Läs senare

Ökade möjligheter till studiehandledning på modersmålet för nyanlända

I höst blir det möjligt för kommuner och friskolor att köpa undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet av varandra.
– Det här kommer öka antalet tillgängliga lärare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

29 apr 2016

Regeringen beslutade i går torsdag att lägga fram ett lagförslag till riksdagen som innebär att skolhuvudmän – kommuner och friskolor – får bättre möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. 
 

Detta trots att Lagrådet i ett yttrande anser att förslaget inte håller måttet för att bli en lag. Lagrådet kritiserar förslaget på fler punkter, bland annat för att såväl utredningstiden som remisstiden varit för kort. Ärendet har inte ”beretts på ett sådant sätt att regeringsformens beredningskrav är uppfyllt”, anser rådet.
 

Men för regeringen väger tidsaspekten tyngre. 

– Lagrådets yttrande är på alla sätt rimligt, men vi har ju också att väga in skyndsamheten i att få den här lagstiftningen på plats. Flera kommuner använder sig redan av den här möjligheten. Vi tror inte det skulle vara en framkomlig väg att utreda frågan ytterligare en tid, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.  
 

Syftet med förslaget är att underlätta för kommuner och friskolor att uppfylla det nyanlända elever enligt lag har rätt till. I och med flyktingsituationen har behovet av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet ökat markant. Samtidigt råder det brist på den typen av lärare. 

– Det här kommer öka antalet tillgängliga lärare. Det blir betydligt lättare att jobba som modersmålslärare när man kan få en full tjänst. Därigenom blir det också lättare att hitta modersmålslärare. Det är också svårt för små skolor att ha modersmålslärare på alla språk de behöver, det här blir ett sätt att lösa det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Samma sak gäller för studiehandledningen.  
 

Förslaget innebär att skolhuvudmän kan köpa de här tjänsterna av andra skolhuvudmän – så kallad entreprenad – och gäller såväl närundervisning som fjärrundervisning (undervisning i realtid men där lärare och elev är på två olika platser). 
 

Åtgärderna är efterlängtade. Flera kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skolinspektionen har legat på regeringen för att få till förändringen. 
 

En del remissinstanser ville gå längre och tillåta skolhuvudmän köpa de här tjänsterna även av privata aktörer. Men så långt vill regeringen inte sträcka sig i nuläget.

– Att det är skolhuvudmän som hjälper varandra säkerställer att alla som utför den här uppgiften är anställda i en pedagogisk verksamhet, har en rektor som chef och att skollagens alla paragrafer är tillämpliga – det tror vi är viktigt, säger Gustav Fridolin. 
 

Propositionen är en del av den så kallade migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och de fyra borgerliga partierna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti i år. 

ur Lärarförbundets Magasin