Läs senare

Pisa: Svenska elever dåliga på problemlösning

Kräftgången för Sverige i internationella mätningar fortsätter. Svenska femtonåringar ligger under genomsnittet i OECD när det gäller problemlösning.
– Vi hade hoppats på ett bättre resultat, säger Magnus Oskarsson, Pisas projektledare i Sverige.

01 apr 2014

[uppdaterad 2014-04-01 kl 12:20]

I den senaste Pisa-studien som mäter ”kreativ problemlösning” får Sverige 491 poäng, jämfört med OECD-genomsnittet på 500.

Studiens syfte är att mäta elevernas förmåga att lösa komplexa problem som har med verkliga livet snarare än med traditionell skolkunskap att göra. Det har hävdats att detta skulle vara svenska elevers starkaste gren, vilket är en förhoppning som nu kommer på skam.

I topp hamnar Singapore, Korea och Japan med 562, 561 respektive 552 poäng. Finland utmärker sig som bästa europeiska land med 523 poäng.

Resultatmässigt ligger Sverige på samma nivå som bland annat Irland, Danmark, Ryssland, Slovakien och Portugal.

Det brukar i debatten hävdas att svenska elever trots låga kunskapsresultat ändå är duktiga när det kommer till kritiskt tänkande och kreativitet. Men det stämmer inte, enligt denna rapport.

De svenska femtonåringarna klarar sig relativt bra när det gäller att lösa statiska problem liknande dem som finns i läroböcker och läxförhör. Men de klarar sig sämre när det kommer till uppgifter som kräver mer intuitivt tänkande, där all information inte läggs fram, utan behöver kompletteras med tolkningar, kreativitet, uthållighet och nyfikenhet.

OECD rekommenderar därför att svensk skola fokuserar mer på att träna ett öppet sinne inför nya situationer, att eleverna vågar tvivla, ifrågasätta och i större utsträckning använda intuition för att lösa problem.

Skolverket har, precis som i huvudstudien som presenterades i höstas, ingen entydig förklaring till resultatet. I huvudstudien lyfter myndigheten fram en rad hypoteser som man tycker ska undersökas vidare. 

– Utifrån den här kompletterande bilden bedömer vi att det är särskilt intressant att förstå mer kring dels undervisningen och dess förutsättningar, dels det som handlar om värdeförskjutningar och elevers attityder till skolan och studier, sa Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket, när rapporten presenterades på tisdagen.

Hon framhöll att undervisning av hög kvalitet är oerhört viktigt, men menade att man måste ställa sig frågan hur förutsättningarna ser ut. Har lärare tillräckligt med tid för förberedelser? Arbetar man systematiskt med kvalitetsarbete? Arbetar man forskningsbaserat och modernt? Såna saker måste undersökas vidare, tycker Helén Ängmo.

– Vi tycker också det är allt viktigare att försöka förstå vad som ligger hos eleverna själva. Vad är deras attityder till skolan och studier? Vi vet att elever i länder som ligger högt i Pisa skattar utbildning väldigt högt, att det är en central väg till framgång.  

När det gäller orsakerna till resultaten är det viktigt att tala om att studien hänger samman med resultatet i hela Pisa, enligt Ängmo. Tendensen där är att Sverige är under genomsnittet på fyra områden och har fallande resultat i tre områden.

– Vi måste alltså söka förklaringar på fler områden.

Helén Ängmo pekade också på vad Skolverket gör med anledning av Pisa-resultaten.

– Vi försöker förstå den fallande kunskapsutvecklingen, men vi jobbar också med en rad utvecklingsinsatser som ska stärka lärares kompetens, till exempel mattelyftet.

Magnus Oscarsson är projektledare för Pisa i Sverige. Han är märkbart besviken över det svenska resultatet.

– Vi hade hoppats och trott att svenska elever skulle vara bättre på interaktiva problem än på statiska. Men tyvärr var det inte så. Snarare är det tvärtom.

Positivt är dock att Sverige har en relativt sett liten mellanskolsvariation när det gäller problemlösning. Det innebär att oavsett vilken svensk skola en elev går på så kommer resultatet att bli ungefär detsamma. Bara Finland har mindre kunskapsskillnader mellan skolor än Sverige.

– Det är intressant att den sociala spridningen är mindre på databaserade uppgifter än andra. Det tyder på att datoranvändningen kan minska skillnaden mellan skolor, säger Magnus Oscarsson.

Topp 20 i Pisa-undersökningen

I topp ligger asiatiska länder precis som när resultaten av de övriga ämnen — matematik, läsförståelse och naturvetenskap — presenterades.

  1. Singapore (562 poäng)
  2. Sydkorea (561)
  3. Japan (552)
  4. Macao, Hongkong (båda 540)
  5. Shanghai (536)
  6. Taipei (534)
  7. Kanada (526)
  8. Australien, Finland (båda 523)
  9. England (517)
  10. Estland (515)
  11. Frankrike, Holland (båda 511)
  12. Italien (510)
  13. Tjeckien, Tyskland (båda 509)
  14. USA, Belgien (båda 508)
  15. Österrike (506)
  16. Norge (503)
  17. Irland (498)
  18. Danmark (497)
  19. Portugal (494)
  20. Sverige (491)
    Källa: Programme for International Student Assessment (Pisa)/Skolverket (TT)
     

Test av problemlösningsförmåga

  • I samband med att PISA-proven genomfördes 2012 gjorde också 1.250 av de svenska eleverna ett PISA-prov på dator som testar problemlösningsförmåga. Resultatet redovisades på tisdagen.
  • Totalt deltog 44 länder, varav 28 OECD-länder, i provet. Provuppgifterna utgår från vardagsnära problem som inte har direkt koppling till skolans ämnen .

Tidigare Pisa-resultat

  • Pisa-mätningen från 2012 visade att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.
  • Inget annat av de andra 33 OECD-länderna i undersökningen hade en lika stor resultatförsämring som Sverige.
  • Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet.
  • I matematik sjönk resultatet från 494 till 478 poäng. OECD-genomsnittet är 494 poäng.
  • I läsförståelse hade det sjunkit från 497 till 483 poäng. OECD-genomsnittet är 496 poäng.
  • I naturvetenskap hade det sjunkit från 495 till 485 poäng. OECD-genomsnittet är 501 poäng.
    Källa: Skolverket (TT)

ur Lärarförbundets Magasin