Läs senare

Övningsskola ger färdighet

Övningsskolor ska göra det mer attraktivt att studera till ­lärare. Målet är en tydlig koppling mellan teori och praktik.

22 maj 2015
Övningsskola ger färdighet
Studenterna får prova på allt möjligt lärararbete på skolorna. Här får Sanna Gordon pröva på den pedagogiska lunchen. Foto: Magnus Torle

Förskoleklassen har satt sig ned på den röda mattan i klassrummet. Lärarstudenten Sanna Gordon ber eleven Juni hålla upp ett uppslag i en färgglad planschbok.
— Hittar ni något mer på bilden som börjar på bokstaven Ä, undrar Sanna Gordon.

Med gemensam tankemöda hittar de flera Ä-saker på bilden: en älg och en ädelsten — men hur är det med en älva och talet elva?Foto: Magnus Torle
Sanna Gordon är snart klar som grund­lärare F—3 och genomför nu den femte och sista perioden av sin verksamhetsförlagda utbildning (vfu) på Holstagårdsskolan i Laröd strax norr om Helsingborg.

Holstagårdsskolan ingår i regeringens för­sök med övningsskolor för vfu som i­nleddes detta läsår. Meningen är att studenterna ska koncentreras till ett mindre antal skolor i nära samverkan med lärarutbildningarna. Förhoppningen är att detta leder till högre kvalitet både på den verksamhetsförlagda delen och på den högskoleförlagda delen av utbildningen.

Längst bak bland eleverna på den röda ­mattan sitter Sanna Gordons handledare Eva Persson, förskoleklassens ordinarie lärare. Det är långt ifrån första gången hon är vfu-handledare.

— Det är härligt att få vara handledare åt studenter och att få in dem i läraryrket. Och det är inte bara studenten som lär sig något nytt. Jag lär mig också mycket. Studenten kan ifrågasätta hur vi gör och kan komma med nya idéer, och det gör att jag reflekterar mer över hur jag själv arbetar, berättar hon efter lektionen.

Sanna Gordon börjar känna sig hemma på Holstagårdsskolan. Med ett kort undantag har hon gjort hela sin vfu här. Hon har dess­utom gjort sitt examensarbete på skolan, något som starkt uppmuntras av både skolledning och ansvariga på lärarutbildningen.

Sanna Gordon ser flera fördelar med att göra vfu på en och samma skola under hela utbildningen.

— Man får en större inblick i hur lärarlagen och skolledningen arbetar. Jag får en djupare kontakt med handledaren som också kan följa min progression, säger hon.

Hon har ändå svårt att uttala sig om det är bra med särskilda övningsskolor för vfu.

— Eftersom det är första året så är det svårt att yttra sig om det men om det leder till bättre kvalitet i lärarutbildningen är det förstås bra. En nackdel är att det kan bli trångt om tid till undervisning och handledning om skolan tar emot alltför många studenter.

Malmö högskola har sedan tidigare ett utarbetat system med partnerskolor, och Holstagårdsskolan är en av dem. Försöket med övningsskolor bygger vidare på samarbetet.

Under projektets först år är Holstagårdsskolan en av 24 övningsskolor. Dessutom finns det 27 övningsförskolor. Planen är att fler skolor ska ansluta efter hand.

Foto: Magnus TorleDenna dag är lärarutbildaren Kalle Blomberg från Malmö högskola på besök. Han är ansvarig lärare på Sanna Gordons vfu-kurs och den som ska bedöma hur väl hon har uppnått lärandemålen.

Sanna Gordon tar upp att hon inte lyckades fånga alla elevers uppmärksamhet under lektionen. Hon sätter sig ner vid ett bord i klassrummet tillsammans med Eva Persson och Kalle Blomberg och funderar över hur hon kunde ha lagt upp det bättre. Kanske skulle barnen haft en annan placering?

— Det här är viktiga småsaker att tänka på. De kommer helt naturligt för oss som varit ­lärare ett tag men är det inte från början, ­säger Eva Persson.

Nu är detta inget formellt trepartssamtal mellan lärarutbildare, student och hand­ledare. Kalle Blomberg har många sådana och åker runt mellan skolorna för att träffa sina studenter. Med övningsskolorna blir det färre skolor att besöka och han kan ägna mer tid till varje student. Det är en av många fördelar med övningsskolor, anser han.

— Övningsskolorna ligger helt i linje med de ambitioner vi på Malmö högskola hade när lärarutbildningen gjordes om 2001. Vi kan ha fler studenter ute på varje skola.

Kalle Blomberg ser också övningsskolorna som ett steg mot att få praktik och teori på lärarutbildningen att närma sig varandra. Skolornas lärare får mer inblick i högskolans verksamhet och vice versa.

— Handledarna på skolan får mer och mer kunskap om innehållet i lärarutbildningens kurser. De får ett större underlag för att konkretisera olika teorier i undervisningssituationen. Teorierna kan få mera liv för studenten, säger Kalle Blomberg.

Han får medhåll av Holstagårdsskolans rektor Marie Andersson.Foto: Magnus Torle
— Tidigare har vi inte haft så nära sam­arbete mellan skola och högskola. Studenterna har haft en värld på högskolan och en värld på skolan. Nu blir det en tydligare koppling mellan de världarna, säger hon.

Finland är förebilden för försöket med övningsskolor som så ofta annars när det gäller förändringar av svensk skola. Men även Sverige hade övningsskolor fram till 1970-talet. Ett skäl till att de avvecklades var att de ansågs kunna bli alltför tillrättalagda för studenterna. Den blivande läraren hamnade i en skolmiljö som var mer lik lärarseminariet än den vanliga skolan.

De farhågorna finns också när det ­gäller dagens övningsskolor. Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, varnar för att lärarstudenten vid en ­övningsskola kan drabbas av »praxis-chock« när denne kommer ut som nybakad lärare på sin första förskola eller skola. Lärarutbildaren Åsa Morberg i Gävle gick ett steg längre när hon i Pedagogiska magasinet 3/2013 liknade övningsskolorna vid en »artificiell broileruppfödning i en tillrättalagd och skyddad miljö«.

Vi vänder tillbaka till klassrummet på Holstagårdsskolan. Lärarutbildaren Kalle Blomberg tycker att det är missvisande att tala om »praxis-chock« i samband med ­övningsskolorna.

— Det ger intrycket av att den här skolan inte är på allvar, men det är den. Skillnaden mellan skolorna avgörs inte av om de är ­övningsskolor eller inte. Mer avgörande är att de exempelvis har olika arbetssätt och elevsammansättning.

Inte heller lärarstudenten Sanna Gordon är så övertygad av farhågorna.

— Jag tror att det är svårt att dirigera en skola till att bli på ett visst sätt. Men det är viktigt att övningsskolorna fördelas så att det inte bara blir skolor som anser sig fungera bra som väljs ut, säger hon.Foto: Magnus Torle
Det börjar närma sig lunch och elever och lärare i förskoleklassen promenerar till matsalen i huvudbyggnaden, på andra sidan en liten bilväg. Några lärare har bråttom med att få i sig maten innan de ska iväg. Under ­eftermiddagen är det nämligen handledarutbildning för elva av dem.

Malmö högskola ger en kurs på 7,5 hög­skolepoäng på kvartsfart för lärare som handleder vfu-studenter. Några av skolans lärare har redan gått utbildningen, men nu när Holstagårdsskolan är övningsskola ska många fler göra det. Skolan betalar kurs­litteraturen och lärarna får två dagar i kompensation för inläsning av litteraturen.

Mellan tuggorna med korv stroganoff i matsalen framhåller försteläraren Jan ­Kristoffersson värdet av att gå utbildningen.Foto: Magnus Torle
— Det handlar mycket om att fundera över sin egen roll som lärare. Jag ska inte tala om för lärarstudenterna hur de ska göra. De måste hitta sina egna roller som lärare, men om jag ska kunna hjälpa dem i det måste jag utgå från mina egna erfarenheter, säger han.

På väg i bilen berättar Jan Kristoffersson att han ser positivt på att skolan ingår i försöket med övningsskolor och därmed har fler lärarstudenter än tidigare.

— Visst, det innebär en liten extra arbetsbörda för oss lärare, men det ger oss mycket också. Studenterna har en färskare utbildning och de kommer med nya idéer och andra perspektiv. Det är också positivt att det blir fler vuxna i klassrummet, tycker han och parkerar bilen utanför Pedagogiskt Center i Helsingborg där utbildningen för Holstagårdsskolans och ett par andra skolors lärare äger rum.

Kursledaren Inger Mauritzson är samordnare på Malmö högskola för ­övningsskolor och övningsförskolor. Hon inleder med att dra programmet för eftermiddagen: hand­ledningens faser, feedback och formativ ­bedömning, fika.

— Tidigare har en ganska låg andel av handledarna gått utbildningen. Inom ramen för försöket med övningsskolor förutsätter vi att vfu-handledarna genomgår utbildningen. Det vinner både handledare och studenter på, säger hon när det är dags för programpunkten fika.

Lärarstudenten Sanna Gordons hand­ledare Eva Persson är också med på kursen. Hon sammanfattar poängen med att vara lärare på en övningsskola.

— Det är våra blivande kolleger vi har hand om. Det är viktigt att se dem som det. Därför känns det så positivt att vi valts ut till att bli en övningsskola.

Övningsskolor

  • Försöket pågår 2014—2019. Universitets- och högskole­rådet har utsett de 15 universitet och högskolor som deltar.
  • Stockholms universitet har sedan 2010 en egen verksamhet med övningsskolor och ingår inte i försöket.
  • De deltagande högskolorna har olika upplägg för hur samarbetet med övningsskolorna är utformat.
  • Drygt 11 000 lärarstudenter ska göra sin vfu på övningsskolor och övningsförskolor.

Källa: uhr.se

Försöket i Malmö

  • En skola som vill bli övningsskola kan ansöka om det inför varje hösttermin till och med 2016, eventuellt 2017.
  • En övningsskola ska ta emot minst 20 och en övningsförskola minst 15 studenter. Stora skolor och förskolor förväntas ta emot ännu fler.
  • Riktmärket är att varje handledare ska ha två studenter. Handledaren förväntas genomgå en utbildning på 7,5 högskolepoäng.

Källa: mah.se

ur Lärarförbundets Magasin