Läs senare

Nyexad — och pionjär

Angelina Dimiter Taikon är en av de första svenska romerna som tagit lärarexamen. Hon undervisar i den världsunika Roma kulturklass, dit såväl ryssar som amerikaner har varit på studiebesök.

08 Dec 2010
Nyexad — och pionjär
I Angelina Dimiter Taikons klass möts den muntliga romska och den skriftliga svenska kulturen. Foto; Mikael Andersson

Hammarbyhöjden i Stockholm, ett stenkast från Nytorpsskolan. Här växte Angelina Dimiter Taikon upp. I ett tält. Lägret där hennes familj bodde fanns kvar ända in på 1960-talet, då myndigheterna beslutade att romerna skulle få »riktiga« bostäder.Nu har hon som en av de första svenska romerna tagit lärarexamen, och undervisar i den världsunika Roma kulturklass, en helt åldersintegrerad, tvåspråkig romsk undervisningsgrupp med egna lokaler i bostadsområdet Enskededalen. Såväl ryssar som amerikaner har varit på studiebesök för att ta efter modellen.

Före lunch bedrivs undervisningen på romani chib, och på eftermiddagen på svenska. Klassen består av 30 elever mellan 6 och 16 år.

— De romska mammorna svimmar när de får höra att deras små älsklingar ska börja skolan redan i sexårsåldern. Åldersblandad klass gör att äldre elever ser till att deras småsyskon kommer hit, säger Angelina Dimiter Taikon.

Hon tar fram fotografier från det gamla lägret och berättar att det var en självklarhet för storasyskonen att ta hand om och undervisa de minsta. Det var inget konstigt med det.

Skrattande förklarar hon att mycket av den romska kulturen som hos européer fått en mytisk innebörd helt enkelt beror på de tvingande omständigheter som levnadsförhållandena utgjort. Lägereldarna har ingen magisk betydelse utan var bara lägrets lampor, renlighetsreglerna uppstår naturligt hos ett folk som alltid levt nära naturen.

— Och att romska kvinnor bär alla sina smycken med sig beror endast på att de inte haft någon bank. I tälten kan man ju inte lämna dem.

När det moderna Sverige växte fram ansågs inte romernas traditionella försörjningssätt vara riktiga jobb. Professionella metall- och konstsmeder, hästskötare, musiker och spåkvinnor tvingades av myndig-heterna till att leva på socialbidrag.

Ett resultat av detta blev att över 80 procent av Sveriges romer i dag är arbetslösa, vilket är en bidragande orsak till den låga måluppfyllelsen hos romska elever, menar Angelina Dimiter Taikon.

— Ungdomarna ser ingen mening med att utbilda sig när de ändå är övertygade om att de inte kommer att få något jobb. Jag skulle önska att fler romer syntes ute i arbetslivet.

Man kan ifrågasätta om en etniskt homogen skolklass verkligen är gynnsam för romernas integration. Men Angelina Dimiter Taikon menar att syftet i första hand är något annat.

— Integration är ett stort ord. Visst är målet att eleverna ska fungera i det svenska samhället, men det ska inte ske på bekostnad av deras romska identitet. Det gäller att hitta en balansgång. Att vi fick status som en nationell minoritet för tio år sedan betydde väldigt mycket för denna möjlighet. 

Personligt
Angelina
Dimiter Taikon

Familj Tre döttrar.

Ålder 50.

Gör Lärare i Roma kulturklass på Nytorpsskolan i Stockholm.

Aktuell Har som en av de första romerna tagit svensk lärarexamen.

Förebilder Rosa Taikon och den kanadensiske lingvisten Jim Cummins.

Läser helst Harry Potter. »De böckerna påminner om den muntliga romska berättartraditionen.«

ur Lärarförbundets Magasin