Läs senare

Norrtälje prioriterar funktionen

ReportagePå Sam Flex får elever med autism en avskalad lärmiljö som passar dem.

av Karin Lindgren
21 Maj 2018
21 Maj 2018
Foto: Marc Femenia

Grönt är skönt – på ljusa skåp och i mörkare textilier. Solen skiner fast vi är inne – i form av lampor som följer dagsljuskurvan och hjälper till med dygnsrytmen. De benvita väggarna är kala.

— Hör du fläkten, frågar Karin Avellan-Hultman.

Vi kan tajta till utbildningen så vi gör rätt saker och sparar elevernas energi.

Det gör jag inte. Den finns men jobbar tyst.

Vi är i Norrtälje, i Rodengymnasiets intryckssanerade bortersta flygel där Sam Flex första etta har sin hemvist. De tio eleverna har varsin diagnos inom autismspektrat, följer kursplanen för det vanliga samhällsprogrammet och var – helt eller nästan – gymnasiebehöriga när de började i höstas.

– Det är helhetsgreppet som är vår framgångsfaktor – vi är noga med att både den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön ska vara tillgänglig, säger Karin Avellan-Hultman som är lärare och projektledare för Sam Flex.

Sittgruppen bakom draperi ger lagom avskildhet och används flitigt. För den som vill dra sig undan ännu mer finns vilrummet. Foto: Marc Femenia

Telefon, bilnycklar och ett stort hjärta är viktiga verktyg för Marie Bjureström, en av två mentorer. Hon är klasslärare och har ofta sms-kontakt med elever och föräldrar på morgonen. Hon åker hem och hämtar när det har hakat upp sig för någon och ringer alltid runt för att kolla läget sista dagen av ett lov.

– Så att alla vet vad som ska hända nästa dag och känner sig välkomna tillbaka, säger hon.

tre typer av anpassning

Gymnasieprogrammet Sam Flex utgår från Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell med fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar.

Även studiepaketet om npf som Norrtäljes förskole- och skol­personal ska genomföra nästa läsår kommer från SPSM.

I Autism- och Aspergerförbundets senaste rikstäckande enkät svarar 52 procent av föräldrarna att deras barn stannat hemma på grund av brister i skolan. Det är 6 procentenheter fler än 2016. Det var just denna frånvaro – och att många elever med autism inte ens börjar gymnasiet – som fick utbildningsnämnden i Norrtälje att fatta beslutet att starta Sam Flex.

De flesta av eleverna har mycket hemmasittande i bagaget. De har inga problem med inlärningen men stora svårigheter med fokus och ork. Många har tilläggsdiagnoser som adhd.

Marie Bjureström står för strukturen och hjälper dem att hushålla med sin energi. Hon undervisar också i kursen kommunikation som de läser i årskurs ett. Det är en del av den sociala lärmiljön.

– Vi umgås, tränar kroppsspråk och kör rollspel – hur länge ska man titta någon i ögonen, hur hälsar man? Och i höst ska vi bygga upp och genomföra flytta hemifrån-kurs tillsammans med Habiliteringen. Där ska eleverna få träna på att betala räkningar, planera inköp och allt annat som har med vuxenblivande att göra, säger hon.

Karin Avellan-Hultman.

Ämneslärarna kommer in från stora samhällsprogrammet och har sina ämnen.

Pia Cederholm är lärare i svenska och har haft elever med neuropsykiatriska svårigheter i varenda klass hon jobbat i. Hon har ofta känt att hon misslyckats med att ge dem det de behöver. Grupperna har varit för stora och tiden har inte räckt till. Nu finns det tid både för eleverna och till samarbete med de andra lärarna.

– Det räcker att mentorn och jag tittar på varandra för att vi ska enas om att prova ett annat tillvägagångssätt. Den känslan är helt ny för mig, för jag har varit ensam som lärare i alla år, säger hon.

Hon kan låna bedömningsunderlag av de andra ämneslärarna, till exempel en källkritisk uppgift i historia.

– Det gör att vi kan tajta till utbildningen så att vi verkligen gör rätt saker och sparar elevernas energi. Det är ju förmågan jag vill se, säger Pia Cederholm.

Sam Flex lokaler är intryckssanerade men de personliga arbetsplatserna ger utrymme för individualitet. Foto: Marc Femenia
Serena tar ut svängarna vid sin. ­Mentorn Andreas Andersson tittar till. Foto: Marc Femenia

Nu läser hon William Goldings ”Flugornas herre” med gruppen. I en annan klass hade hon kanske hottat upp det hela med en youtube-film med någon gangstarappare. Och hon kanske skulle ha haft en gruppredovisningsuppgift under friare former på slutet. Här läser eleverna ett kapitel och svarar på några frågor, varje kapitel samma sak.

– Det låter stelbent men passar dessa elever väldigt bra. De behöver inte bevaka vad som ska hända utan kan slappna av och fokusera på läsningen, säger Pia Cederholm.

Ämne: Samhällskunskap. Tid: 9.30–10.50. Vad: Skriva debattartikel om mänskliga rättigheter. Syfte: Reflektera och träna på att uttrycka sin åsikt. När du är klar: Läs artikeln om Nordkorea. Allt är tydligt punktat på tavlan.

Vid de avskärmade arbetsplatserna längs väggarna jobbar eleverna med varsin text. William Danielsson har kommit en bit med sin som handlar om Hongkongs självständighetssträvanden.

Han är snart 18 och kom hit efter ett år och tre godkända kurser på tekniska programmet. Så här säger han om sin tidigare skolgång:

Många elever med och utan diagnos skulle behöva lugnet och strukturen på Sam Flex, enligt William Danielsson. Foto: Marc Femenia

– Väldigt stressigt, trångt och mycket folk, särskilt på högstadiet. Ibland ändrade de schemat utan att säga till, det var förvirrande. När man räckte upp handen kunde det ta en halvtimme innan man fick hjälp. Jag utvecklade en fobi mot matsalar, blev nästan antisocial och gick hem tidigare på dagarna.

När han kom till Sam Flex och äntligen kunde slappna av ramlade han ihop av fyra års ackumulerad stress. Nu har han börjat återhämta sig, men det händer fortfarande att han somnar på lektionerna.

William Danielsson är en av flera som under min dag i Norrtälje jämför den sensoriska överkänsligheten vid autism med att vara utbränd.

– Min hjärna sållar inte utan tar in väldigt mycket av intrycken runtomkring.

I kommunhuset träffar jag resursteamet för centrala elevhälsan. Teamet åker ut och observerar i skolor och förskolor och hjälper personal att förstå vad en specifik elev behöver. Npf-pedagogen Monika Lundell berättar att förfrågningarna har blivit fler och mycket ofta handlar om adhd och autism. Elever med npf är en av de grupper som fått det extra svårt i skolan till följd av läroplanens högt ställda krav på självstyrning och abstraherande förmågor.

– Kunskapen om npf är låg bland lärarna och även bland specialpedagogerna, säger Monika Lundell.

Norrtälje storsatsar nu på att höja kompetensen. Under nästa läsår ska alla lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektorer i de kommunala enheterna genomföra Specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket om npf i arbetslagstora grupper med samtalsledare.

Marie Bjureström tränar eleverna – här Joel, Serena och Dennis – i att hitta strategier för att stå ut i en värld där det händer oväntade saker. Foto: Marc Femenia

– Vår förhoppning är arbetssättet med pedagogiska, fysiska och sociala anpassningar ska komma ner till pedagogerna och att de kan översätta det till sin verksamhet, säger Simona Krstic, logoped och samordnare för satsningen.

2025 ska Norrtälje vara en tillgänglighetsanpassad skolkommun. Det innebär att undervisningen ska passa många fler barn och elever än i dag och att en mycket större andel ska ta gymnasieexamen.

Nu i maj bygger man upp ett modellklassrum och en modellförskoleavdelning. Den lugna och avskalade känslan på Sam Flex är en inspirationskälla.

– Vi kan inte göra om alla klassrum och förskolor på en gång men tanken är att man ska tänka åt det här hållet när man byter möbler eller målar om, säger arbetsterapeuten Johan Norin.

Utgångspunkten är att det som är bra för elever med npf är bra för alla.

Monika Lundell.

Stolarna har gummitofflor i Sam Flex matrum där eleverna kan äta om de inte vill eller orkar gå till matsalen. De debriefar gårdagens nationella prov i engelska och skojar om astronauten Neil Armstrongs berömda citat om det första månklivet som ett stort språng för mänskligheten.

– Jag skrev ”man”, i stället för ”mankind”, klagar Joel.

– Jag tror inte det gör så mycket om man skriver fel i quoten, det är innehållet som räknas, tröstar Serena.

Till hösten startar två nya klasser i flygeln – en ny etta på Sam Flex och ett individuellt alternativ för elever med autismdiagnos som inte är gymnasiebehöriga. Fullt utbyggt kommer man ha fyra klasser och 40 elever.

40 elever med autism i en egen flygel – är det inkluderande?

– Blir du utbränd och stannar hemma är du exkluderad. Det vi gör är inkludering i samhället på sikt, säger Karin Avellan-Hultman.

ur Lärarförbundets Magasin