Läs senare

Partierna överens: skolan nationell angelägenhet

Marita Ulvskog (S) vill ta pengar från jordbruket och lägga på utbildning samt öka skolans roll i arbetet för hållbar utveckling. Gunnar Hökmark (M) vill lättare kunna jämföra EU-ländernas gymnasieutbildningar genom gemensamma standarder. Lars Adaktusson (KD) vill satsa på läromedel om EU till skolorna, medan Malin Björk (V) vill att Europaparlamentet helt och hållet håller fingrarna borta från skolan.
Det visar en enkät som Lärarnas tidning har genomfört bland partiernas förstanamn inför EU-valet.

19 maj 2014

Finns det några frågor som berör skolan eller lärarna som du anser att Europaparlamentet bör få större inflytande över? I så fall vilka och i vilken riktning bör det ske?

 

Foto: Lars HagbergMarita Ulvskog, Socialdemokraterna.

– Utbildningsfrågor uppmärksammas allt mer på europeisk nivå. Vi socialdemokrater har drivit på för att få igenom en tidigareläggning av satsningar på utbildning, vilket också lyckades. Dessutom röstar vi konsekvent för att EU ska satsa mer på utbildning och forskning, och mindre på den redan mycket omfattande jordbrukspolitiken.

– Reformen av EU:s utbytesprogram Erasmus+ ger skolelever och lärare möjlighet att under en tid studera, praktisera och arbeta i andra EU-länder. Vi har arbetat aktivt för detta mycket värdefulla verktyg för att stimulera utbytandet av erfarenheter och idéer inom skolvärlden.

– Det är alltid positivt med ökad dialog och samverkan. Utbildningssystemens roll för hållbar utveckling och miljöarbete är exempel på en fråga som bör drivas även på EU-nivå. Det är dock viktigt att understryka att utbildningspolitiken främst är en nationell kompetens och därmed upp till varje enskilt medlemsland att besluta om.

 

Gunnar Hökmark, Moderaterna.

– Jag anser att skol- och utbildningspolitiken ska vara nationell. Det finns inget behov av att göra den gemensam, den präglas av så skilda traditioner och kulturer. I dessa frågor är det Sveriges riksdag och kommuner som har ansvaret och så vill jag att det ska förbli.

– Däremot skulle jag gärna se att vi fortsätter att utveckla arbetet med gemensamma standarder så att det blir lättare att jämföra utbildningar med varandra. Gärna också ett ökat erfarenhetsutbyte. Jag vill också se att den svenska skolan än mer formades utifrån den gemensamma europeiska tillvaro vi har.

 – Det område där EU har ett inflytande på de här frågorna är studentutbytet och jag skulle gärna se att det fick ökade resurser vilket i så fall indirekt skulle innebära att parlamentet fick mer att säga till om genom inflytandet över EU:s budget. Och som sagt, jag vill att vi fortsätter arbetet med att göra högre och gymnasial utbildning jämförbara med varandra.

 

Christian Engström, Piratpartiet.

– Skolfrågorna ligger på nationell nivå, och det är bra. Olika länder har olika traditioner, och det är en del av mångfalden som är Europas största tillgång. Beslut om skolan fattas bättre så nära medborgarna som möjligt, ute i de enskilda länderna. Det finns ingen anledning att flytta makt över skolan till Bryssel.

– EU har ansvar för den fria rörligheten, som bland annat gör att man kan plugga i vilket EU-land man vill. Den fria rörligheten är det bästa med hela EU, och måste självklart fortsätta gälla alla.

 

Johnny Skalin, Sverigedemokraterna.

– Vi anser att skolreformer ska genomföras på frivillig basis på nationell nivå. EU ska inte heller ha rätt att kräva trespråkighet, som är föreslaget.

– Sverige som land är för litet för att stå utanför samarbetsprojekt kring forskning och utbildning i Europa. Dock anser vi inte att EU ska överföra gemensamma forskningsmedel till tredje land, utan att resurserna skall stanna inom EU. Vi anser också att budgeten för den gemensamma forskningssatsningen Horisont 2020 är för stor samt att fokus enbart borde ligga på excellensforskningen.

 

Marit Paulsen, Folkpartiet.

– Jag arbetar inte aktivt med skolfrågor. Något jag dock tycker är viktigt och där jag anser att EU ska ha kompetens är yrkeslegitimation, det vill säga att en yrkeslegitimation från ett EU-land ska gälla i samtliga EU-länder. Om jag blir omvald kommer jag att främst fokusera på frågor som är relaterade till jordbruk, landsbygd, miljö och klimat.

 

Lars Adaktusson, Kristdemokraterna.

– De flesta frågor som berör skolan, förskolan eller lärarna bör hanteras inom respektive medlemsstat. Vi vill inte öka EU-parlamentets inflytande över det svenska utbildningsväsendet. Fler och fler svenska ungdomar väljer dock att efter avslutat gymnasium studera eller arbeta i ett annat EU-land. Det är därför en viktig uppgift för skolan att förbereda svenska elever för ett liv som medborgare inte bara i Sverige utan också Europa.

– EU gör redan en del på området men kan bli ännu bättre på att stimulera olika former av utbyten mellan elever i olika länder. EU kan också bli bättre på att centralt ta fram och distribuera studiematerial om EU-samarbetet och EU som organisation. Det ligger i alla medlemsstaters intresse att medborgarna förstår hur EU-samarbetet är organiserat och på vilket sätt det påverkar vår vardag.

 

Malin Björk, Vänsterpartiet.

– Ansvaret för skol- och utbildningsfrågor är nationellt och ska absolut så förbli. Skillnaderna mellan utbildningssystemens form och sätten att undervisa är mycket stora inom EU. Därför ska inte EU ges inflytande över utbildningspolitiken.

– Sverige har tillräckligt många problem i den svenska skolan som skapats av det marknadstänkande som styr Reinfeldt-regeringens utbildningspolitik. Ett klåfingrigt EU som ska lägga sig i skulle ytterligare försvåra situationen. Efter valet hoppas vi kunna bidra till att få ordning i svensk utbildningspolitik genom en rödgrön regering. Det viktigaste är att sätta stopp för riskkapitalbolagen och vinstjakt i skolan. Utbildning ska vara en rättighet för alla. Inte profitskapande verksamhet för riskkapitalister.

 

Jörgen Appelgren, Junilistan.

– Vår syn är att EU inte bör påverka skolan, förskolan och lärarna utan att dessa förblir nationella frågor. Vi tar intryck av hur andra länder löser problem inom skolan men en centralisering vore vansinnig.

– Vi kan konstatera att när vi inom landet la om skolan, till exempel till enhetsskolan och sedan upptäckte att det var ett misstag så har hela årskullar drabbats. Om dessa frågor hamnar på EU-nivå kan en hel kontinents årskullar drabbas vid felsteg.

 

Isabella Lövin, Miljöpartiet.

– EU-samarbetet kan öka möjligheten till utbyten för att ge fler elever i skolan möjligheten att träffa unga från andra europeiska länder, öva på nya språk med mera. Det är också intressant att se över hur ett ökat utbyte mellan lärare skulle kunna ske för att öka den interkulturella kompetensen och utbytet mellan lärare i Europa.

– I EU:s framtidsplaner är det också viktigt att utbildning och forskning hela tiden finns med. Omställningen till en hållbar region kräver stora utbildningsinsatser. Men skolpolitiken som sådan är och ska förbli en fråga för medlemsstaterna att själva organisera och ansvara för.

ur Lärarförbundets Magasin