Läs senare

Misslyckat manus lärde Philip skriva

Skildringen av en spektakulär konstkupp gav ett bokkontrakt. Nu varvar Philip Birk lärarstudierna med att skriva en uppföljare.

av Gustaf Rosensköld
06 Apr 2018
06 Apr 2018
Foto: Mikael Wallerstedt

I nyutkomna ”Kyldygnet” utforskar ­lärarstudenten Philip Birk ­miljöer och situationer som sticker ut i den svenska deckarfloran.

Historien startar i att en målning av danske konstnären Vilhelm Hammershøi stjäls från Danmarks nationalgalleri under dramatiska former.

I centrum för historien som följer står en pensionerad konsttjuv som blir ofrivilligt indragen i en härva där ingen har anledning att lita på någon.

Jag skulle jobba i går men spelade tv-spel i sju timmar bara för att göra något annat.

– Många svenska deckare handlar om någon som återvänder till hem­orten, där något hänt. Jag ville få till en mer internationell touch, säger Philip Birk.

Målsättningen har varit att lyckas fånga också ovana läsare.

Personligt

Philip Birk

Gör: Pluggar till gymnasie­lärare i svenska och ­historia. Skriver böcker.

Bor: Uppsala.

Ålder: 24 år.

Familj: Mamma, pappa, bror, flickvän.

Laster: Banankaka och snus.

– Jag vill att min brorsa och mina bästa polare ska läsa boken och bara känna att ”fan vad häftigt”.

I bagaget har han två självutgivna ­romaner, båda med historisk inramning.

Skrivandet inleddes när han var uttråkad under gymnasieåren.

— Jag hittade på små berättelser. Ibland var det bara någon mening och ibland handlade det om hur en påhittad person skulle kunna vara. Det var ­mycket med antikens Rom och så där, säger Philip Birk, som numera alltid bär med sig ett block för spontana iakttagelser.

När vi ses är han i startgroparna för ­nästa bok. Och det är först nu – ­veckan före släppet av debutdeckaren – som hämmande nerver börjat göra sig påminda.

— Jag är införstådd med att det kommer bli dubbla arbetspass under ett rätt bra tag nu, med studier och skrivande. Jag skulle sitta och jobba i går men tror jag spelade tv-spel i sju timmar bara för att göra något annat, säger Philip Birk.

Vägen fram till debutdeckaren har krävt motsatsen: kvällar och helger med självdisciplin.

Boken tog form i de mentala efter­dyningarna av ett tidigare ­deckar­manus han bestämt sig för att kasta i papperskorgen.

— Det blev en mall för hur jag inte skulle göra, säger Philip Birk.

Champions league-finalen 2005 har förmodligen också spelat roll för debutdeckarens tillkomst. Liverpool låg under med 0—3 i halvlek och var uträknade — också av de dedikerade supportrarna Philip Birk och hans pappa, som följde händelseutvecklingen på föräldrarnas sovrums-tv hemma i Varberg. Men ­Liverpool vände och vann.

— Det är märkligt att 90 minuter kan vara så inspirerande. Det är ju något helt annat än att skriva, men gav insikten att ska man nå någonting så måste man arbeta hårt. Och är man inte bäst så får man se till att ligga i, säger Philip Birk.

Kanske är det en flosklig anekdot, slås han av medan vi pratar.

– Gillar du Markus Krunegård? ”Alla klyschor stämmer är den största klyscha som stämmer”.

Själv har han inget emot att ta hjälp av beprövade grepp – om än gärna med en twist. I boken finns till exempel en spelmissbrukande polis.

– Alkoholiserade poliser är en uttjatad klyscha. Men det är ändå intressant – en polis med ett missbruk är en polis man kan utnyttja. Så jag hittade en ny last.

ur Lärarförbundets Magasin