Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Ordningsomdöme på politikerna?

LedareDen som vill göra läraryrket mer attraktivt inför inte ordnings­omdömen i skolan. Dokumentationskraven behöver minska – inte öka.

09 maj 2019
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Våren har kommit och med den tiden för nationella prov i många ämnen och årskurser. Sverige tillhör de länder som har flest antal nationella prov i världen. Men som proven i dag är utformade så är de inte ett verktyg för kontinuerlig nationell kunskapsuppföljning. Det vore därför mycket bättre med en stickprovsmodell som gör det möjligt att följa förändringar under flera år. Tillsammans med frivilliga nationellt konstruerade prov med tillhörande bedömningsstöd skulle en sådan modell kunna följa den nationella kunskapsutvecklingen och fungera som underlag för kollegialt samarbete i bedömningsfrågor samt utveckla bedömarkompetens och undervisning.

Men i stället har antalet nationella prov ökat, vilket bidragit till ökad stress för eleverna, att undervisning i andra ämnen ställs in och till en ökad arbetsbelastning för många lärare. Den ökade arbetsbelastningen borde vara skäl nog för att minska omfattningen av dessa prov.

För antalet nationella prov är långt ifrån det enda som ökat. Lärares skyldighet att dokumentera elevernas lärande har växt lavinartat.

Situationen har eskalerat så långt att nära fyra av tio lärare överväger att lämna yrket på grund av dokumentationskraven. Det visar en aktuell undersökning som Lärarförbundet genomfört i samarbete med Novus. Svensk skola har med andra ord byråkratiserats så till den grad att konsekvensen riskerar bli ytterligare lärarbrist. Absurt.

Är det något vi vet om ordningsomdömen, så är det att de genererar merarbete för lärarna.

Förutom att ge ett skriftligt omdöme om elevers måluppfyllelse ska dokumentationen hjälpa läraren att få svar på frågor som: Har eleverna lärt sig tillräckligt? Har valda arbetssätt lett till önskade resultat? Men så många som fyra av tio lärare har sällan eller aldrig tid att följa upp sin dokumentation och bara drygt en av tio hinner göra det regelmässigt.

Dokumentationen har därmed begränsad betydelse när lärare utvecklar sin undervisning. I stället handlar det om att hålla ryggen fri och att gardera sig mot ifrågasättanden.

Kanske tänker någon att politikerna redan fått upp ögonen för den osunda dokumentationskulturen? Men nej, i stället flammar en debatt upp om att införa ordningsomdömen i skolan. Härom veckan fattade riksdagsmajoriteten till och med beslut om ett så kallat tillkännagivande som syftar till att tvinga regeringen att införa ordningsomdömen i högstadiet och gymnasieskolan.

Är det något vi vet om ordningsomdömen, så är det att de genererar merarbete för lärarna. Många föräldrar kommer söka efter bevis på felbedömningar – inte ta till sig vad som brustit från elevens sida. För att kunna möta föräldrakritiken kommer lärarna behöva dokumentera precis allt som eleverna gör. I nämnda undersökning uppger sex av tio lärare att de redan i dag dokumenterar mer än de behöver av rädsla för att bli ifrågasatta av elevernas föräldrar.

Men istället för att rensa i dokumentationsfloran, kommer alltså riksdagen med ett påbud som ytterligare riskerar förvärra den redan höga ­arbetsbelastningen. Ingen vidare ­ordning i skolpolitiken. Så lyder mitt omdöme.

ur Lärarförbundets Magasin