Läs senare

Ökat intresse för att läsa på Lärarlyftet

Antalet förstahandssökande till kurser och utbildningar inom Lärarlyftet har ökat med cirka 700 i höst jämfört med förra hösten. Allra störst är intresset för speciallärarutbildningarna.

01 jun 2016

Cirka 3 000 personer hade sökt kurser och utbildningar inom Lärarlyftet till hösten när sista ansökningsdatumet passerade. Det är en ökning med drygt 700 jämfört med förra hösten.

Ett flertal av kurserna är öppna för sen antagning, så det totala antalet sökande kommer att gå upp, men redan nu har förstahandsansökningarna vida överstigit förra höstterminens samlade ansökningar.

Satsningen på utbildningar till speciallärare står för 958 av förstahandsansökningarna, till 270 platser.

– Det har varit ett stort tryck till de utbildningarna. Vi har betydligt fler sökande som uppfyller kravet än antalet platser, säger Daniel Lundström, projektledare för Lärarlyftet på Skolverket.

Populariteten har gjort att regeringen har skjutit till nya pengar för att kraftigt öka satsningen. Men att få fram nya platser var svårt för lärosätena, skrev tidningen Specialpedagogik i april.

Nu står det klart att det blir fyra nya utbildningar om totalt 62 platser. Det gäller specialiseringarna mot matematik samt språk-, skriv- och läsutveckling vid Malmö högskola, Linköpings universitet och Uppsala universitet. Ansökningen öppnar 3 juni och personer som står på reservplats till de befintliga lärarlyftsutbildningarna till speciallärare kommer att prioriteras.

Totalt finns i år 175 miljoner avsatta till Lärarlyftets kurser. Det räcker till maximalt 1 450 platser höstterminen 2016. Om alla tillsätts beror på antalet sökande per kurs. Därtill kommer en kostnad på 78 miljoner för utbildningarna inom speciallärarlyftet.

Motsvarande siffra för 2015 var cirka 220 miljoner, som då skulle täcka både kurser och utbildningar. Den hösten antogs till slut 1476 personer. Utbudet har i höst minskat: totalt erbjuds 103 kurser och utbildningar jämfört med 186 förra hösten. Men då fick 41 kurser ställas in. I år är det än så länge 12 kurser där beslut är fattat om att de inte ska starta.

– Det handlar primärt om att antalet sökande är för lågt för att kunna starta kursen i förhållande till lärosätenas möjligheter, säger Daniel Lundström.

Möjligheterna handlar både om ekonomiska avgöranden och pedagogiska – att undervisningsgruppen behöver ha en lämplig storlek, berättar han.

Rättelse

I en tidigare version av denna artikel skrev vi att ökningen gällde en fördubbling av antalet förstahandsansökningar. Det stämmer inte och artikeln är nu uppdaterad med nya uppgifter.

Detta gäller för Lärarlyftet II

Huvudmännen ansöker om bidrag för lärare som går kurser inom Lärarlyftet.

Bidraget är till för att stimulera deltagandet och ska användas till att underlätta för lärare att komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet.

Huvudmännen bestämmer hur bidraget ska användas. Skolverket ger exempel på användningsområden: att minska deltagarnas arbetstid, att betala resor, att betala kurslitteratur samt att delvis ge ledigt för studier utan löneavdrag.

Bidragets storlek beror på typen av utbildning och antalet högskolepoäng, enligt följande:

  • 1500 kronor per högskolepoäng för kurser i svenska som andraspråk och sfi.
  • 1 000 kronor per högskolepoäng för kurser i matematik och speciallärarutbildning.
  • 500 kronor per högskolepoäng för kurser i övriga ämnen.

Skolverket följer upp hur studierna gått tidigast 12 månader efter sista bidraget betalats ut. Läraren måste ha klarat utbildningen för att huvudmannen ska få behålla bidraget.

Källa: Skolverket

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin