Läs senare

Musikläraren: ”Kommer att fortsätta med nationalsången”

kursplanerNationalsången och de nya kursplanerna har tagit skoldebatten ända upp på partiledarnivå. Men vad säger egentligen de som ska jobba med det dagligen?
Lärarnas tidning har frågat musiklärarna själva.

av Lenita Jällhage
11 nov 2019
11 nov 2019

Nationalsången som begrepp är borta i den nya kursplanen för lågstadiet. Går förslagen igenom blir det i stället upp till lärarna om de vill ta med den i undervisningen. Något som Klara Svensson kommer att ta.

– Jag kommer att fortsätta ha med den i undervisningen så länge vi väljer att sjunga den på skolavslutningen. Här sjunger vi två verser av nationalsången på skolavslutningen men eleverna får höra alla verser när vi övar på lektionen. Jag brukar även spela upp alla elevers nationalsånger så de får höra flera, säger hon.

Klara Svensson är musiklärare i årskurs 1-5. Hon har jobbat och vikarierat på totalt fem olika skolor i Linköping. Det har varierat hur man valt att använda sig av nationalsången och psalmer på skolorna i kommunen. På bara två av skolorna har man sjungit nationalsången. Däremot har det varit vanligt att sjunga psalmer på de andra skolorna utan större eftertanke. Klara Svenssons egen farmor och farfar är från USA så för henne har det varit självklart att lära sig även den amerikanska nationalsången.

Klara Svensson, musiklärare på Rosendalsskolan i Linköping.

På Rosendalsskolan sjunger barnen den gamla vanliga versionen av nationalsången, och inte ”Zlatans”, även om barnen tycker att den vanliga är lite gammeldags.

Hon och barnen diskuterar också varför man ställer sig upp när lagens nationalsånger spelas inför en fotbollsmatch.

– Det handlar om respekt för varandra och det förstår barnen, säger hon.

På Rosendalsskolan sjunger barnen psalmen ”Nu tändas tusen juleljus” till jul, men bara första versen, eftersom man är en skola med många nationaliteter.

– Där tänker vi efter lite kring textinnehållet i psalmerna. Annars är jag kanske lite oldschool, trots att jag bara är 29 år, men jag brukar visa barnen lite av vårt kulturarv med Alice Tegners barnvisor och lite gamla psalmer. En liten visskatt som barnen i vårt område har svårt att komma i kontakt med på annat sätt, säger hon.

Borde nationalsången stå med i kursplanen?


Musikläraren Viktoria Johansson tycker att det tillhör allmänbildningen att elever får veta hur den svenska nationalsången låter.

Viktoria Johansson, musiklärare på låg- och mellanstadiet i Luleå.

– Jag tycker det finns en viss risk att den inte kommer att tas upp om det inte står i kursplanen och det samma gäller psalmerna, säger hon.

Viktoria Johansson arbetar som musiklärare i låg- och mellanstadiet på Avanskolan och Alviksskolan i Luleå kommun.

Eleverna på skolorna har nästan uteslutande svensk bakgrund men nästan ingen känner till nationalsången innan de tar upp den på lektionerna i skolan.

– Vi brukar öva lite på nationalsången ett par veckor innan nationaldagen. Vi pratar då även om varför man sjunger nationalsånger. Varför man har dem på idrottsevenemang. Hur musik används som en kraft att förena människor. Vi lyssnar också på nationalsånger från andra länder, säger Viktoria Johansson.

Hon konstaterar att musik är kulturellt betingat och att det blir spännande diskussioner bland eleverna. När de sjunger och pratar om psalmer som ”En blomstertid nu kommer” eller ”Nu tändas tusen juleljus” så kan elever ställa frågan ”Varför ska vi sjunga den här skiten?”. Hon brukar svara att det ingår i kursplanen och sedan kommer diskussionerna igång.

– Jag är inte själv religiös och för många elever ligger det här långt ifrån elevernas populärmusikaliska preferenser och det sound och beat som de är vana vid. De tycker trots det att det är intressant att diskutera kring traditioner och prata om vad en psalm är och varför den sjungs. I slutändan brukar de tycka att det är lite mysigt att sjunga psalmerna på avslutningarna, säger Viktoria.


Almudena Arques är musiklärare på Näsbyparkskolan i Täby i åk 1-6. Hon har arbetat som lärare under fyra kursplaner och under den tiden anser hon att musiklärare, som skrå, har fått en allt mindre gemensam nämnare för varje ny generation lärare.

– Jag tror mig förstå Skolverkets intentioner att inte premiera den svenska nationalsången framför andra. Det är ett politiskt tillrättalagt beslut. Om en lärare inte tycker om att sjunga den eller om eleverna inte vill göra det så bryter man inte mot kursplanen, säger hon.

Men hon poängterar att när det blir upp till varje enskild lärare huruvida man ska sjunga ”nationalsången, psalmer epistlar eller Håkan Hellström” så finns det en risk att man tappar den gemensamma basen i ämnet.

– En del kanske tycker att det är löjligt att diskutera nationalsången och psalmer. Men om alla vi lärare gör lite som vi själva tycker så finns det snart inget kulturbärande kvar och det finns risk att vi förlorar en gemensam visskatt och kulturell tradition, säger hon.


Åsa Adjei är musiklärare på Oxievångsskolan i Malmö för F-3. Hon tycker att det vore synd att ta bort skrivningarna om nationalsången.

Musikläraren Åsa Adjei.

– Det är skönt att ha kursplanen i ryggen att det är okej att man lär sig nationalsången i skolan. På skolor där jag har arbetat tidigare har vi övat på nationalsången och eleverna har velat sjunga den på skolavslutningarna men rektorn har sagt nej. Man har varit rädd för vad elever och föräldrar ska tycka, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin