Läs senare

Operation integration

Alla upptagningsområden togs bort och fyra högstadieskolor blev en jättelik i kampen mot segregationen. Nu vallfärdar andra kommuner till Nyköping.

22 jan 2016

Foto: Lasse Skog
 
Vilma, Ibrahim, Ramona, Johan. Namnen på alla som skulle börja i sjuan hösten 2014 pryder den stora glasväggen vid entrén. Nu går de i åttan i klasser som är helt och hållet blandade utifrån alla tänkbara parametrar — socioekonomisk bakgrund, bostadsområde, föräldrars utbildningsnivå, modersmål, kön och profilval.
Skolan heter Nyköpings högstadium och tänket går under namnet Nyköpingsmodellen.

Klass 9F har SO-verkstad. Det är sista rycket innan julbetygen sätts. Olivia Nielsen och Mumfaz Abdulkadir pluggar ihop till ett prov i samhällsekonomi. De umgås på fritiden och tycker att det är bra med en blandning av gamla och nya svenskar.

— Då är det lättare att lära sig mer svenska. Och man får mer förståelse för varandra, ­säger Mumfaz Abdulkadir.

— Ja, när alla är vänner blir det inte så mycket fördomar. Man förstår till exempel att man inte ska skylla på alla muslimer när det händer saker som i Paris, tillägger Olivia Nielsen.Foto: Lasse SkogDeras SO-lärare Mikael Westerberg tar in världen i klassrummet så ofta han kan, minst en gång i veckan. Denna dag har man pratat lite om det pågående klimatmötet.

— Det är viktigt att ta upp aktuella händelser som Paris, Trollhättan och flyktingströmmar för att lugna deras oro och för att det inte ska uppstå konflikter. Fördelen på den här skolan är att eleverna inte är främmande för olika religioner och kulturer. På min förra skola var andelen med invandrarbakgrund för stor. Det här är en bättre mix, säger han.

Det var 2010 som kommunpolitiker på båda sidor om blockgränsen enades om att lägga ner Borgmästarhagsskolan, Nicolaiskolan, Långbergsskolan och Oppebyskolan och ersätta dem med en enda kommunal högstadieskola, vid sidan av de fem fristående som fanns i Nyköping.

Orsaken var låga kunskapsresultat, en dyr organisation med lokalöverkapacitet samt en boendesegregation som slagit igenom i skolan och spätts på av det fria skolvalet. Extremerna före flytten var Långbergsskolan med 80 procent elever med utländsk bakgrund och Borgmästarhagsskolan med nästan bara ursprungssvenskar.

Efter flera års planerande och byggande öppnade den nya skolan i augusti 2014 — i den helt nya huskroppen Alpha och i när­liggande Borgmästarhagsskolan som döpts om till Omega.

Som en eftergift till protesterande föräldrar, som framför allt fanns i Borgmästarhagsskolans musikprofilklasser, fick eleverna som började i åttan och nian ha kvar sina klasser från de gamla skolorna. Men sjuorna sattes ihop enligt den nya modellen — utan några hänsyn till önskemål om att få gå med kompisar.Foto: Lasse SkogMan har nu avverkat, eller kanske ska man säga överlevt, tre terminer. Från nästa läsår är alla klasser i skolan blandade.

Henrik Erikssons blå löjtnantsjacka är inspirerad av Beatles Sgt Pepper-platta, men skulle lika gärna kunna symbolisera att här behövs särskilda ledaregenskaper. När han rekryterades till uppdraget för två år sedan var han en av två rektorer. Sedan dess har sammanlagt sex chefer runt honom bytts ut och nu är han ensam rektor. Många lärare har valt att sluta och ett arbetslag var helt nytt efter sommaren.

— Det här är det svåraste jag över huvud taget har närmat mig. Och det viktigaste, säger han.

Ny skola, nya kolleger och klasskamrater, nya chefer, nya arbetslag och rutiner. Inräknat föräldrar berörs tio procent av Nyköpings befolkning.

— Vi bygger någonting som ingen annan någonsin har byggt — ett nytt samhälle med skolan som arena. Det gör vi på toppen av det arbete som andra skolor har fullt upp med varje dag, utan att vi får mer resurser eller tid. Det är en enorm omställning och vi är inte igenom än, säger Henrik Eriksson.

Det kan ta tre år. Eller kanske sju.

Ljuddämpningen räcker inte till i den jättelika entréhallen med kafeteria, bibliotek och liten amfiteater, där många människor rör sig och där rastande elever spelar airhockey.

Konstnären Carolina Falkholts berömda snippa lyser upp i fonden. Det döljande planket togs ner efter sportlovet sedan alla fått säga sitt om den censurerade målningen i en enkät. Nu verkar varken gammel- eller nysvenskar bry sig.

Foto: Lasse Skog— Om de nu gjorde det tidigare. Färgerna är ju snygga, säger Marianne Rosén, specialpedagog och lokalombud för Lärarförbundet.

Hon visar oss runt i lokalerna. Glaset, ljuset och rymden har fått pris men arkitekturen är inte helt optimal för verksamheten. Lärarna hade synpunkter på lokalernas utformning men fick inget gehör, berättar hon.

Nu har varje arbetslag en egen avdelning med tre klassrum, två grupprum och gemensamt arbetsrum för nio lärare. Hon och hennes kolleger i arbetslag 6 har satt upp papper på glasväggarna i sin avdelning för att skärma av från hallen utanför. Många barn klarar inte av all genomskinlighet.

— Och här har vi en helt meningslös grej. Light space heter den.

Marianne Rosén levererar repliken med underskruv. Den meningslösa grejen är ett glasinhägnat hisschakt utan hiss. Längst ner sitter elever och jobbar men ovanför är det flera våningar luft. Den vertikala korridoren lyser snyggt i blått på kvällen.

— Men det hade varit bättre med ett klassrum till. Nu får en av våra fyra klasser vara i aulan eller slöjdsalen.

Det är inte bara eleverna som har mixats. Lärarna från de fyra ursprungsskolorna har blandats i de tolv arbetslagen och en del hade aldrig träffats tidigare.

— Vi är så många att jag inte vet vad alla heter, säger Lars Lundqvist, som är lärare i matte och NO och liksom all annan personal bär sitt namn på bröstet.

Arbetslagen har fått finna sina egna arbetsformer och tanken är att de ska sköta sig själva så mycket som möjligt med sin närmaste chef. Många har haft det jobbigt och alla har inte klarat förändringen, friheten och ovissheten om hur det ska bli. Eller så trodde de inte tillräckligt på konceptet. Därav avhoppen.Foto: Lasse SkogMen just i sexan har det fungerat bra. Lars Lundqvist kommer från Borgmästarhagsskolan, Marianne Rosén och Mikael Westerberg från Långbergsskolan och även Oppeby och Nicolai är representerade i arbetslaget. Man har valt att inte ha någon arbetslagsledare utan försöker hjälpas åt med det mesta.

— Vi klarade oss nog på att vi var många som jobbat länge, för att vi är lösningsorienterade och för att vi fick klasser som funkade skapligt. Vi hittade varandra och en struktur ganska snabbt, säger Lars Lundqvist.

Han tycker att organisationen är väl stor och att det har varit slitigt. Men liksom alla jag talar med står han bakom grundtanken att öka integrationen.

— Nyköping hade hamnat i ett omöjligt läge och man var tvungen att göra något åt segregationen, säger han.

Marianne Rosén tycker att politikernas beslut var modigt. Hennes farhågor om att det skulle bli motsättningar med rasistiska övertoner mellan elevgrupper har inte besannats.

— Både de som kommer från Sverige och de som kommer från andra länder har en massa konstiga föreställningar om varandra som man måste räta ut. Vi som kom från invandrartäta Långberg var jätterädda för att det skulle bli bråk men det har inte varit några stora grejer, säger hon.

Många utifrån är intresserade av Nyköpingsmodellen. Kommuner kommer hit för att få inspiration och Henrik Eriksson har varit i Paris och föreläst. Denna måndag är de miljöpartistiska riksdagsledamöterna Magda Rasmusson och Marco Venegas på besök tillsammans med partikamraten Malin Hagerström, kommunalråd i Nyköping.

— Det här är ett glasklart exempel på en verksamhet som är bra för den sociala sammanhållningen och byggandet av demokratin. Jag hoppas att fler gör något liknande, säger Magda Rasmusson.

Enligt Henrik Eriksson borde det vara varje skolutövares skyldighet att försöka påverka de segregerande strukturer som styr skolan. I stället för att bara sitta och prata om att någon först måste ändra boendemönstren eller avskaffa det fria skolvalet.

— Nu ger vi människor möjlighet att mötas, människor som aldrig skulle mötas annars. Det ökar chansen för att de ska förstå var­andra bättre och om de gör det får vi ett ­finare samhälle. Det är inte svårare än så.

1 300 elever

  • Nyköpings högstadium är kommunens enda kommunala skola med årskurs 7–9.
  • Uppdelad på två enheter – Alpha och Omega.
  • Drygt 1 300 elever. 16 klasser per årskurs.
  • 189 anställda, varav drygt 110 lärare. 12 arbetslag.
  • 28 procent av eleverna har annat modersmål än svenska.
  • Har en utslussningsgrupp för nyanlända flyktingbarn och en grupp till på gång. Tar emot 3–5 flyktingbarn i veckan.

Bättre resultat

  • Det genomsnittliga meritvärdet för de som gick ut nian från Nyköpings högstadium 2015 var 215,2 (räknat på 17 ämnen). Genomsnittet i riket var 224,7 poäng.
  • Året innan var genomsnittet för de fyra ursprungsskolorna 205,5 (räknat på 16 ämnen). Det skilde 39 poäng mellan den skola som hade mest och den som hade minst.
  • Betygen har jämnats ut mellan klasserna men hur den totala måluppfyllelsen kommer att påverkas av omorganisationen är för tidigt att säga.

ur Lärarförbundets Magasin