Läs senare

Nya EU-regler pressar skolorna

GDPRGDPR-arbetet ligger sent till hos många huvudmän. Är allt inte på plats om en dryg månad kan det bli kostsamt – i värsta fall sanktionsavgifter på miljonbelopp. Nu ska tusentals appar gås igenom för att säkra undervisningen.

av Lotta Holmström
26 Apr 2018
26 Apr 2018

Den 25 maj börjar den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR, gälla i hela Europa. Den ersätter personuppgiftslagen (PUL) och medför tydligare regler för behandling av personuppgifter.

Hur långt arbetet har kommit varierar stort, och många huvudmän Lärarnas tidning varit i kontakt med är tveksamma till att de kommer vara helt klara den 25 maj när lagen börjar gälla. Bryter de mot förordningen kan de i värsta fall få betala straffavgifter på upp till 20 miljoner kronor, eller ännu mer för fristående huvudmän.

Det är tusentals appar och it-verktyg som behöver kollas så att de inte hanterar personuppgifter på ett felaktigt sätt. Huvudmännen har fullt upp med att upprätta register och föra in all personuppgiftshantering där, samt skriva avtal med externa leverantörer.

20 miljoner föreslås en myndighet kunna tilldömas i straffavgift – beloppet kan bli ännu högre för fristående huvudmän.

Nu ska lärare och förskollärare ta till sig reformen och anpassa sin verksamhet så att elevernas personuppgifter skyddas när appar och andra it-verktyg används i undervisningen.

Karin Jensen är projektledare för dataskydd på Academedia. Hon tror att ett sätt att nå ut till lärarna är att lyfta fram möjligheter att ta upp dataskydd i undervisningen.

– Vi kan titta på det utifrån det pedagogiska uppdraget. Hur ska vi få barnen att lära om sin rätt till integritet? De behöver känna till vad de tackar ja till när de installerar appar eller program på sin dator.

Stockholms stad har byggt en tjänst där skolor kan se cirka 3 100 appar som används i undervisningen och kolla om de hunnit bli bedömda än, berättar Lena Gällhagen, samordnare på ikt-enheten i Stockholms stad.

– Appar som innehåller personuppgifter och lagrar data går vi vidare med och skriver personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörerna. Men många appar har laddats ner utan att man har tagit höjd för GDPR. Personal kan ha hittat fiffiga sätt att hantera undervisning, men det finns inte stöd för behandlingen av personuppgifter i verktygen. Då spelar det ingen roll hur effektivt, smart och bra för lärandet det är, vi bedömer ändå att de inte ska använda dem, säger hon.

Arbetet är mycket omfattande.

– Resurserna är ett orosmoment då det tar tid att gå igenom alla appar, säger Lena Gällhagen.

Mindre kommuner har inte lika mycket att gå igenom, men är ändå pressade.

– Vi har inte samma stöd i form av administration och juridisk kompetens, men vi får lov att klara det. Det är ett nytt sätt att tänka och vi behöver se över lärplattformen, hur lärarna för anteckningar, hur de lagras. Helt klart lär det inte vara 25 maj, men en god bit på väg, säger barn- och utbildningschef Anneli Olofsson i Bergs kommun.

Att skaffa ny kompetens medför stora merkostnader, men något ekonomiskt stöd har inte funnits att få.

– Målsättningen har varit att behandling av personuppgifter inom utbildningsområdet ska kunna fortsätta så som i dag, så långt det är möjligt men så klart inom dataskyddsförordningens ramar. Det är generellt så när ny lagstiftning kommer följer det inte med något ekonomiskt stöd, säger Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin.

Eftersom det är upp till varje huvudman att bedöma lämpligheten i it-verktyg och appar som används i undervisningen kan de trots likvärdiga förutsättningar komma fram till olika slutsatser. Det tycker Carl Heath, chef för digitalisering och lärande på forskningsinstitutet Rise, är problematiskt.

– Systemet är fragmenterat. Samma sak görs hos varje huvudman med begränsat nationellt stöd. Det är inte praktiskt och tyder på att frågan inte varit prioriterad hos regeringen, säger han.

Nu har regeringen lagt en proposition där det ingår ett förslag om att en lämplig myndighet ska ta fram en uppförandekod som ska ge ett stöd i avvägningarna. Men den kommer inte vara på plats när GDPR börjar gälla.

Helene Öberg på utbildningsdepartementet förklarar att det varit kort om tid i vart enda steg av lagstiftningsprocessen.

– Vår bedömning har varit att det inte är meningsfullt med en uppförandekod förrän vi har klart för oss hur det nya regelverket ska utformas specifikt för de områden utbildningsdepartementet ansvarar för, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin