Läs senare

”Personalen måste få mer makt om skolan ska utvecklas”

INTERVJUN Mindre detaljstyrning och ökad tillit mellan stat och kommun. Bara så kan kommunerna klara skolan när det ekonomiska läget blir tuffare, menar Annika Wallenskog.

”Personalen måste få mer makt om skolan ska utvecklas”
”Ett förstatligande skulle bli väldigt besvärligt för många kommuner”, säger SKL:s Annika Wallenskog. Foto: Kristina Sahlén.

Annika Wallenskog är van vid att diskutera svensk skola. Hennes pappa var lärare i matematik och fysik, mamma språklärare och senare rektor. Hennes första egna jobb efter gymnasiet var som vikarie på skolan där föräldrarna arbetade.

Som chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en av hennes uppgifter att förklara vilket stöd som kommunerna behöver för att kunna bedriva en bra skola. Och utmaningarna är flera. Lärarbrist, stora investeringar i nya förskolor och skolor samtidigt som konjunkturen viker.

– Kombinationen av brist på ekonomiska resurser och brist på personal är det som jag ser som mest oroande just nu, säger Annika Wallenskog.

SKL:s senaste ekonomirapport börjar: ”Sedan länge har ekonomer varnat för den tid som nu har inletts”. Varför en så dramatisk inledning?

– Vi har pratat om det länge men det är nu vi ser effekterna. Vi har ett väldigt högt tryck från befolkningen samtidigt som tillväxten inte ökar på samma sätt som tidigare.

Lärarnas tidning har visat att 6 av 10 kommuner satsar mindre på skolan i år jämfört med föregående år. Varför är det så?

– Jag tror att de flesta kommuner lägger så mycket pengar på skolan som möjligt. Sedan är det viktigt att titta på varför man minskat kostnaderna. I små kommuner kan det exempelvis handla om att några elever som varit i behov av stora extraresurser slutat och då minskar ju kostnaderna.

Det är viktigt att utnyttja lärarnas kompetens till det som de har utbildat sig till.

SKL talar om en svår demografisk utmaning med fler barn och unga. Vad innebär det för kommunernas möjlighet att ordna bra skola?

– Att man måste fundera över hur man kan bedriva skola så effektivt som möjligt utan att det går ut över eleverna. Man måste fundera över om man lägger för många uppgifter på lärarna som inte har med undervisning att göra. Ibland diskuteras att kommunerna måste dra ned på administratörer, men om det innebär att mer administration läggs på yrkesfolket så är det fel.

Personligt: Annika Wallenskog

Aktuell: Chefsekonom på SKL som nyligen publicerat en ekonomirapport som varnar för en tuff ekonomisk framtid för många kommuner.

Bor: Vallentuna där hon tidigare var kommundirektör.

Ålder: 59 år.

Familj: Fem söner varav två fortfarande bor hemma.

Fritidsintresse: Fjällvandring, måla akvarell och arbeta i trädgården.

Personlig pryl: Mobiltelefonen. ”Utan den känner jag mig helt isolerad från omvärlden. Sedan är det lite knäppt att man svarar på mejl dygnet runt. Jag tänker att jag ska lägga ifrån mig den ibland men då blir jag rastlös. Det är som en sockerbit man inte får ta.”

Innebär det att du ser positivt på lärarassistenter och nya funktioner i skolan?

– Ja, om det kan underlätta för lärarna. Det är viktigt att utnyttja lärarnas kompetens till det som de har utbildat sig till.

Hur ser du på att lärarbristen tvingar kommunerna att locka lärare med högre lön?

– Bland vissa kommuner har man börjat konkurrera om personalen i stället för att samarbeta. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan jag inte se att det är en bra lösning. Det riskerar också att leda till dålig kontinuitet och det är dåligt för eleverna.

På vilket sätt kan kommunerna samarbeta bättre?

– I mindre kommuner kan det handla om att fyra kommuner tillsammans anställer en lärare som sedan sänder undervisningen digitalt så att fler kan ta del av den.

Är kommunerna beroende av friskolorna för att klara elevtrycket och behovet av nya lokaler?

– Ibland är det billigare för en fristående aktör, som redan har ett skolkoncept, att bygga nytt. Samtidigt är det tufft för kommunerna när en friskola etablerar sig utan att kunna påverka det. Och det händer ju att friskolor går i konkurs och helt plötsligt ska kommunen ta hand om alla elever.

SKL riktar återkommande kritik mot riktade statliga bidrag. Vad är problemet?

– Det blir så mycket administration kring de här bidragen. När vi pratar med kommunerna säger många att de har anställda som bara jobbar med hanteringen av riktade bidrag. Då är något allvarligt fel. Det är inte det som våra resurser ska gå till.

Under 2019 skjuter staten till 3,5 miljarder kronor i riktade bidrag för ökad likvärdighet och 6 miljarder 2020. Men kommuner som minskar resurserna till skolan blir utan pengar och riskerar att bli återbetalningsskyldiga.

– Man kan inte bara titta på om kommunerna minskar kostnaderna för skolan utan man måste också titta på varför. Reglerna är så krångliga att till och med Skolverket har hört av sig för att de inte alltid vetat hur de ska göra med fördelningen.

Kan du inte förstå att staten behöver öronmärka pengar för att vara säker på att satsningar leder rätt?

– Jag förstår att staten inte bara vill ge generella bidrag men vi måste ha en diskussion om vilka utmaningar vi gemensamt ser, vilken situation som är önskvärd och vad som krävs för att nå dit. Idag finns det en brist på tillit mellan kommunerna och staten. Men ska man utveckla skolan måste vi lägga mer makt till personalen och delegera ansvaret till lägsta möjliga nivå.

Samtidigt som SKL försvarar det kommunala självbestämmandet ökar trycket från de som vill förstatliga skolan. I januariavtalet blev regeringen överens med Liberalerna och Centerpartiet om att utreda ett förstatligande och att ett beslutsunderlag ska tas fram.

Är du orolig för vad det här ska leda fram till?

– Ett förstatligande skulle bli väldigt besvärligt för många kommuner. Man kan också se vad som hänt när statlig verksamhet, som arbetsförmedling och polis, kräver närvaro på orten. Om man är orolig för sin byskola så kan jag tänka mig att staten inte har samma intresse av lokal förankring som kommunerna.

Vad tänker du om SNS Konjunkturråds idé om att staten borde kunna ta över ansvaret för skolan i små kommuner som inte mäktar med?

– Där finns det kanske ännu starkare skäl till att styra frågan lokalt för det är där kunskapen finns. De små kommunerna brukar fixa skolan bra eftersom det är en stor del av verksamheten. Det skulle dessutom bli en stor ojämlikhet om vissa skolor finansieras av staten och andra av kommunen.

ur Lärarförbundets Magasin