Läs senare

Pedagogbrist drabbar elever med språkstörning

Skolorna har svårt att ge elever med språkstörning rätt stöd, delvis på grund av brist på specialpedagoger och logopeder, samt kunskapsbrister. Det visar en kartläggning från Specialpedagogiska skolmyndigheten, som nu satsar på utökad utbildning och fler insatser.

av Martin Wallström
11 Okt 2018
11 Okt 2018

Specialpedagogiska skolmyndigheten har kartlagt hur skolorna möter behoven hos elever med språkstörning. Kartläggningen, som är nationell, visar att brist på specialpedagoger och logopeder, samt för låga kunskapsnivåer försvårar för skolorna att ge rätt stöd och anpassning.

– Elever med en språkstörning har svårigheter både att uttrycka sig och förstå det som uttryckts i tal och skrift, och behöver mycket stöd i skolan eftersom kommunikation är så avgörande för lärandet, säger Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, i ett skriftligt uttalande.

Fredrik Malmberg, generaldirektör för SPSM. Foto: Olle Melkerhed

Enligt SPSM visar kartläggningen på brister i likvärdigheten när det gäller elever med språkstörning.

– Skolor har olika tillgång till den kompetens de behöver för att ge dem rätt stöd. Vi ser också att rutiner för att följa upp hur det går för elever med språkstörning saknas på många håll.

Undersökningen genomfördes i form av en enkät som besvarades av 175 skolhuvudmän och 365 skolenheter, med en svarsfrekvens på 69 respektive 37 procent. Ett resultat är att 71,7 procent på skolenhetsnivå har rutiner att följa upp kunskapsresultaten för elever med språkstörning, medan motsvarande andel på kommunnivå är 46,2 procent. Störst, visar undersökningen, är bristen på logopeder och talpedagoger.

Enligt SPSM kan centrala elevhälsoteam, med specialpedagoger och logopeder, göra stor skillnad när det gäller att ge eleverna stöd. Kommuner med elevhälsoteam uppger sig i högre utsträckning ha rutiner för att följa upp elever med språkstörning. Rutinerna skapar också en högre måluppfyllelse i undervisningen än i skolor där rutiner saknas.

Enligt Fredrik Malmberg bör skolor i kommuner med svagt stöd till elever med språkstörning i högre grad än i dag vända sig till SPSM. Myndigheten satsar nu på mer fortbildning till lärare, samt webbaserad kompetensutveckling så att skolhuvudmän på egen hand ska kunna utveckla sin kompetensen genom kollegialt lärande. Det handlar bland annat om utbildningar och tematräffar för skolanställda, samt skräddarsydda kurser för personal inom förskolan och gymnasieskolan.

– Vi ska som myndighet arbeta mer uppsökande för att erbjuda vårt stöd, när vi får signaler om att en skola inte förmår ge elever med funktionsnedsättning de anpassningar och stöd de har rätt till, säger Fredrik Malmberg.

Här finns undersökningen.

 

ur Lärarförbundets Magasin