Läs senare

Moras skolor hotas av miljonkrav

BESPARINGARNär skolorna öppnar igen i Mora efter sommaren, har mellan 15 och 18 tjänster tagits bort. Då kan kommunen tvingas att betala tillbaka statsbidraget på nära 6 miljoner kronor.

av Emma Olsson
13 jun 2019
13 jun 2019
Moras skolor hotas av miljonkrav
Mora kommun kan tvingas att betala tillbaka statsbidraget på nära sex miljoner kronor. Foto: TT

Mora ordnade en egen Lärarmarsch den 18 maj. Med kort varsel samlades ett åttiotal personer för att protestera mot nedskärningarna. Men effekten uteblev.
När skolorna öppnar igen sker det med en nedskärning på mellan 15 och 18 tjänster.
Johanna Persson, Lärarförbundets ordförande i Mora, är orolig.

– Vi ser att arbetsmiljön kommer att påverkas ännu mer. Det är tajt som det är, men det här blir värre. Många oroar sig för stress och för att eleverna kommer att bli lidande, säger hon.

Enligt Lärarförbundets åtgärdsplan med tillhörande riskbedömning, innebär besparingarna även större klasser. Flera lärartjänster försvinner.

– Vi har många obehöriga anställda på lärarvikariat. Såna personer kan komma i fråga, men i första hand gäller det elevassistenter som ska tas bort, säger skolchefen Inga-Lena Spansk.

Hon är medveten om att besparingarna hon gör kan leda till att Mora kommun tvingas betala tillbaka likvärdighetsbidraget, totalt 5,8 miljoner kronor. Bidraget delas ut med villkoret att kommunen inte får spara på skolan.

Men Inga-Lena Spansk menar att kommunen uppfyllt villkoren för att få pengarna.

Inga-Lena Spansk
FOTO: Privat

– Statsbidraget för likvärdighet bygger på vår kartläggning och åtgärdsplan som vi har genomfört.Vi tar ansvar för att skapa en hållbar ekonomi och om det leder till att staten kräver återbetalning, tycker jag att staten ska fundera kring om det är rimligt. Det är en stor summa för oss, säger hon.

Kommunens skolor får mindre i statsbidrag än förra året, totalt räknar Inga-Lena Spansk med en minskning på 7 miljoner. Detta eftersom flera bidrag som tidigare gått direkt till förskola och skola nu går in i den stora kommunala pengapåsen.

– Eftersom ekonomin ser ut som den gör kommer det inte alltid skolan till godo, säger hon.

Besparingarna i Mora har pågått sedan 2013, och enligt Inga-Lena Spansk tillhör kommunen den fjärdedel som har lägst kostnader för förskola och skola.

Är det något att eftersträva?
– Det har vi inte sagt. Men vi har tagit oss an vår uppgift och effektiviserat enligt den uppgift vi har. Som skolchef, oavsett det är i Mora eller någon annanstans, är jag mer fundersam kring statens tilldelning till oss kommuner. Det blir mer och mer krav. Fler och fler reformer. Det är mer och mer vi ska genomföra och de medel vi ska tilldelas täcker absolut inte våra kostnader, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet, är starkt kritisk mot konsekvenserna av att bidraget är villkorat.

– Jag får många, många signaler om att kommuner kommer att tvingas betala tillbaka eller avstår från att rekvirera bidraget. Jag tycker inte att någon politiker ska behöva göra den prioriteringen. I stället behöver vi en grundfinansiering som säkrar välfärden, säger hon.

Men Joakim Feldt, Skolverkets chef för handläggning av statsbidrag, understryker syftet med bidraget.

– Det ska finansiera utökade insatser eller finansiera nya satsningar, inte täcka pågående projekt eller budgetunderskott, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin