Läs senare

OECD: Stor skillnad mellan könen i skolresultat

Pojkar presterar sämre i skolan och ägnar mindre tid åt läxor än jämnåriga flickor. I Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort, visar en ny studie från OECD. Men i arbetslivet är pojkarna i kapp och förbi.

05 mar 2015

Medan lågpresterande pojkar verkar hamnat i en ond cirkel av bristande ambitioner och oengagemang ser få högpresterande flickor matematik och naturvetenskap som möjliga karriärområden.

I dagarna rullas den nya Pisastudien ut som ska mäta elevernas kunskap i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Samtidigt diskuteras fortfarande resultaten av den förra studien som vittnade om ett svenskt kunskapsras.
– Könsskillnaderna ökar mer i Sverige än vad de gör i OECD generellt och de som har förlorat mest är pojkar och generellt lågpresterande pojkar, säger Eva Lundgren, projektledare på Skolverket.

Allra sämst presterar svenska pojkar i läsförståelse, där 31 procent uppvisade svaga kunskaper jämfört med 14 procent av flickorna – vilket delvis förklaras med att flickor läser mer.
– Det här är pojkar som kommer att ha det svårt i ett modernt samhälle, säger Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige
– Förut kunde man säga att det fanns gott om manuella arbeten. I dag ser det inte riktigt ut så eftersom även den typen av arbete kräver utbildning.

Svenska flickor presterar även bättre i matematik. Samtidigt har pojkarna högre självförtroende än flickorna som ofta har svårt att identifiera sig som forskare i naturvetenskap.
– Flickor lägger mer ansvar på sig själva. Pojkarna skyller i högre utsträckning sina brister på någon annan, säger Eva Lundgren.

De lågpresterande pojkarna verkar i högre utsträckning se skolan som bortkastad tid och ser inte vad de ska ha kunskaperna till.
– Om man lägger ihop de olika aspekterna som rapporten visar med andra studier så förefaller det som att många pojkar kanske inte känner sig hemma i den skolkultur som finns.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström ser pojkarnas sämre prestationer som ett stort jämställdhetsproblem.
– Samhället har inte råd och de unga männen riskerar också att förlora om pojkar får en sämre utbildning än vad de skulle kunna få.

För att vända trenden krävs enligt henne utmanande och kärleksfulla förväntningar på både pojkar och flickor, att man följer upp resultaten och agerar om pojkarna halkar efter. Ansvaret ligger inte enbart på skolan personal utan på samhället i stort, anser hon.
–Om pojkar tidigt får lära sig att det inte är riktigt manligt att plugga och anstränga sig i skolan utan det är någonting som flickorna gör är det väldigt svårt att bryta det mönstret.

För att minska skillnaderna nämns en rad konkreta åtgärder i rapporten: att stärka flickors självförtroende, öka medvetenheten bland lärare om genus, behandla eleverna utifrån ett individuellt perspektiv samt att göra övergångarna mellan grundskola, högre utbildning och arbetsliv smidigare.

Studien visar dock att pojkarna ofta tar igen den missade kunskapen.
– När man tittar på vuxenstudierna som visar hur det ser ut mellan pojkar och flickor tio år senare så har mycket av skillnaderna försvunnit, i bland helt och hållet, säger Magnus Oskarsson.
Vad det beror på vet han inte säkert, men det finns teorier om att flickor mognar tidigare och att samhället gynnar pojkar när de kommer ut i arbetslivet.

OECD:s studie om jämställdhet i skolan

  • Studien har sammanställt resultat från tidigare studier, däribland tidigare Pisastudier och enkäter bland unga vuxna (PIAAC).
  • Rapporten presenterar även allmänna råd till pedagoger och föräldrar.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: