Läs senare

Ny dom gör friskolors betyg hemliga

BETYGEN En färsk dom gör det möjligt för enskilda friskolor att skydda elevernas betygssnitt. Kammarrätten menar att uppgifterna kan skada företagen.

17 dec 2019

Det är kammarrätten i Göteborg som i en dom slår fast att vissa uppgifter om fristående skolor inte längre kan lämnas ut. Det handlar om friskolornas elevsammansättning, alltså uppgifter om elevernas bakgrund, och betygsresultat.

De uppgifterna kan inte lämnas ut i de fall det bara finns en friskola i kommunen. Det innebär att minst 73 kommuner i landet är berörda. Om domen står sig kan det innebära att allmänhetens möjligheter att informera sig om en friskola begränsas.

Bakgrunden är att Sveriges kommuner och regioner (SKR) i vanlig ordning begärde ut statistik om alla gymnasieskolor tidigare i höst. SKR brukar, i likhet med Skolverket, publicera statistik och jämförelser om såväl grund- som gymnasieskolor som en service till kommunerna men även till elever, föräldrar, journalister och andra intresserade. Denna gång var det aktuellt med gymnasieskolorna.

Men för första gången sade SCB nej i de fall där det bara finns en friskola i kommunen. SCB har alltså gjort en ny sekretessbedömning vad gäller en sådan friskolas elevsammansättning och betygsresultat.

”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”, skrev Statistiska centralbyrån (SCB) i sitt beslut i oktober.

Detta har hänt

SCB:s nya policy gäller i de fall en kommun endast har en friskola. 

SCB sade i dessa fall nej till SKR:s begäran att få ut statistik om fristående gymnasieskolors sammansättning av elever, genomströmning (hur stor andel som slutför studierna inom tre eller fyra år) och betyg.

”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”, skrev SCB i sitt beslut. Vidare skrev SCB att uppgifterna ”kan komma att påverka potentiella elevers val av skola på ett sätt som leder till skada för en enskild friskola. Det är heller inte otänkbart att uppgifterna kan komma att användas av konkurrenter.”

 Kammarrätten i Göteborg skriver i sin dom, daterad 16 december: ”Kammarrätten instämmer i SCB:s bedömning att uppgifterna får anses avse ekonomiska förhållanden”, och vidare att handlingar endast kan lämnas ut om det står klart att någon enskild friskola inte lider ekonomisk skada. ”I det avseendet anser kammarrätten att man inte kan bortse från de risker som SCB pekat på”.

I 73 av landets kommuner finns endast en fristående grundskola. I 45 kommuner finns endast en fristående gymnasieskola.

SKR överklagade till kammarrätten och skrev bland annat: ”För att elever och deras vårdnadshavare ska kunna göra välgrundade skolval är det en förutsättning att det finns en transparens kring alla skolors studieresultat.” SKR skrev också att SCB:s beslut går stick i stäv med ambitioner om ökad insyn och transparens.

Men kammarrätten går på SCB:s linje och avslår SKR:s överklagande. Statistiken i fråga är ekonomisk information och att offentliggöra den kan skada den fristående skolan, enligt domen.
Både SCB:s nya policy och kammarrättens beslut tycks ha väckt förvåning.

– Det har vi verkligen inte förstått, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKR.

Han ser problem i flera led.

– Det här blir bekymmersamt för oss när vi ska redovisa statistiken. För boende i en berörd kommun blir det svårt att veta om det är en bra friskola eller inte. Det blir svårt för kommuner att följa upp verksamheten, för de får inte heller ut den här statistiken. Det blir i slutändan svårt att fördela resurser till skolorna om de inte har tillgång till all statistik. Dessutom tror vi att friskolesektorn tycker att det är bra att man jämför sig, säger Per-Arne Andersson som tillägger att det är alldeles för tidigt att säga om SKR ska överklaga domen.

Skolverket, som är huvudleverantör av all skolstatistik, vill avvakta med kommentarer tills man har hunnit analysera domen.

– Vi känner till frågan, eftersom vi fick kännedom om SCB:s policyändring. Det är ju ingen ny lagstiftning, utan en policyändring. Den får påverkan för oss, men vi måste sätta oss in i domen innan vi kan kommentera mer, säger avdelningschef Eva Durán vid Skolverkets analysavdelning.

Utbildningsminister Anna Ekström är mycket noga med att påpeka att hon inte kan kommentera enskilda domar och pågående rättsfall.

– Men med det sagt är det naturligtvis upp och nedvända världen om skolors resultat inte kan granskas på grund av att de är affärshemligheter. En utgångspunkt för den svenska skolpolitiken är att skolors resultat ska kunna granskas. En annan utgångspunkt är att vi betalar skattepengar till vår gemensamma skola. Därmed finns det ett starkt intresse av att medborgarna får insyn i vad skolorna gör, säger hon till TT.

Att granska resultaten är viktigt både för att elever ska få en bra utbildning och för att säkerställa att skattepengar används klokt, fortsätter hon.
– Jag har jobbat med svensk skola i många år och trodde att jag hade sett det mesta. Att barns skolresultat skulle vara affärshemligheter och inte kunna granskas, det förvånar till och med mig, säger Anna Ekström

ur Lärarförbundets Magasin