Läs senare

Nyexade lärarstudenten: ”Jättenöjd med lönen jag går in på”

lönerDet lönar sig att studera till lärare – på lång sikt. Men inte för alla lärargrupper. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

av Lenita Jällhage
16 jan 2020
16 jan 2020
Nyexade lärarstudenten: ”Jättenöjd med lönen jag går in på”
Nyexaminerade lärarstudenten Tilde Jansson har valt läraryrket för att jobba med andra människor, inte för lönen.

Utredaren Rasmus Sundin på UKÄ har undersökt skillnaderna i lön mellan många olika högskoleutbildningar, för individer födda mellan 1970 och 1990, som har tagit examen på grund eller avancerad nivå mellan åren 2005 och 2014. Han har jämfört löneutvecklingen efter tre, fem och tio år (i de fall det varit möjligt) och jämfört det med lönen för en person med gymnasieutbildning och liknande bakgrund.

Rapporten visar att det lönar sig bäst att satsa på ekonomi-, läkar- och juristutbildningar som ger 83 procent, 63 procent och 46 procent bättre lönepremie i jämförelse med en person som har gymnasieutbildning. De som har grundlärarexamen har en blygsammare lönepremie på 6,4 procent. För de som har en förskollärarexamen och ämneslärarexamen ser det mörkare ut, där är utvecklingen negativ med minus 3,6 procent och minus 7,8 procent i jämförelse med de som börjat jobba direkt efter gymnasiet.

Samtidigt visar undersökningen att de som har den gamla lärarexamen (före år 2011) har haft en positiv lönepremie på nästan 22 procent.

Utredaren Rasmus Sundin tror att orsaken till att löneutvecklingen ser så dålig ut för de nyare lärarutbildningarna beror på att de nyss kommit ut i yrkeslivet. Det är också så att det är en majoritet i undersökningen som gått den äldre lärarutbildningen, vilket ger ett stabilt resultat.

–  De senaste årens löneökningar inom läraryrket har nog inte heller fått genomslag i den här rapporten. Jag tror inte att lärarna ska deppa ihop utan jag är helt övertygad om att siffrorna kommer att se bättre ut om några år för de lärargrupper som nu har en negativ lönepremie, säger Rasmus Sundin.

40 som började – fyra som tog examen

När Lärarnas tidning ringer Tilde Jansson har hon precis minuterna innan fått reda på att hon blivit godkänd på sitt examensarbete på ämneslärarutbildningen på Stockholms universitet. Hon känner sig omtumlad efter en dag då hon både försvarat sitt examensarbete.

– Det är så svindlande att stå här nu och vara klar efter 5,5 års studier till ämneslärare i samhällskunskap och svenska. Vi var cirka 40 studenter som började med samhällskunskap som första ämne – nu är vi fyra kvar som tagit examen, säger hon.

På måndag börjar hon arbeta heltid på Tappströmsskolan i Ekerö kommun som högstadielärare.

–  Det känns surrealistiskt, säger hon.

Hur känns det att höra om UKÄ:s rapport om ämneslärarnas negativa löneutveckling?
– Jag tänker att jag inte ska måla fan på väggen med tanke på att de som gått den nya ämneslärarutbildningen bara hunnit arbeta ett par år. Det kan ju bli skevt med statistik. Jag är jättenöjd med den lön jag går in på. Jag känner att den matchar längden på min utbildning. För mig är inte lönen det viktigaste utan att jag har bra arbetsvillkor, är på en plats där jag vill vara och får stöd i början av bra kollegor, säger Tilde Jansson.

Hon har valt sin arbetsplats med omsorg och kontrollerat att det finns elevhälsoteam, stabil lärarkår som arbetat länge, att det finns bra ämneslag med god kollegial stämning och att hon kan få en mentor.

– Jag har inte valt det här jobbet primärt för att göra karriär utan för att jag älskar att arbeta med människor, speciellt yngre, och för att jag älskar mina ämnen. Det viktigaste med ett arbete är att man trivs och har bra arbetsvillkor. Inga pengar i världen räcker om man går in i väggen. Jag har mött lärare på mina VFU:er som har gått runt med Novalucol i fickan för att de riskerar magsår. Så vill inte jag ha det, säger Tilde Jansson.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin