Läs senare

Nya leggregler väcker känslor

Sedan i december kan fritidspedagoger med äldre examen söka lärarlegitimation i musik och bild för låg- och mellanstadiet. Det är något som väckt kritik bland musiklärare som tycker att kraven är för låga för att få undervisa.

31 mar 2014
Nya leggregler väcker känslor
Ämnesdjup. Hur mycket måste man kunna som musiklärare i lågstadiet eller mellanstadiet? Åsikterna går isär. Foto: Lasse Burell

»Helt befängt! Kunskapskraven i åk 6 är högre för elever än vad det är för lärare att undervisa!«

Så lyder en av kommentarerna under en namninsamling för att stoppa de nya reglerna för lärarlegitimation som började gälla i december. Numera gäller principen »behörig lärare då – behörig lärare nu«. Det innebär att den som tagit en äldre lärarexamen och som ansågs behörig förr ska anses behörig även nu, trots att kraven kan se annorlunda ut ­ i dag. Principen har stöd i juridiken.
– Man kan inte göra en reform som säger att nu är du inte behörig lärare längre. Staten får inte stifta en lag som retroaktivt inverkar menligt på den enskildes möjlighet till försörjning, förklarar Ann-Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundets kansli.

En av följderna är att Sveriges cirka 11 000 fritidspedagoger kan söka lärarlegitimation i flera skolämnen i låg- och mellanstadiet, eftersom de har läst samma ämnen som klasslärare med äldre examen.
– Det här är en följd av att lärare med äldre examen fått rätt i förvaltningsrätten, säger Ann-Christin Larsson.
Hon tycker att de nya reglerna bra.
– Vi har fått igenom regler som hjälpt tusentals människor som annars inte skulle ha fått lärarbehörighet trots sin examen och många år i yrket.

Kritiska röster har dock höjts från musiklärare. De anser att fritidspedagoger och klasslärare inte har tillräckliga kunskaper för att exempelvis undervisa och sätta betyg i sexan i musikämnet med dagens krav i kursplanen. Musikläraren Lisa Bengter från Haninge startade den 3 december en protestlista på Namninsamling.se med titeln: En protest mot de nya reglerna i lärarlegitimationerna för de praktiskt-estetiska ämnena from 1 dec 2013. »Pinsamt«, »en papperskonstruktion« och »ett stort skämt« är ord hon använder för att beskriva de nya reglerna.
Hon ser reformen som ett enkelt sätt för regeringen att öka lärarbehörigheten och tycker det visar en syn på musikämnet som »klapp och klang«.
– Jag tror inte att vi kommer lyckas hålla kvaliteten i ämnet, säger hon.

Efter 16 timmar hade hennes namnlista 400 underskrifter och en rad upprörda kommentarer. Lisa Bengter skickade in listan till utbildningsminister Jan Björklund och fick svar av en brevsvarare.
– Det var luddigt och gick bara igenom det jag redan vet, säger hon.
Sedan årsskiftet är hon engagerad i Lärarnas Riksförbund där hon nu driver frågan. Hon tycker det är fel att fritidspedagogers ämneskunskaper anses likvärdiga med musiklärares.
– De har en lång och gedigen utbildning, men jag tycker att fritidspedagogerna ska uppvärderas med en egen legitimation.
Det är inte bara fritidspedagogers behörighet Lisa Bengter vänder sig mot, betonar hon, utan även poängkraven för klasslärare med en äldre examen.
– Jag är lika upprörd för båda. Poängantalet är sjukt lågt. Jag skulle själv aldrig vilja bli lärare i ett ämne efter att ha läst tio högskolepoäng.

I slutänden drabbas eleverna, menar hon. Hon räknar upp kunskaper musiklärare ska förmedla i sexan – spela instrument, tajming, karaktär, analys och musikepoker …
– Det känns hopplöst att åka på konferens och diskutera likvärdighet i bedömningen i ämnet nu …

Ann-Christin Larsson, ombud på Lärarförbundet, tar kritiken med ro.
– Det har alltid varit ett hackande på hur lite mellanstadielärarna har läst i ämnena, men de har många ämnen och de arbetar med yngre barn. De behöver bred lärarkompetens.

Lärarförbundets styrelseledamot, Marie Wall Almquist, som själv är musiklärare, är nöjd med de regler som ändrades i december. Hon tycker att det är en stor seger att lärare som arbetar i andra skolformer, som musik- och kulturskolan, eller på folkhögskola, nu kan tillgodoräkna sig sin lärarerfarenhet när de söker legg.
– Det kommer att möjliggöra för många att utöva sitt yrke utifrån sin utbildning, även om man varit anställd i »fel skolform«, säger hon.

Dessutom är hon glad över att danslärare fått äldre utbildningar från Danshögskolan validerade. Facket arbetar nu för att fler musikpedagoger med äldre examen eller utbildning från SMI, Stockholms Musikpedagogiska Institut, också ska kunna valideras på ett liknande sätt.

Marie Wall Almquist tycker också att det är positivt att fritidspedagoger kan söka lärarlegg i de ämnen de läst.
– Man kan naturligtvis fundera över ämnesdjup, men om man ser till skolan och att man står utan lärare så är det här ett tillskott.
Samtidigt är hon medveten om att det finns kritiska röster.
– Det är förståeligt utifrån ett yrkesperspektiv. Det är en balansgång.

Hon påpekar att det är svårt att rekrytera musiklärare till yngre åldrar, då det ofta blir små, »kniviga« tjänster. Det behövs fler lärare med utbildning i estetiska ämnen i de tidiga åren, menar hon, även om de inte har samma kompetens som till exempel den utbildade musikläraren.
– Jag förstår kritiken, samtidigt tror jag inte det här har någon negativ praktisk betydelse. För det första är det svårt att få tag i utbildade musiklärare i grundskolan, så jag uppfattar inte att det är trångt om jobb. För det andra så innebär det att många nu kan fortsätta undervisa som tidigare, så att inte ämnet blir ännu fattigare för eleverna.

Bristen på utbildade musiklärare i grundskolan är samtidigt ett problem som borde debatteras mer, tycker Marie Wall Almquist.
– Vi måste tillsammans sätta fokus på undermåliga arbetsvillkor, stora undervisningsgrupper och hur fler ska lockas till yrket och vilja stanna kvar.
En annan idé för att öka ämnesdjupet är att fler av Kulturskolans lärare kommer in och undervisar i grundskolan, något som redan sker i vissa kommuner.
– Det är en outnyttjad resurs som möjligen kan vara en del av lösningen, säger Marie Wall Almquist.

Även vissa fritidspedagoger är kritiska till lärarlegget. De vill hellre ha en egen legitimation i fritidspedagogik. Enligt diskussioner på Facebooksidan Fritidspedagoger kräver lärarlegitimation finns en oro för att fritidspedagoger kan tvingas börja undervisa och bedöma barn i skolan för att få behålla sina tjänster och att fritidshemmen utarmas på kompetens. Lärarförbundet vill att det skapas en egen legitimation i fritidspedagogik och oppositionen har gett regeringen i uppdrag att utreda frågan. Utgången är oklar.

Varför just musiklärare reagerat på de nya reglerna finns ingen tydlig förklaring till. Kanske för att musik är ett av de tre ämnen som sedan 2011 kräver längst ämnesstudier för behörighet i högstadiet och gymnasiet?
– Ja, kan inte vi få vara lite speciella? Vi gör avancerade antagningsprov till högskolan, men det behövs tydligen inte, säger musikläraren Lisa Bengter som är orolig för nya konflikter mellan lärargrupper och att lärarna bildar ett A och B-lag.

Att debatten kan leda till konflikter mellan lärargrupper tror inte Marie Wall Almquist.
– Jag tror bara det blir underskrifter initialt, innan man ser vad som är vad.
Hon tycker frågan om ämnesdjup och legitimation måste diskuteras i ett större sammanhang, eftersom den inte bara berör de estetiska ämnena.
– Legitimationen är en fråga som vi i Lärarförbundet hela tiden jobbar framgångsrikt med och det tror jag medlemmarna är nöjda med, även om vi inte når ända fram hela tiden. Det är naturligt att önska mer i de grupper där man haft de mest negativa konsekvenserna.

Nya regler i lärarlegitimationen

Några av ändringarna som började gälla i december 2013.

Yrkeserfarenhet som lärare utanför det offentliga skolväsendet, exempelvis i musik- och kulturskolan eller folkhögskolan, ska räknas vid ansökan om legitimation.

Behöriga gymnasielärare i bild och musik får också behörighet i hela grundskolan.

Danspedagoger utbildade vid Danshögskolan ska kunna få lärarexamen genom att komplettera med 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Poängen ska läsas inom ramen för VAL-projektet, Vidareutbildning av lärare, som samordnas av Umeå universitet.

Dans-, teater och dramalärare som saknar ämneslärarexamen, men har arbetat minst ett år och har en högskoleexamen avsedd för yrkesverksamhet som pedagog i dessa ämnen, eller motsvarande utländsk examen, ska läsa ytterligare 30 högskolepoäng inom utbildningsvetenskap inom VAL-projektet.

Den som har en behörighetsgivande utbildning i ämnen men ingen lärarexamen och har undervisat minst 8 år heltid i dessa ämnen ska läsa ytterligare 30 högskolepoäng inom utbildningsvetenskap samt ämneskomplettera upp till 90 högskolepoäng. Utbildningen organiseras inom VAL-projektet.

En legitimerad lärare som undervisat vid sidan av sin behörighet i minst 8 år de senaste 15 åren ska kunna ansöka om utvidgad behörighet.

Fritidspedagoger som läst skolämnen kan ansöka om legitimation i dessa ämnen. Förutsatt att de läst ämnena inom grundutbildningen eller kompletterat med sådana ämnen före den 1 december 2013.

Källor: Lärarförbundet, umu.se. Frågor om kurser inom VAL-projektet besvaras av Umeå universitet, umu.se/valprojektet

ur Lärarförbundets Magasin