Läs senare

Nya gymnasielagen pressar lärare – vägledning utlovas

Efter Migrationsöverdomstolens beslut att den omdebatterade nya gymnasielagen gäller ska nu Migrationsverket ta fram föreskrifter för vilka krav som ska ställas på eleverna för aktivt deltagande i studier, som är en av förutsättningarna för att få förlängt uppehållstillstånd. Det berättar Johanna Lindblad Ó Duinnín, rättslig expert på Migrationsverket.

av Martin Wallström
27 sep 2018
27 sep 2018

Ett domslut nyligen från Migrationsöverdomstolen ger klartecken för Migrationsverket att återigen börja pröva ansökningar om uppehållstillstånd till ensamkommande, enligt nya gymnasielagen. Migrationsverket har också ambitionen att ta fram föreskrifter för vilka krav som ska ställas för att få förlängt uppehållstillstånd, utifrån aspekter som deltagande i undervisning, närvaro och möjligen även studieresultat.

Migrationsöverdomstolens beslut innebär bara att prövningar kan börja ske enligt den nya gymnasielagen. Men vilka kriterier som ska gälla för beslutet om uppehållstillstånd är det upp till andra instanser att besluta om, säger Thomas Rolén, kammarrättspresident i Migrationsöverdomstolen.

– Domslutet handlar bara att lagen har tillkommit på ett sådant sätt att den är tillämpbar, vilket gör att Migrationsverket nu kan börja pröva ansökningar, säger han.

Johanna Lindblad Ó Duinnín, rättslig expert på Migrationsverket.

Prövningarna enligt nya gymnasielagen avser ansökningar mellan den 1 juli 2018 och den 30 september. Idag och fortsättningsvis gäller att utgångspunkten är att det finns en avsikt att studera från den som ansöker, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín, rättslig expert på Migrationsverket.

– Den som söker måste kunna visa på en avsikt att studera, vilket är den enda bedömningsgrund som vi går på just nu när det gäller själva studierna. I princip krävs det att den som söker anger att denne tidigare har studerat och kryssar i att det finns en avsikt att studera på en blankett, säger hon.

Om ansökan om uppehållstillstånd godkänns får den studerande ett uppehållstillstånd som gäller i 13 månader. Efter det krävs en förlängning av uppehållstillstånd, där det ställs krav på aktivt deltagande i studierna. Under året ska tydligare riktlinjer tas fram för vad som krävs i form av aktivt deltagande för den som har ett uppehållstillstånd som är längre än 13 månader för att få en förlängning. Där kan lärarnas betygs- och närvarorapportering komma att användas vid beslut om förlängningar.

– I vissa fall, där det handlar om förlängningar. kommer vi att behöva undersöka ifall studier bedrivs, i vilken studieform, samt hur studierna går, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín.

Den kontrollen kommer framför allt att inriktas mot deltagandet i undervisning. Men förarbetena till lagen är enligt Johanna Lindblad Ó Duinnín knapphändiga på den punkten när det gäller att beskriva vilka krav som ska ställas.

För att klargöra vad som gäller har Migrationsverket för avsikt att utfärda föreskrifter om vad som gäller för aktivt deltagande, tillsammans med Skolverket och Folkbildningsrådet, som en form av vägledning för bland annat kommuner, skolor och lärare. Johanna Lindblad Ó Duinnín betonar att det är sannolikt blir en form av föreskrifter, men öppnar också för att det kan bli andra former av vägledningar som syftar till att klargöra vad som förväntas.

– Den exakta utformningen är inte klar, men där kan betyg bli aktuella att titta på, som ett sätt att visa att elever har deltagit och närvara i undervisning. Men exakt vilka krav som ställs skiljer sig starkt mellan olika studieformer, exempelvis gymnasieutbildningar eller folkhögskolor, som har olika närvarokrav, säger hon.

– Ambitionen är dock att utgå från sådant som redan rapporteras idag, men detaljerna där är inte riktigt klara.

Domslutet är positivt, säger hon.

– Jag har inga synpunkter på själva lagen, men det är bra med ett klargörande, så att vi kan återuppta de drygt 9 000 prövningarna. Vi är beredda på en ökning av antalet ansökningar fram till den 30 september, eftersom inte alla som kan ansöka har gjort det, säger hon.

Att uppehållstillstånden beviljas en bit in på höstterminen kan samtidigt påverka de sökandes möjligheter att faktiskt bli antagna till de studier de hoppats på. Sedan i onsdags har Migrationsverket har fått in 9 913 ansökningar enligt den nya gymnasielagen, varav 8 658 ärenden är öppna och 1 215 har avgjorts. Endast ett tiotal ansökningar hann godkännas innan Migrationsverket pausade arbetet i somras.  Ytterligare ansökningar kan komma in fram till söndag.

– De som söker behöver se till att ansökan inkommer till Migrationsverket senast söndag. Postar man brevledes på lördag finns risken att handlingen inte anländer till Migrationsverket förrän tisdag och då kommer ansökan att avvisas enligt det korta tidsfönster som gäller, säger hon.

Att Migrationsverket inte har berättat vad som menas med aktivt deltagande och vilken typ av rapportering avseende exempelvis närvaro och betyg, som ska ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd, har skapat oro i lärarkåren.

Therese Dahlqvist, gymnasielärare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd, säger att det visserligen är positivt för enskilda elever att nya gymnasielagen nu kan börja tillämpas, men att lagens konstruktion skapar en konflikt med lärarnas yrkesetiska principer.

– Som lärare i svenska som andraspråk har jag arbetat i många år med språkintroduktion. Jag har sett hur skilda förutsättningarna är, där vissa elever redan har uppehållstillstånd och är mycket motiverade för studier, medan andra lever med ständig oro för att bli utvisade och mår så psykiskt dåligt att det bara handlar om att kunna ta sig till skolan.

Nästa vecka håller rådet ett möte, där nya gymnasielagen är en av de punkter som ska upp på dagordningen. Många lärare har kontaktat etiska rådet på grund av oro för att lärarnas rapportering kan komma att påverka enskilda elevers utvisningsbeslut.

– Det är helt orimligt och enligt rådet kan därför lärares bedömningar och betygsättning inte ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd eller utvisning, säger hon.

Den nya gymnasielagen

 Det finns en lång rad frågor utan tydliga svar när det gäller gymnasielagen och de ungdomar som berörs av den. Här tar TT upp några av dem.

Går de som berörs av lagen redan i skolan? Det är olika. En del går redan i gymnasiet, till följd av att de varit i en och samma kommun i flera år, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Andra går inte i gymnasiet i dagsläget. Sammantaget har ingen myndighet övergripande koll på hela den gruppen som kan omfattas av gymnasielagen.

Hur lever de i nuläget?  Också det skiljer sig stort. I väntan på beslut har många ensamkommande inte rätt till bostad. En del får visst stöd av exempelvis före detta gode män, kyrkan och hjälporganisationer som hjälper till med lokaler och stödboenden. Vissa kommuner ordnar också med boende. Men det finns också en grupp som lever i hemlöshet, som flyttar runt, bor hos kompisar eller på gatan. De som ännu inte fått slutgiltigt avslag på sin asylansökan kan få stöd via Migrationsverket.

Kommer de att få något bidrag eller annat stöd från samhället? Här finns inga tydliga besked – Sveriges kommuner och landsting (SKL) har efterlyst svar om hur de som får uppehållstillstånd ska klara sin vardag och vem som ska bekosta det. De som är över 18 år har eget ansvar för att ordna boende och inkomst, men behöver antagligen hjälp med det, enligt SKL.

Vad händer om någon inte fullföljer studierna? Den som får ja på sin ansökan får till att börja med ett uppehållstillstånd på 13 månader. Efter det kan uppehållstillståndet förlängas, men då krävs ”aktivt deltagande” i studierna. Exakt vad som ska avses med det finns det just nu inga riktlinjer för, men det ska tas fram under 2018, enligt Migrationsverket.

Hur många kommer egentligen att få ja på sin ansökan? Inget vet än, förstås. Hittills har bara ett tiotal av totalt cirka 1 150 prövade ansökningar fått ja. Men det beror också på att Migrationsverket sedan i somras enbart fattat avslagsbeslut, där den sökande uppenbart inte uppfyller grundkraven, i väntan på domen från Migrationsöverdomstolen.

När kommer de som sökt att få besked? Ingen vet hur lång tid det kommer att ta att gå igenom alla de närmare 8 500 ansökningar som Migrationsverket hade att ta ställning till den 25 september. Myndigheten har sagt att organisationen varit ”beredd på det här” och har börjat gå igenom ansökningarna. Fler ansökningar kan komma in, det går att ansöka fram till den sista september 2018.

Källa: TT

ur Lärarförbundets Magasin