Läs senare

Otydliga regler bidrar till anmälningsskräck

STUDIEROReglerna är otydliga och rädslan för anmälan är vanlig. Det menar tre av fyra lärare som Lärarnas Tidning pratat med.
– Barn- och elevombudets skadeståndskrav uppmuntrar till anmälningar, säger slöjdläraren Mattias Sörhede.

av Emma Olsson
13 aug 2019
13 aug 2019

Lärare avstår från att ingripa mot stökiga elever, eftersom det riskerar att leda till konflikter med elever och föräldrar. Det menar Ingrid Larsson, gymnasielärare och ordförande för Lärarförbundet i Sundsvall.

– Även om det är tydligt vad som gäller så händer det att lärare backar, eftersom de är rädda för en konflikt. Det kan bli många möten med rektor och föräldrar om en lärare bryskt tar ifrån en elev något. Och vi som fackförbund får ofta kliva in och stå på lärarens sida, så att rektorn inte tar föräldrarnas version rakt av, säger hon.

En tidigare undersökning från Lärarförbundet visar också att 4 av 10 lärare överdokumenterar av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen.

I Helsingborg har vice ordföranden för Lärarförbundet och slöjdläraren Mattias Sörhede stämt av läget med sitt arbetslag.

– Vi ska tillrättavisa elever, men det går inte eftersom barn redan i låg ålder uttrycker att de är kränkta, säger han.

Den senaste tiden har Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad krävt BEO:s nedläggning. Debattören och gymnasieläraren Isak Skogstad säger i gårdagens Nyhetsmorgon att ”som lärare känner man sig i ett underläge fast man vet att man inte har gjort något fel, det är ett symptom på ett större problem. Att man inte har den auktoritet som krävs helt enkelt.”

Bakgrunden är att BEO valt att överklaga en friande dom från hovrätten till Högsta domstolen. Fallet gäller en lärare som lyft en elev ur en soffa, sedan eleven vägrat flytta på sig, och enligt BEO därför kränkt eleven. Tings- och hovrätt friade läraren, vars huvudman krävs på 10 000 kronor av myndigheten.

Det finns heller ingen mall för hur man hanterar störande elever.

– Det är svårt att ge någon tydlig gränsdragning i frågan. Det handlar om att ha en dialog lokalt, och om att göra bedömningar i situationen. Det är rektorn och personalen som ska skapa studiero för eleverna. De får ingripa för att komma tillrätta med en elev som stör, men i proportion till omständigheterna, säger Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket.

Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket.

Ingrid Larsson, gymnasielärare och Lärarförbundets ordförande i Sundsvall, säger att det händer att lärare avstår från att ingripa.

– Även om det är tydligt vad som gäller, så händer det att lärare backar, eftersom de är rädda för en konflikt. Det kan bli många möten med rektor och föräldrar om en lärare bryskt tar ifrån en elev något, säger hon.

– Vi har uppe de här frågorna frekvent, säger Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande i Lärarförbundet Eskilstuna.

– När det gäller utåtagerande elever så upplever många lärare att det saknas tillräckliga resurser. De känner sig ensamma i situationen och blir oroliga för att agera.  Men jag tycker inte att det har blivit flummigt i skolan, säger hon.

Ida Lenneman, SO-lärare 7-9 i Linköping.

Ida Lenneman, SO-lärare 7-9 i Linköping, är en av lärarna som engagerat sig i frågan på Twitter. Hon bekymrar sig inte så mycket för anmälningar.

– Jag tycker att det är helt solklart i styrdokumenten vad man får göra och inte göra. Vi ska arbeta med både lärande och fostran. En elev som stör måste jag tillrättavisa. Men debatten blir skev när man i stället talar om att ”skälla ut”, ”dra ut” eller lyfta ut. Vår profession ska använda helt andra metoder och ordval när vi pratar om sånt här. Självklart kan jag säga till en elev att ”det verkar som om du behöver en paus”, och lära eleven att det finns strategier som är konstruktiva, säger hon.

Lärarnas Tidning söker BEO.

ur Lärarförbundets Magasin