Läs senare

Ökad brist på behöriga lärare oroar

LärarbristenAndelen behöriga lärare i grundskolan minskar, visar färsk statistik. Skolverket beskriver läget som allvarligt.
"Alla som har ett ansvar för lärarförsörjningen behöver samlas för att hitta lösningar", säger generaldirektör Peter Fredriksson.

12 mar 2019

Anledningen till Skolverkets oro är att lärarbehörigheten detta läsår är nere på 70,5 procent. Det kan jämföras med 71,4 procent de två föregående läsåren och 72,7 procent läsåret 2015/16.

Försämringen märks i så många som 179 av landets 290 kommuner. En av förklaringarna är att elevkullarna växer mer än tillskottet av lärare. Men skolan brottas också med stora problem och därför är det nödvändigt att alla berörda – politiker, arbetsgivare, fack och myndigheter – sätter sig ned och ordentligt analyserar läget, anser Peter Fredriksson.

– Vi behöver ge upp den naiva tron om att vi löser problemet genom att få fler i lärarutbildning. Naturligtvis behövs fler som utbildar sig till lärare, men vi behöver framför allt titta på hur vi bättre kan organisera skolan och bättre använda de lärare vi har, säger han.

Enligt Peter Fredriksson måste andra yrkesgrupper avlasta lärarna i mycket högre grad än i dag.

– Ofta hör man att lärare tyngs av administrativt arbete, men det är snarare den sociala omsorgsbiten som tar väldigt mycket av deras tid. Det handlar om att lösa konflikter med elever, ha kontakt med föräldrar och följa upp elever med krävande beteenden.

Lärarassistenter har dykt upp som en ny viktig yrkesgrupp, och Skolverkets statistik visar att det nu finns drygt 2.100 sådana heltidstjänster i skolan.

– I januariavtalet (mellan S, MP, L och C, reds anm) nämns lärarassistenter, men man behöver verkligen fundera på vad man ska ha dem till. Syftet måste vara att lärarna får mer tid att undervisa, säger Peter Fredriksson

Som tidigare är lärarbehörigheten generellt högre i kommunala skolor än i fristående skolor: 71,5 respektive 63,1 procent. Det är också fortsatt stora skillnader mellan kommunerna vad gäller lärarbehörighet.

– Vi ser skillnader mellan skolor och mellan kommuner. Därför behöver man se vad som kan göras riktat för till exempel kommuner i Norrlands inland som har svårt att rekrytera lärare. Det är något annat än vad man behöver göra för att stärka lärarbehörigheten i socialt utsatta områden, säger Peter Fredriksson.

Ett annat viktigt mått för skolan är lärartätheten, det vill säga hur många elever varje lärare har i snitt. Den siffran publicerar Skolverket först senare i vår.

Fakta: Andel behöriga lärare

Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen. Vad gäller gymnasieskolan är lärare på introduktionsprogram exkluderade.

  • Skolform                                2015/16  2016/17  2017/18  2018/19
  • Grundskola, totalt                 72,7     71,4     71,4     70,5
  • Kommunal grundskola        74,1     72,6     72,4     71,5
  • Fristående grundskola         62,5     62,3     63,4     63,1
  • Gymnasieskola, totalt          79,1     79,6     80,6     81,4
  • Kommunal gymnasieskola 81,1     81,5     83,7     84,7
  • Fristående gymnasieskolor 73,5     73,8     72,6     72,9

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin