Läs senare

»Ökad risk att skolor tvingas lägga ned«

En elev ska kunna räkna med att skolan är kvar alla åren. Det anser ­Gunnar Persson som synar friskolornas ekonomi.

02 Okt 2014
»Ökad risk att skolor tvingas lägga ned«
»Pengar spelar roll, de spelar stor roll.« Foto: Maja Brand

Ute lättar dimman över morgon­trafiken vid Stockholms norra infart. Väljarna har sagt sitt och det parlamentariska läget är skakigt. Ska Stefan Lövfen göra upp till ­vänster eller höger när det gäller vinst­uttagen ur välfärden och friskoleaktiebolagens framtid? Det är i skrivande stund oklart.

Före detta idrottsläraren Gunnar Persson bevakar utvecklingen. De framtida spelreglerna lär påverka hans jobb i högsta grad. I mars tillträdde han som chef för Skolinspektionens nya enhet för granskning av friskolornas ekonomi. Till sin hjälp har han anställt fyra ekonomer.

Vad krävs av den som vill starta friskola?

— En ekonomisk bas att utgå från, som täcker förlusten i början när det är mycket inköp. Och en väl underbyggd budget för de första tre åren som visar att skolan bär sig år tre. Den som söker ska alltså göra troligt att det finns ekonomiska förutsättningar för en ­stabil verksamhet under överskådlig tid.

Över 100 ansökningar fick avslag på grund av ekonomin förra året, innan din enhet ens fanns. Hur vet ni när kal­kylen håller?

— Det är eleverna som ger intäkterna och för att budgeten ska vara trovärdig måste den underbyggas med en bra elevprognos. Men det är jättesvårt att sia om framtiden och här finns inga garantier. Vi kan inte förhindra konkurser eller nedläggningar. Ingen kan heller förutse om en ägare ska välja att sälja skolan eller inte.

Hur granskar ni friskolornas ekonomi?

— Förutom att kolla det ekonomiska underlaget när någon vill starta skola fångar vi upp risksignaler på att skolor går dåligt, med hjälp av ekonomisk information som vi köper från kreditupplysningsföretaget UC. Om en skola får betalningsanmärkningar eller inte betalar skatt i tid tittar vi lite närmare på den. Kommer vi sedan fram till att det inte ser bra ut tar vi kontakt med företaget och begär ut aktuell information från deras ekonomi­system.

— Vi hjälper också inspektörerna med en ekonomisk analys innan de går ut på den regelbundna tillsynen, så att de kan lägga krutet där det har störst effekt.

I juni 2013 gick JB Education i konkurs och förra hösten placerade UC de riskkapitalägda skolkoncernerna PPS och Praktiska i riskklass ett — vilket innebär högsta risken för att hamna på obestånd inom ett år. Skolinspektionen har stängt Praktiska gymnasiet i Tumba och PPS-ägda Snitz grund- och gymnasieskola i Göteborg samt delat ut en rad vitesförelägganden.

Enligt UC har konkursrisken i branschen mer än fördubblats på fem år. Framför allt är det illa på gymnasiet. Kommentar?

— Det är inte så förvånande. Så länge vi har elevkullar som går ner och många skolor som konkurrerar om det minskande elevantalet ökar risken för konkurser, eller för att en huvudman väljer att lägga ner en skola innan konkurs.

— Generellt kan man säga: minskande elevkullar — högre risk, ökande elevkullar — mindre risk.

Ändå får ni fortfarande in ansökningar om att starta gymnasier eller utöka sådana som redan finns. Är inte det konstigt?

— Egentligen inte. Man tror ju på sin idé och att man ska kunna attrahera elever.

Kan ni tvinga en friskola som redan är i gång att vidta åtgärder för att förbättra ekonomin?

— Nej. Det vi kan göra är att förelägga huvudmannen att rätta till brister i verksamheten. Det som är avgörande för eleverna är ju vilka lokaler och specialsalar skolan har, hur många lärarna är och hur det är ställt med undervisningen. Brister här kan ha sitt ­ursprung i dålig ekonomi.

Och om ett bolags ekonomi inte är dålig i sig, men vinsttuttagen är stora? Eller om skolan skickar koncernbidrag uppåt till ägarbolag?

— Vi tittar på det också. Är lönsamheten i en koncern exceptionellt god kan det vara motiverat att se om det finns tillräckligt med pengar kvar på skolan för att eleverna ska få den undervisning de har rätt till.

Men att starta och köpa nya skolor med skolpeng från befintliga skolor och betala av lån med hjälp av samma skolpeng är alltså okej så länge verksamheten är acceptabel?

— Ja, så är det konstruerat i dag. Det finns ingen annan reglering än skollagen.

Ägarprövningsutredningen undersöker nu om det behövs en prövning även av de yttersta ägarna till friskolor och inte bara av skolhuvudmännen som i dag. De flesta partierna i riksdagen har sagt att de vill ha en sådan prövning och krav på tioårigt ägande.

Hur ska någon kunna garantera att en skola är verksam i tio år? Går det?

— Jaaa… det är naturligtvis inte helt okomplicerat. Jag tror att jag vill avvakta med att uttala mig och se vad de kommer fram till i ägarprövningsutredningen.

Du ska inte tycka så mycket, eller?

— Näe. Det jag VERKLIGEN tycker är att det är jätteviktigt för eleven med stabilitet och goda ekonomiska förutsättningar. Den som börjar i årskurs ett ska kunna räkna med att gå kvar till årskurs nio — på sin skola, med sin speciella nischning, sina lärare och sitt socia­la nätverk. Samma sak på gymnasiet. Och under tiden får det inte vara så svajigt ekonomiskt att det blir knapert vissa år.

— Hur man på bästa sätt ska se till att det blir så är nästa fråga. Vi sköter vårt uppdrag efter bästa förmåga inom de ramar som gäller. Ändras regelverket får vi ändra vårt arbetssätt.

Friskolornas riksförbund och andra företrädare för branschen brukar säga att det är kvaliteten som är det viktiga och att den inte nödvändigtvis har med lärartäthet och annat som kostar pengar att göra.

Kan man verkligen frikoppla kvalitet från resurser?

— Kvaliteten på en skola beror givetvis på engagemang och många andra saker. Men pengar spelar roll för vilka förutsättningar man har att leverera en bra verksamhet till eleverna.

Det påverkar väl lärarnas arbetssituation också? Hur många arbetskamrater det finns och hur höga löner de har?

— Ja. Jag skulle nog säga att pengarna spelar stor roll.

Ny tillsyn från 2015

  • Alla friskolor inspekteras vart tredje år i ­stället för vart femte som hittills. De 20 procent där behovet bedöms vara störst får en mer omfattande tillsyn, resten får ett kortare besök.
  • Skolinspektionen får ålägga en friskola att öka lärarresurserna om det finns allvarliga brister i verksamheten som beror på att lärarna är för få.
  • Samtliga skolor i en koncern ska inspekteras samma termin.

In på livet med Gunnar Persson

Aktuell Chef för Skolinspektionens nya enhet för ekonomisk granskning av friskolor.
 
Ålder 47.
 
Bakgrund Lärarutbildning på GIH. Sju år som idrottslärare i Sundsvall och Södertälje. Civilekonomexamen från Handelshögskolan. Revisor på byrån KPMG. Jobbade med tillståndsprövning av fristående skolor på Skolverket och Skolinspektionen i åtta år. Handläggare och chef på utbildningsavdelningen i Upplands Väsby kommun.
 
Foto: Maja BrandFamilj Fru och tre barn.
 
Bor Villa på Värmdö.
 
På fritiden Fjällvandrar med familjen. Löptränar. Snickrar.
 
Personlig pryl Kompassen. Den symboliserar fjällen och att jag vill ha en riktning i livet. Det som är så bra med kompassen är att man kan ställa om den och ändra riktning när man vill.

ur Lärarförbundets Magasin