Läs senare

Politiska löften har inte infriats

ArbetsbördanMed högre löner har följt större arbetsbelastning. Politikerna har inte hållit vad de lovat, visar Lärarnas tidnings undersökning.

av Niklas Arevik
06 Sep 2018
06 Sep 2018
Åsa Plesner, tankesmedjan Balans.

Trots att partierna lovade minskad arbetsbelastning för lärare inför förra valet, har den i själva verket ökat i 4 av 10 kommuner – enligt politikerna själva. Det visar en enkät som Lärarnas tidning har gjort.

Riksdagens två mest skolprofilerade partier, Liberalerna och Miljöpartiet, gick 2014 till val på minskad arbetsbörda för lärarna.

Nuvarande utbildnings­minister Gustav Fridolin (MP) lovade inför valet mindre administration och mer tid för lektionsförberedelser. Det skulle bland annat ske genom minskad dokumentation och mer administrativ personal.

Kommunernas skolpolitiker om lärarnas arbetsbelastning

Har lärarnas arbetsbelastning ökat eller minskat i din kommun?

 

Vad vill du göra för att minska lärarnas arbetsbelastning?

Siffran anger antal politiker som svarat så.

Lärarnas tidning har skickat en enkät till ordföranden i den nämnd som har grundskolan som ansvarsområde i Sveriges 290 kommuner. En del av dem ansvarar även för förskolan och/eller gymnasieskolan. 66 procent av de tillfrågade har svarat på enkäten.

Men med facit i hand kan vi konstatera att lärarnas arbetsbelastning inte har minskat sedan Miljöpartiet tog över utbildningsdepartementet, snarare tvärtom.

Lärarnas tidning har talat med de politiker som har direkt ansvar för Sveriges lärare, ordförandena för skolnämnderna i alla kommuner. 38 procent svarar att lärarnas arbetsbörda har ökat i deras kommun, medan bara 4 procent svarar att den har minskat.

Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att han känner igen beskrivningen men anser inte att han gjort för lite för att minska lärarnas arbetsbelastning.

– Det är högre personaltäthet i skolan i dag än när jag tillträdde, trots att vi har fler elever än vi någonsin haft. Vi har också minskat antalet nationella prov. Samtidigt har vi kulturförändringar där föräldrakontakter tar allt mer tid. Föräldrar tar sig rätten att kontakta lärare när som helst på dygnet, säger han.

Så vad behöver göras?

– Minskad administrativ arbetsbörda sker inte i första hand genom statliga beslut utan genom att man lokalt tydliggör vad lärarna gör och inte behöver göra. Huvudmännen behöver ta mycket större ansvar.

– Sätt upp en tydlig struktur för föräldrakontakter, rensa bort uppgifter som rastvakt och lunchvakt, handläggning av prov och kopiering till exempel, säger Gustav Fridolin.

Åsa Plesner ingår i Tanke­smedjan Balans, som bland annat granskar den politiska styrningen av välfärden. Hon hävdar att regeringens åtgärder för att minska arbetsbördan varit ganska begränsade, men anser även hon att kommunerna behöver gå i bräschen för förändring.

– De kan välja hur de tolkar lagkrav och styra vad de har för förväntningar på lärarna. Men dels är de för rädda för kritik från Skolinspektionen, dels har de ökade lönekostnaderna lett till att personaltäthet är den enda ratten som går att vrida på för att hålla budgeten, säger hon.

Kommunpolitikernas vanligaste förslag för att dra ned på lärarnas arbetsuppgifter är lärarassistenter, vilket även har lanserats på riksnivå av såväl regeringen som alliansen.

– Det är naivt, oseriöst och bygger på att man inte förstår vad läraryrket går ut på. Lärarassistenter kommer inte innebära en minskning av lärares arbetsbörda eftersom informationen måste komma från läraren. Rastvakter är jättebra, men de finns redan och heter fritidspedagoger. Det enda som fungerar är att plocka bort arbetsuppgifter säger Åsa Plesner.

ur Lärarförbundets Magasin