Läs senare

Myt att bra lärare lämnar yrket

Skickliga lärare med fast anställning och god social kompetens stannar oftare kvar i läraryrket. Men skolor med många lågpresterande elever riskerar att drabbas av lärarflykt.
Detta framkommer i en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärdering, IFAU.

19 aug 2014

— Det är en myt att de bästa lärarna lämnar lärar­yrket. De tenderar snarare att stanna, vilket förstås gör oss glada, säger utredaren Sara Martinson.
Hon har tillsammans med nationalekonomen Chris Karbownik författat rapporten »Svenska högstadie- och gymnasielärares rörlighet på arbetsmarknaden«.

Rapporten bygger på flera studier som kartlagt rörlig­heten mellan skolor samt in- och utträden ur yrket bland högstadie- och gymnasielärare åren 1996—2007.

Samtliga lärare i åldern 24—59 år har följts utifrån stati­stik från bland annat SCB, Skol­verket (lärar­registret) och de militära mönstringsregistren.

Rapportförfattarna har tagit fasta på utbildningslängd och yrkeserfarenhet för att definiera vad som är en »god« lärare. Men också social förmåga hos svenskfödda, manliga lärare. De manliga lärare som hade höga poäng i de så kallade icke-kognitiva testen vid mönstringen tenderade i högre grad att stanna kvar i läraryrket.

Däremot riskerar alltså skolor med svaga elever att dräneras på erfarna och välutbildade lärare. Ett tydligt mönster är att lärarna följer de elever som har högst betyg.

En av studierna i rapporten har mätt effekten av gymnasie­reformen i Stockholms stad 1999, då betyg ersatte närhet till skolan som styrande antagningsprincip.

Med ens skedde en drama­tisk omflyttning av elever. Elever med bra betyg sökte sig till skolor med andra hög­presterande elever. Bara några år senare följde lärarna efter.

— Här var sambandet tydligt: det var lärarna som följde ­efter eleverna. Före gymnasie­reformen var det vanligare med goda lärare i ytterstadsskolor men det förändrades nu drastiskt, säger Sara Martinson.

Hon menar att det är bekymmersamt att svaga skolor får nyutbildade lärare som saknar erfarna lärares kompetens.

Men hon ser en möjlig lösning.

— Lönen. Vi tror utifrån tidigare forskning att lönen påverkar lärarnas val av skola. Kanske har lärarlönerna i utsatta skolor höjts efter 2004 då vi slutade följa lärarna i Stockholm, säger Sara Martinson.

Sara Martinson, utredare

Titel Utredare och forskningskommunikatör på Institutet för utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Ålder 42.

Bakgrund Utbildad stats­vetare och gymnasielärare.

Personligt Bokslukare och tävlar i marklyft.

Rapporten finns att läsa på ifau.se

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin