Läs senare

Politiker vill ge lärarna mest

Val 2018Lärarna bör de kommande åren få högre löne­ökningar än andra kommun­anställda. Det tycker hälften av landets ledande kommunala skolpolitiker, visar Lärarnas tidnings undersökning.

Sedan trendbrottet 2012 har lärarna varje år i genomsnitt fått högre löneökningar än arbetsmarknaden som helhet.

De kommunpolitiker som inte har de långsiktiga ambitionerna kommer att få det extremt tufft.

Det har förverkligats genom de statliga satsningarna på lärarlönelyftet och karriärtjänsterna, men också genom att många kommuner har gjort lokala lönesatsningar på lärarna.

Nu är lärarna mitt inne i en ny avtalsrörelse. Allt talar för att den resulterar i ett nytt sifferlöst avtal, där löneökningarna hänger på kommunernas goda vilja.

Johanna Jaara Åstrand. Foto: Peter Jönsson

Och den viljan finns hos många ledande kommunpolitiker, visar Lärarnas tidnings enkät som nära två tredjedelar av ordförandena i landets utbildningsnämnder har svarat på.

Nära hälften av dessa politiker, 48 procent, svarar ja på frågan om lärarna de kommande åren bör få högre löneökningar än andra kommunanställda. I den jakande skaran återfinns bland annat de ledande skolpolitikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Samtidigt svarar mer än var femte politiker, 22 procent, nej på frågan om lärarna bör lönegynnas de kommande åren. 30 procent svarar ”vet ej” på frågan. Det går inte att se några tydliga partiskiljande tendenser i enkäten.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand välkomnar delvis politikernas besked.

— Det är positivt att en så stor andel av politikerna ändå fattar hur viktigt det är att fortsätta uppvärdera lärarlönerna.

Är det inte ett väldigt stort åtagande att säga att lärarna under flera år ska få mer än andra?

— Jo, men det är också ett nödvändigt åtagande, eftersom vi vet att löneläget är en avgörande anledning till att många väljer bort läraryrket.

Samtidigt säger ju ungefär hälften av politikerna ”nej” till att satsa mer på lärarna, eller svarar ”vet ej” på den frågan.

– De kommunpolitiker som inte har de långsiktiga ambitionerna kommer att få det extremt tufft, både med att stå sig i konkurrensen om nyrekryteringar och att kunna behålla sina lärare, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad har kommunpolitikernas besked för relevans för avtalsrörelsen?

– Det har stor och viktig rele­vans. Vi är ju överens med SKL centralt om att det måste till en uppvärdering. Men varje kommun måste ta sin del av ansvaret.

Enkäten visar även att skolpolitikerna har en kluven inställning till lärarlönelyftet. Sex av tio tycker att det har varit mycket eller ganska bra. Men fyra av tio svarar att det har varit ganska eller mycket dåligt.

Lärarnas tidning har också frågat om politikerna vill ha ett lokalt lärarlönelyft, det vill säga en särskild satsning där kommunen kompenserar dem som inte fick ta del av det statliga lärarlönelyftet.

Här är svarsbilden mycket splittrad. Var femte säger ja, var femte svarar att kommunen redan gjort ett sådant lyft och lika många svarar att de inte vet. Fyra av tio kommunala skolpolitiker avvisar ett lokalt lärarlönelyft.

Ulf Olsson (S), ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Landsting, vill inte kommentera enkäten med hänvisning till att det pågår medling om det nya avtalet.

Så tycker kommunernas främsta skolpolitiker

Frågan löd: Bör lärarna även kommande år få högre löneökningar än andra kommunanställda?

 

 

 

 

Gillar lärarlönelyftet

Frågan löd: Tycker du att det statliga lärarlönelyftet har varit en lyckad reform?

 

 

 

 

Vill kompensera de som blivit utan lyft

Frågan löd: Anser du att din kommun bör ha ett lokalt lärar­lönelyft, dvs en särskild satsning där kommunen kompenserar de lärare som inte fått del av det statliga lärarlönelyftet?

 

 

 

 

Lärarnas tidning har skickat en enkät till ordföranden i den nämnd som har grundskolan som ansvarsområde i Sveriges 290 kommuner. En del av dem ansvarar även för förskolan och/eller gymnasieskolan. 64 procent av dem har svarat på enkäten.

ur Lärarförbundets Magasin