Läs senare

OECD: Postnumret styr fortfarande chans till bra skolgång

LikvärdighetSverige har genom åren fått mycket kritik för att elever i olika skolor och med olika bakgrund inte får en likvärdig utbildning. Men inte ett enda land har lyckats skapa ett skolsystem som ger alla elever samma chans att lyckas, skriver samarbetsorganisationen OECD i en ny rapport.

De senaste Pisaresultaten, som publicerades 2016, innebar ett svenskt trendbrott i och med att eleverna visade bättre kunskapsresultat. Den negativa nyheten var att de sociala klyftorna i svensk skola förstärkts. Därmed har Sverige under 2000-talet gått från att ha en hög grad likvärdig skola till att vara medelmåttig i en jämförelse med övriga 34 länder i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Skolsystem med bristande likvärdighet på elev- och skolnivå är ett globalt fenomen. Det är fortfarande elevens eller skolans postnummer som bäst förutser vilken kvalitet på undervisningen eleven får, konstateras i rapporten Equity in Education (Likvärdighet i utbildningen). Rapporten bygger på data från flera internationella kunskapsmätningar.

Andreas Schleicher, OECD.

”Det är särskilt nedslående att så förvånansvärt få framsteg har gjorts för att ge alla barn samma chanser att lyckas”, skriver OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher i förordet.

I rapporten beskrivs utvecklingen över tid med en mängd olika exempel. Exempelvis är Sverige ett av sex länder där gapet mellan elever från resursstarka respektive resurssvaga hem ökat, sett till andelen som känner tillhörighet med skolan.

Andelen elever från resurssvaga hem som känner att de hör hemma i skolan har minskat från 81 procent 2003 till 66 procent 2015, vilket är under OECD-snittet.

Sverige är vidare ett av 14 länder som under samma tidsperiod (2003-2015) inte visat någon förbättring vad gäller den sociala bakgrundens påverkan på studieresultat. Svensk skola har alltså inte lyckats öka chanserna för elever från resurssvaga hem att prestera lika bra som elever från resursstarka hem.

OECD pekar på att ett fritt skolval, som i Sverige, inte gynnar jämlikheten utan tvärtom leder till en tydligare social sortering.

OECD pekar på att den bristande likvärdigheten märks i kunskapsresultat redan när eleverna är i tioårsåldern, förstärks i tonåren och följer med upp i vuxen ålder.

Detta talar för att satsningar måste göras redan i förskolan, enligt OECD som också pekar på vikten av att ha de mest kvalificerade lärarna i de svagaste skolorna. OECD rekommenderar också att samtidigt försöka sprida elever från resurssvaga hem till fler skolor, engagera fler föräldrar och låta äldre elever vara mentorer åt yngre.

Pisa 2015

  • Pisa är en internationell studie som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Kunskapsmätningen görs vart tredje år.
  • Den senaste Pisamätningen genomfördes 2015 och resultaten publicerades 2016.
  • De svenska eleverna förbättrade resultaten i samtliga tre områden 2015/16, jämfört med föregående undersökning 2012 då de svenska eleverna gjorde ett kunskapsras.
  • Med 2015 års resultat var de svenska eleverna tillbaka på samma nivå som 2009.
  • 2015 års resultat i naturvetenskap visade samtidigt elevernas sociala bakgrund fått en större betydelse för hur väl de presterar.
  • Likvärdigheten mätt med sju faktorer (utifrån familjebakgrund, skolans elevsammansättning och resultatspridning) visade att svensk skola hade försämrats på fem och att ingen hade förbättrats jämfört med 2006.

ur Lärarförbundets Magasin