Läs senare

Modersmål eller svenska – eleverna vill ha både och

Det mångkulturella Sverige behöver en rejäl utveckling av både modersmålsämnet och svenska som andraspråk. Det handlar inte bara om elevernas språkutveckling utan också om att bekräfta deras identitet och bakgrund, skriver forskarna Anne Reath Warren och Hassan Sharif.

Om debattörerna

Anne Reath Warren

Fil.dr. i språkdidaktik och forskare i didaktik med inriktning flerspåkighet och nyanländas lärande

Hassan Sharif

Fil dr i utbildningssociologi och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot nyanländas lärande

Båda verksamma vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap, Uppsala Universitet

Modersmålsämnet handlar inte bara om språkutveckling utan också om rätten att vara den man är och om bekräftelsen av att det man har med sig hemifrån erkänns som värdefull i skolan.

Mitt modersmål, för mig ju är kulturen jag har växt upp med, mina föräldrar” berättar en elev i årskurs 9 som läser kurdiska i Anne Reath Warrens studie om modersmålsämnet i grundskolan. En annan elev säger att hon läser kurdiska för att ”… jag kan känna mig självständigare i skolan…. jag har plats i denna skola och jag har rätt till att tala mitt språk också i vissa tillfällen”.

Illustration: Colourbox

Andra elever pratar om fördelarna med flerspråkighet i samhället.

”Det är bättre, alltså ju mer språk man kan desto mer folk kan man kommunicera med” säger en elev i årskurs 9 som läser turkiska. Han berättar att det blir lättare att få jobb, till exempel som polis om man kan bra turkiska. ”Ett annat språk i Sverige, det är guld” förklarar han.

På frågan hur det skulle kännas att inte få läsa modersmål i skolan svarar en elev i årskurs 8 som läser urdu: ”Det skulle vara jättetråkig för nu har man möjligheten att lära sig ett till språk lite djupare än att bara prata hemma. Man lär sig mycket mer”.

Eleverna i Hassan Sharifs studie om gymnasieskolans språkintroduktionsprogram är väl medvetna om svenskans särställning i skolan och samhället. ”Man blir inte riktig medborgare här i Sverige om man inte kan bra svenska, så jag vill lära mig bra svenska” säger en 19-årig elev.

Det finns ingen tvekan bland eleverna om betydelsen av svenska språket för deras möjligheter att klara vidare studier och för deras etablering och framgång i Sverige. För ungdomarna handlar det framför allt om att lära sig svenska som ett kunskaps- och undervisningsspråk. Men det handlar också om att lära sig språket för att göra sig förstådd och knyta vänskapsband med jämnåriga utanför den egna språkliga gemenskapen.

Kurser om flerspråkig utveckling bör ingå i all lärarutbildning och fortbildning av yrkesverksamma lärare, eftersom alla lärare undervisar flerspråkiga elever.

Trots att eleverna i våra studier och forskare är överens om flerspråkighetens förtjänster för identitet- och kunskapsutveckling finns det idag ett politiskt parti, Sverigedemokraterna, som vill avskaffa modersmålsundervisning och ämnet svenska som andraspråk i skolan.

Det som behövs i det flerspråkiga och mångkulturella Sverige är ingen avveckling utan en rejäl utveckling av modersmålsämnet och svenska som andraspråk. Dessutom bör kurser om flerspråkig utveckling och dess förhållande till kunskapsutveckling ingå i all lärarutbildning och fortbildning av yrkesverksamma lärare, eftersom alla lärare undervisar flerspråkiga elever.

Goda ämneskunskaper bygger på goda språkkunskaper och tillsammans bygger de ett starkt och inkluderande Sverige.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin