av terminstiden är mycket mer effektiv, om man gör det från det att eleverna är unga, i jämförelse med att lägga till ett ytterligare skolår senare, säger Therese Nilsson.

Forskningen har gjorts av Therese Nilsson, docent vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, Martin Fischer, disp. doktor vid Karolinska institutet, Martin Karlsson, professor University of Duisburg-Essen och Nina Schwarz, doktorand vid samma universitet i Tyskland.

Forskningsstudien har antagits för publicering i Journal of European Economic Association.

Hon konstaterar att det pågår en diskussion i många länder om att utöka grundskolan för att förbättra elevernas resultat. Undervisningstiden i grundskolan inom EU:s länder varierar kraftigt, mellan 162 till 200 dagar under ett läsår (läsåret 2016-2017). I Sverige ska antalet skoldagar i grundskolan vara minst 178 per läsår. Därutöver har Sverige den obligatoriska förskoleklassen.

Det finns olika vägar att gå ifall politikerna skulle vilja utöka undervisningstiden i Sverige.

– Det finns ett utrymme att förlänga terminerna genom att exempelvis korta sommarlovet eller införa ett treterminssystem, säger hon.

Men en alternativ väg skulle, enligt Therese Nilsson, vara att öka antalet timmar i förskoleklass.

I dag kan kommuner pendla mellan att erbjuda 3 till 6 timmar i förskoleklass. Skollagen anger att eleverna i förskoleklass har rätt till minst 525 timmar per läsår under högst 190 dagar och max 6 timmar per dag.

– Det här är tid som vi i Sverige skulle kunna nyttja för att förbättra barnens kognitiva färdigheter och som kan få långsiktiga effekter. Så tänker jag ifall jag ska överföra våra resultat till dagens skola, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, tycker att studien är intressant men anser att det är viktigare att den undervisning som bedrivs håller hög kvalitet än att man ökar undervisningstiden.

– Innan man ökar undervisningstiden som ges måste man säkerställa att den är av den kvalitet som behövs och innehåller det som krävs för att eleven ska få såväl anpassning som utmaning på rätt nivå.

Hon konstaterar att det i dag råder lärarbrist.

– Många elever möts av outbildade lärare och det finns all sannolikhet att tro att de eleverna inte blir betjänta av mer undervisningstid, säger hon.

Hon anser att alla elever som går i sexårsverksamhet ska ha samma rättigheter till undervisning oavsett var de än bor i landet.

– Men det måste gå hand i hand med förutsättningarna för lärarna och där ser det också extremt olika ut i landet. När det exempelvis gäller förberedelsetid och planeringstid. Det handlar om att säkerställa att resurser men även arbetsorganisation säkerställs, säger Johanna Jaara Åstrand.

Förskoleklass

  • Förskoleklass blev en obligatorisk egen skolform hösten 2018 för barn från 6 års ålder.
  • Förskoleklass ska kombinera skolans och förskolans sätt att arbeta och deras pedagogik.
  • Syftet med förskoleklassen är bland annat att förbereda eleverna för fortsatt utbildning och stimulera varje barns utveckling och där lek och skapande ingår.
  • Verksamheten ska innehålla minst 525 timmar per läsår, minst 3 timmar per dag, och max 6 timmar per dag under högst 190 dagar per läsår. Kommunerna bestämmer som huvudmän timmarna de erbjuder inom spannet och hur de fördelas.
  • Verksamheten har samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet och styrs av skollagens grundläggande bestämmelser.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: