Läs senare

Mjuk mot de hårda

ReportageLorensbergaskolan möter nazismen med kärleksbudskap och nu har skolans kamp fått omvärlden att vakna.

av Torbjörn Tenfält
05 Jun 2018
05 Jun 2018
Mjuk mot de hårda
Foto: Hans Eriksson

Fantomens vakande öga vilar över högstadieskolan i utkanten av Ludvika. Efter en vinter med hotfulla försök från Nordiska motståndsrörelsen (NMR) att påverka skolans elever gläds rektorn Göran Törnqvist över ett ökat stöd från samhället.

– Jag fick brev från Fantomens chefredaktör som skrev att seriehjälten skyddar oss med tio tigrars styrka, säger han.

Den vandrande vålnadens support är en bra inkörsport till samtal när Lorensbergaskolans rektor går sina dagliga vändor i skolans korridorer. Han är en närvarande skolledare och söker hela tiden kontakt med eleverna, vare sig det är längs raderna av plåtskåp eller i kafeterian där flaggorna i taket vittnar om skolans arbete för ökad mångfald.

När nazisterna stod här utanför i vintras var rektor och ­biträdande rektor inte främmande för att ta första steget.

– När jag berättar att Fantomen stöttar oss är det ett roligt sätt att visa eleverna att människor därute bryr sig. Det är viktigt att även kunna skoja om något allvarligt.

Göran Törnqvist får också kraft av att han i mitten av april utsågs till Årets skolpunkare och belönades med Trevor Dolan-stipendiet för sitt civilkurage och elevnära värdegrundsarbete.

– Otroligt hedrande. Jag nästan svimmade när de läste upp mitt namn nere på Kistamässan i Stockholm. Det var en bekräftelse på att folk uppskattar att vi jobbar med både värdegrunden och elevernas kunskapsinhämtning.

Världen flyttar in i skolan när eleverna förbereder en egen mångkulturdag.

Ludvika är en av de kommuner i södra Dalarna där nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) har etablerat sig. På grund av Sverigedemokraternas system med öppna listor kunde NMR i valet 2014 ta en plats i kommunfullmäktige. Sedan dess har representationen i Ludvika varit en viktig plattform för organisationen som i höstens val hoppas ta sig in i fler fullmäktigeförsamlingar.

NMR markerar sin närvaro med klotter och klistermärken, men företrädare har även dykt upp vid skolan. I vintras spred de vid ett tillfälle sina budskap med hjälp av banderoller och megafon när eleverna hade lunchrast. Både elever och personal uppfattade situationen som hotfull och Göran Törnqvist försökte få de unga männen från NMR att lämna området.

– De vet var skolgränsen går och överträder inte den. Men de står med tåspetsarna på gränsen.

Flera elever blev nyfikna och sökte sig ut till gruppen. Efter en stunds tumult kunde Göran Törnqvist med hjälp av några medarbetare få in barnen och senare samlade han både elever och lärare för att prata igenom det som hänt.

Susann Välinen, speciallärare. Foto: Hans Eriksson

– Det är klart att lärare blir oroliga och undrar vad det är för yrke de har valt. Och föräldrar undrar vad det är för ställe de skickar sina barn till.

Många lärare tog mycket illa vid sig av NMR:s närvaro och tanken på att de ska komma igen skapar fortfarande oro. Nazisterna filmade hela aktionen och risken att synas i deras kanaler bidrog till obehaget. De i personalen som velat har fått träffa företagshälsovården. Skolledningen har också berättat vid föräldramöten om vad som hänt och hur man hanterar situationen.

– Rasismen finns på skolorna eftersom den finns ute i samhället. Folk tror att skolan är en sluten verksamhet, men det är vi som ser tendenserna först. Vi har ensamkommande barn här som blir oroliga, säger Göran Törnqvist.

Lorensbergaskolan har drygt 365 elever i årskurserna 7-9. Efter starten i början av 1950-talet har skolan byggts ut i flera omgångar för att möta en stadig, men långsam befolkningstillväxt. Antalet invånare i Ludvika har ökat med två procent sedan sekelskiftet och av dagens cirka 27 000 Ludvikabor har en femtedel utländsk bakgrund. Det är strax under riksgenomsnittet i Sverige.

För den som rör sig på gågatan i centrala Ludvika hörs och syns att samhället går igenom en förvandling. En del är storföretaget ABB:s förtjänst. För att klara produktionen behövs ny kompetens och bland de anställda talas numera en mängd olika språk.

På Lorensbergaskolan letar solljuset, men också några löv från gården, sig in i korridorerna. Göran Törnqvist plockar upp löven och placerar dem i en papperskorg.

Han vill inte att vi pratar med eleverna om problemen med nazisternas närvaro. Lärarna har inte heller varit pigga på att uttala sig när media uppmärksammat skolans situation och Göran Törnqvist är noga med att skydda sina medarbetare.

Men i personalrummet bidrar specialläraren Susann Välinen med sina tankar på hur rasismen ska bemötas. En stor regnbågsfärgad flagga vittnar om att diskussioner om mångfald och tolerans fått en framskjuten plats i skolan.

Tolerans och kärlek är skolans svar på nazisternas närvaro i Ludvika. Foto: Hans Eriksson
Lorensbergaskolans tydliga markering mot rasismen har fått politikerna att träda fram ur skuggan. Foto: Hans Eriksson
Marita Karlsson sköter kafeterian och möter varje morgon de elever som vill med en kram. Foto: Hans Eriksson

– Ibland slänger sig elever med ord som inte är ok och då tar jag diskussionen direkt. Jag försöker få dem att förstå varför det är olämpligt.

Vad får ni för stöd av skolledningen?

– När nazisterna stod här utanför i vintras var rektor och biträdande rektor inte främmande för att ta första steget. De visade att de stod där trygga och efteråt pratade de med oss i personalen, fångade upp hur vi upplevde det och om någon kände oro, säger Susann Välinen.

Även hon är glad över att skolledningens och skolans markering mot NMR har fått effekt i samhället. Rektorerna har också argumenterat kraftfullt i media mot de rasistiska krafterna. Och när skolledningen gick ut, gjorde även politikerna i Ludvika det.

Jag skäller inte. Jag säger att de inte ska göra om det och sen får de en klapp på axeln.

Ett skäl till att nazisterna intresserat sig för just Lorensbergaskolan är att de hävdar att de har sympatisörer bland eleverna och att dessa ska ha utsatts för trakasserier av ungdomar med utländsk bakgrund. Susann Välinen konstaterar att det går elever med rasistiska åsikter i skolan, men hon tycker inte att intoleransen är större här än på andra skolor i kommunen. Hon och Göran Törnqvist känner inte till att barn till någon uttalad nazist går på skolan. Så vitt de vet är barnen till de tongivande NMR-företrädarna yngre. Först om några år kan de komma till Lorensbergaskolan, men Susann Välinen ser inte just det som ett bekymmer.

– Alla barn har rätt att gå i skolan och att bli bemötta med samma respekt oavsett vilka som är deras föräldrar.

Men föräldrakontakten då, kan inte den bli svår?

– Jag har haft föräldrar som på grund av religion ifrågasatt undervisningen i sex och samlevnad. Då får man säga att kursplanen är uppbyggd så här och det är så vi jobbar. På samma sätt undervisar vi om förintelsen och annat som historien visar har hänt.

För att bemöta påverkan från NMR lägger skolan extra stor vikt vid att lära eleverna att vara källkritiska. Göran Törnqvist berättar om några elever som sagt till en av skolans SO-lärare att det är fullt i Sverige och att det inte finns plats att ta emot fler människor. Vem har sagt det, undrade läraren och fick svaret att det hade de hört.

Årets skolpunkare Göran Törnqvist syns ofta i Lorensbergaskolans korridorer. Värdegrundsarbete är lika viktigt som kunskapsinhämtning, anser han. Foto: Hans Eriksson

Läraren tog då fram en karta och jämförde Sverige med Bangladesh. På en yta lika stor som Småland bor där 166 miljoner. Där är det nog rätt fullt, men inte i Sverige, menade läraren.

– Vi måste lära ungarna att hämta information från olika källor. Det är ett vardagligt sätt att jobba mot fördomar och för allas likas värde, säger Göran Törnqvist.

Som en del i arbetet mot rasismen jobbar skolan medvetet relationsbyggande. Det underlättas av att lärarna enbart arbetar med en årskurs.

Göran Törnqvist bygger själv relationer under sina promenader i skolans korridorer. Vid kafeterian växlar han några ord med ett par elever. Hur har de det? Hur går det med förberedelserna inför den mångkulturdag eleverna själva ordnar?

Lagkänslan och förmågan att prata med ungdomar har han med sig från ett långt liv med idrotten. Som fotbollspelare, lagledare och tränare, men också under drygt 20 år som chef inom kooperationen. Han bytte spår i yrkeslivet när han fyllde 40, utbildade sig till lärare och blev sedan rektor.

– Många forskare säger att jobbar man bara på med kunskapsinhämtningen så löser sig allt det andra. Nej, det är inte så, inte när man är i den situationen vi är. Därför lägger vi jättemycket tid på värdegrunden.

I det arbetet ligger bland annat att visa respekt för att alla elever har en åsikt, men också att vara beredd att argumentera emot.

– De unga nazister som håller fast vid sin åsikt gör det för att de aldrig har fått prata till punkt. Om man låter dem göra det och ger motargument på ett bra sätt kan man hindra att de sluter sig och i bästa fall få dem på bättre tankar, säger Göran Törnqvist.

ur Lärarförbundets Magasin