Läs senare

Nya ministern vill satsa på fritidshem

Det ska bli nytt tak för barngrupperna i förskolan och en tydligare politik för fritidshemmen. Det löftet ger Gustav Fridolin (MP), ny utbildningsminister.

15 okt 2014
Nya ministern vill satsa på fritidshem
Foto: Dan Hansson

Sveriges nya utbildningsminister, Gustav Fridolin, har precis flyttat in i företrädaren Jan Björklunds hörnrum på utbildningsdepartementet.

Några personliga saker har han inte hunnit få dit. Men rummet är överfyllt av blombuketter med lyckönskningar och doften från buketternas liljor är närmast berusande.

Hur reagerade du när Löfven erbjöd dig posten som utbildningsminister?

— Klart att jag blev jätteglad. Jag vill göra mitt bästa för att det ska finnas möjligheter för alla lärare att göra sitt jobb på ett sådant sätt att vi tillsammans vänder utvecklingen i skolan. Sedan är det ett stort ansvar men jag såg aldrig att det fanns ett alternativ till att försöka.

Ni vill höja lärarnas löner med statliga pengar, hur ska det gå till?

— Vi tillskjuter statliga medel som parterna kan fördela. Eftersom vi vet att parterna vill att pengarna ska gå till höjda lärarlöner, kan vi redan nu vara tydliga med att de också kommer att gå dit. Det som står i överenskommelsen är (läser ur ett papper): »Regeringen tillför resurser, för en dialog med parterna, för att möjliggöra att lärares löner höjs.«

Hur mycket pengar blir det?

— Det kommer att presenteras i budgeten. Men ingångsvärdena är kända. Socialdemokraterna hade 2,5 miljarder kronor och vi hade ett förslag om 3,75 miljarder — någonstans där emellan är det rimligt att vi hamnar.

Vad händer med karriärtjänsterna?

— Vi har stått bakom karriärtjänsterna. Vi tycker att det är bra att det finns system som pekar just mot utvecklingen i läraryrket men de måste kompletteras med mer generella lönesatsningar. Man kan inte satsa på några om man inte samtidigt satsar på alla.

— Karriärtjänsterna måste också kvalitetssäkras. Karriärtjänsterna har verkligen varit en motor för det kollegiala lärandet men vi har också sett exempel där det inte alls fungerat.

Ska karriärtjänsterna öka eller vara kvar på dagens nivå?

– Det som ligger nu motsvarar fullt utbyggt ungefär en karriärlärare per lärarlag och det var det mål som vi hade när reformen presenterades och sjösattes. Men vi har aldrig accepterat idén att man stänger ute skolformer ur systemet, som förskolan och fritidshemmen. När man utvidgar så ska det vara i dialog med de skolformerna.

Ska det vara skolplikt i förskoleklassen?

— Ja, det är förslaget som ligger i överenskommelsen med S. Men vi har betonat att förskoleklassen måste fortsätta vila på den pedagogik som var grunden när systemet byggdes upp.

Så förskolepedagogiken blir kvar?

— Ja, ja. Det vore en väldigt dålig prioritering att säga åt duktiga förskollärare som är experter på små barns lärande: Ni får inte längre jobba med sexåringar.

Ska det vara skolplikt upp till 18 år?

— Det kan vara ett sätt att åstadkomma att alla går i gymnasiet. Men det vi är överens om, partierna emellan, är målsättningen att alla ska gå i gymnasiet.

Men inget tvång alltså?

— Det kan absolut vara ett sätt men det kanske också kan finnas andra åtgärder.

Hur ska ni få fler specialpedagoger och speciallärare?

— Här är ett av de orosmoln som finns på himlen över skolan. Vi kommer att ha en regering som väldigt tydligt vill prioritera fler speciallärare och specialpedagoger. Men det är en av de yrkeskategorier i skolan där vi har de absolut största pensionsavgångarna att vänta och få som söker utbildningarna.

Ni har inte funderat på att behålla premien på 50 000 kronor?

— Nej, vi har snarare tittat på att skapa bättre förutsättningar under tiden man utbildar sig eller olika former av studiestödsavskrivningar för speciallärare och specialpedagoger.

Hur ser du på barngruppernas storlek på fritidshemmen?

— Fritidsgrupperna är för stora. Där ligger väldigt mycket av fritids problem.

Vad ska ni göra åt det?

— Man måste anställa fler fritidspedagoger. Det kommer vi inte runt.

Vill ni införa tak för grupperna på fritids?

— Vi ska titta på kvaliteten på fritidshemmen. Vår bild är att det egentligen har saknats en nationell politik för fritidshemmen. Vi måste få in fritidshemmen och fritidspedagogiken i tänkandet kring hur man gör en bra skoldag. Om den innehåller tak, stimulansmedel eller annat behöver vägas mot varandra.

När får fritidspedagoger legitimation?

— Jag kan inte ge ett datum nu. Men vi ska påbörja ett arbete för att se över alla de problem som fortfarande finns med behörighetsreformen. Det här är en av de frågor som jag verkligen brunnit för, att det blir helt löst för dem som jobbar på fritidshemmen.

Vill ni skjuta upp slutdatumet för lärarlegitimationen?

— Nej, målet är att vi ska klara behörighetsfrågan inom den tidsram som är uppsatt. Att nu försöka ändra tidsplanen igen riskerar att skapa fler problem än det löser.

Vill ni sätta ett tak för barngrupperna i förskolan?

— Ja, vi vill återinföra de riktlinjer som tidigare fanns för barngruppernas storlek. Men storleken ska vara av ett sådant slag att den faktiskt kan användas av kommunpolitikerna — det ska vara ett konkret tal.

Vill ni se mindre grupper eller fler lärare på lågstadiet?

— Jag tror inte att det är så enkelt att man kan säga antingen eller. Förutsättningarna för vad man behöver är olika på olika skolor. Det viktiga här är att ha en tydlig resultatbild. Alla elever ska senast i tredje klass ha med sig grunderna. Det ska bli fokus på läsa-skriva-räkna-kunskaperna.

— Men målstyrningen ska vara tydlig och där kommer vi att sätta till resurser för att man ska kunna anställa dem man behöver.

Är du nöjd med uppgörelsen med S och V om vinster i välfärden?

— Ja, uppgörelsen landade precis där vi hade hoppats. Det är ett tydligt besked till de andra partierna att vi tror på mångfald. Vi vet att det är bra att det finns olika pedagogiska inriktningar. Och att det finns möjligheter att driva vidare en byskola med kvalitet.

— Man kan också vara trygg med att skattepengarna faktiskt går till eleverna. Men vilka verktyg som blir mest effektiva för att förverkliga detta får utredningen som ska vara färdig 2016 utvisa.

Jämfört med andra OECD-länder får svenska lärare mindre tid när det gäller kompetensutveckling. Behöver villkoren för lärare som vidareutbildar sig förbättras?

– Det vi kommer göra för speciallärare och specialpedagoger är en sorts förbättringar av villkoren för att vidareutbilda sig. Vi vill även bygga vidare på utbildningar som fungerat, som Läslyftet och mattelyftet. I den typen av insatser tar staten ett stort ansvar för att fortbildningen är kopplad till de största nationella behoven och till det som skollagen innehåller.

Lärarnas rätt att ordinera stöd och hjälp för elever som har särskilda behov är en fråga som ni länge har kämpat för. Faller den frågan nu i samarbetet med S?

– Nej, i överenskommelsen ingår att det ska bli en utvärdering av det särskilda stödet. Och vårt mål med den utvärderingen är att vi ska få ett lagförslag som innebär att lärares makt att se till att stödet kommer på plats blir mycket större, att det knyts till den behörighet man har. Har man en legitimation så ska den vara värd något mer än bara pappret och rätten att utöva sitt yrke.

Så ordinationsrätten är inte död?

– Nej, den är inte död. Däremot är den inget skarpt löfte från hela regeringen.

Skulle du avråda en lärarkollega från att söka jobb på en riskkapitalägd friskola idag?

– Nej, det skulle jag inte göra. Inte om man tycker att det verkar vara en bra och välskött skola med bra förutsättningar. Därför att i den mån det fortfarande finns aktörer i svensk skola, som inte vill vara kvar om pengarna ska gå till eleverna, så kommer de att behöva överlåta sin verksamhet till mer seriösa aktörer.

Ska de nationella proven vara kvar i samma omfattning som idag?

– Både S och MP har gått till val på att vi ska få en översyn av de nationella proven. Och att vi ska snabba på arbetet med digitaliseringen av de nationella proven. Omfattningen handlar om två saker: dels hur många prov du har, dels tiden du behöver lägga ned på att rätta proven. Vi (MP) vill minska båda de sakerna. Jag kan inte nu lova att vissa prov blir frivilliga utan det här kommer vi att diskutera vidare.

Du har undervisat på folkhögskola. Lägger du läraryrket på is nu?

— Jag sade upp mig dagen innan regeringstillträdet. Enligt grundlagen får man inte ha en anställning samtidigt som man sitter i regeringen. Men jag träffade klassen i förmiddags. På något sätt ska jag ha kontakt med skolan.

Foto: Martina Huber

Tre ministrar

Den nya regeringens utbildnings-departement har tre statsråd.

Förutom departements-chefen och utbildnings-ministern Gustav Fridolin är det gymnasie- 

Foto: Sören Andersson

och kunskapslyfts-minister Aida Hadzialic (S) och ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S).

In på livet med Gustav Fridolin

Aktuell Ny utbildningsminister (Miljöpartiet) med huvudansvar för förskola, fritidshem och grundskola.

Ålder 31 år.

Bakgrund Folkhögskollärare. Började jobba 2007, utbildningen färdig 2010.

Familj Fru och dotter som är 3,5 år.

Bor I Sundbyberg, i ett radhus, ett par hundra meter från forsknings­ministern Helene Hellmark Knutsson.
 

Foto: Dan Hansson

Fritid »Mest är jag med familjen.« Tittar på film och tv-serier och har precis köpt serien »The leftovers«. Läser en hel del men det har blivit avsevärt mycket ­mindre sedan han fick barn. »Nu är det väldigt mycket mer barn­böcker som gäller.«

Personlig pryl ­Väskan som han fick av sin fru för tio år sedan.

ur Lärarförbundets Magasin