Läs senare

Nio av tio lärare har arbetsro i klassrummet

Nästan nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna, enligt en Skolverksenkät. Resultatet går på tvärs mot den bild av oordning och kaos i svenska skolan som ofta hörs i debatten.

12 maj 2016

Foto: PrivatElever som kommer försent, elever som använder mobilen under lektionen utan att det har med undervisningen att göra, elever som uppträder störigt. Under flera år har bilden av att det är stökigt i klassrummen etablerats som en sanning i debatten. Flera undersökningar, till exempel Pisa, har bekräftat bilden. Pisa-rapporten 2014 fick också den förra Alliansregeringen att tillsätta en särskild ordning och reda-utredning.

Men på torsdagen kom en rapport som går på tvärs mot den gängse bilden av kaos. Nära nio av tio lärare tycker att det råder arbetsro på alla eller de flesta lektioner, enligt en stor enkätundersökning från Skolverket, Attityder till skolan 2015.

– Det är ett intressant resultat som kontrast till bilden som brukar etableras i debatten. Det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Det ska man inte blunda för men enligt den här undersökningen är bilden långt ifrån nattsvart, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.

Andelen lärare som upplever att det finns arbetsro i klassrummet ökar med antalet år i yrket, enligt undersökningen. Drygt nio av tio tycker att det är en trevlig och positiv stämning på de flesta eller nästan alla lektioner.

Joanna Lundin är specialpedagog och lärare i hem- och konsumentkunskap på Källbrinksskolan i Huddinge. Hon tycker att debatten om skolan ofta förs av personer med liten insikt i hur skolan fungerar.

– Det bygger på en förlegad elev- och kunskapssyn. När jag gick på lärarutbildningen fick vi höra att problem som uppstår ska lösas genom att eleven ska förändra sig. Det synsättet lever fortfarande kvar hos många.

I stället menar hon att ansvaret alltid ligger på läraren att i samråd med eleven hitta en lösning.

– När man fastnar i frågor om tuggummin, kepsar och mobiler läggs fokus på fel saker. Då har man inte kommit särskilt långt i sin skolutveckling, säger hon.

När det inte fungerar handlar det enligt Joanna Lundin ofta om ett organisatoriskt problem.

– Det gäller att ha tid när det inte fungerar. Som lärare har jag en stor verktygslåda att ta till, men i de klasser där standardverktygen inte fungerar behöver jag tid att reflektera och möjlighet att diskutera med kolleger, säger hon.

Det gäller också att inte fastna i sitt sätt att lära ut utan ständigt utvecklas, säger Joanna Lundin.

– Samhället förändras ständigt och som lärare måste jag lära mig att förhålla mig till det. Det är också en spännande utmaning. Vi jobbar ju alla för eleverna.

Fler resultat från Skolverkets enkät

  • Nästan nio av tio lärare trivs i skolan, framför allt med sina elever och kollegor.
  • Andelen lärare som överväger att byta yrke har minskat med 10 procentenheter sedan förra mätningen 2012, från 50 till 40 procent.
  • Hälften av lärarna känner sig alltid stressade. Främst på grund av administrativt arbete och att många elever behöver mer hjälp.
  • En tredjedel av lärarna anser att skolledningen inte är öppen för kritiska synpunkter eller att de inte kan kritisera förhållanden utan att det drabbar de själva.
  • Nästan nio av tio elever trivs med sina lärare.
  • 1.600 lärare i grundskolan och i gymnasiet och 5.300 elever i årskurs 4–6 svarade på enkäten Attityder till skolan 2015.   

Ur Joanna Lundins verktygslåda

Här är några av de verktyg Joanna Lundin använder sig av för att skapa arbetsro och motiverade elever.

  • Ha en tydlig dagordning på tavlan. Markera var på dagordningen vi befinner oss just nu.
  • Ha korta genomgångar. Eleverna orkar inte sitta och lyssna koncentrerat långa stunder. Variera genomgångarna genom att till exempel använda bilder. Behövs längre genomgångar, bryt av med diskussionsfrågor och dylikt. 
  • Tydliggör lektionens syfte. Eleverna ska veta varför de lär sig det de lär sig.
  • Ha tydliga regler. Alla ska veta hur man ska vara och inte vara på lektionen.
  • Gör skillnad på rast och lektion. Om eleverna stannar i rastens samtal eller konflikter, börja om. Det kan innebära att alla får gå ut och in i klassrummet på nytt.
  • Hjälp de som behöver en ännu tydligare struktur genom att skriva upp vad som ska göras och i vilken ordning på en lapp till eleven. 
  • Ge eleverna möjlighet att lyssna på instruktioner på till exempel surfplattor.
  • Finns där för eleverna och ge kontinuerlig feedback på det de gör.
  • Var flexibel. Skanna av gruppen och se om de är där såväl fysiskt som mentalt. Om de inte är det behöver du hitta en annan lösning/metod.
  • Välj dina strider. Vad är värt att bråka om? Ofta är det inte kepsar, mobiler och tuggummin. Stör mobilerna, samla snabbt och självklart in dem, till exempel vid genomgångar. Det kan vara svårt för vissa elever att förhålla sig till att frivilligt lämna ifrån sig mobilen, då är det bättre att bestämma något som vi alla gör. 
  • Är det en elev som helt sätter sig på tvären och inte vill, gå inte in i en konflikt där och då. Det finns alltid en bakomliggande orsak. Ta ett samtal vid ett senare tillfälle.
  • Och det viktigaste – bygg en relation med dina elever. En mycket viktig nyckel!

ur Lärarförbundets Magasin