Läs senare

Professorn: ”Därför är Pisa problematiskt”

PISA 2018Pisa-undersökningen förlorar i relevans. Det menar Svein Sjøberg, professor vid Oslo universitet. Han tycker att Sverige ska lämna.
– Att använda undersökningen som ett mått på kvaliteten i svensk skola blir absurt, eftersom det inte är vad man mäter, säger han till Lärarnas tidning.

av Emma Olsson
29 nov 2019
29 nov 2019

Svein Sjøberg, professor emeritus i pedagogik vid universitetet i Oslo, är på väg till fjälls. Han undrar om Lärarnas tidning fått resultatet från Pisa 2018 i förväg.

– Ofta är det väldigt regisserad internationell lansering. De vill ju att Pisa ska ha största möjliga effekt, de har en intention. De vill förändra utbildningssystemet i den riktning de själva önskar. Och då önskar de maximal uppmärksamhet. Det är beskrivet i flera forskningsrapporter, säger han.

Japp. Svein Sjøberg är förespråkare för ett svenskt utträde ur den internationella undersökningen. Han menar att Pisa knappast mäter faktorer som är viktiga för svensk skola. Att datan är opålitlig. Samt att avsändaren, OECD, har som mål att skapa en strömlinjeformad och marknadsanpassad skola, snarare än att främja kunskap.

Pisa har funnits sedan år 2000. När blev undersökningen viktig?
– Den fick mycket uppmärksamhet redan från starten, mycket större än andra internationella studier som funnits i 30-40 år, som Timms och Pirls, det blev något helt annat. Timms har rötterna i 1970-talet. Den mäter samma saker, men baserat på ländernas läroplaner.  Hela debatten blev fullständigt förändrad i och med att OECD kom med sin Pisa-undersökning. Det är ett politiskt projekt, och det är normativt. Det är inte forskningssamhället som skapat ett pedagogiskt projekt utan OECD och representanter för alla regeringar.

Varför är det viktigt att det är en politisk avsändare?
– Utbildning har blivit det centrala för ekonomisk utveckling och konkurrens. Så det är helt naturligt att OECD intresserar sig för utvecklingssektorn, som en drivkraft. För oss som jobbar med utbildning är det väldigt bra att man får kvitto på att det är bra på många vis. För demokrati, utveckling, självständighet, deltagande. Men OECD handlar om ekonomi, inte utbildning. Det är inte bildning, personlig utveckling, empati och demokratiskt deltagande som står i centrum. Det primära är ekonomi och konkurrens. I ett Pisa-perspektiv blir barn uppfattade som humankapital, och skolans uppgift blir att producera humankapitalet. Timms och andra studier som gjorts under 50-60 år är mycket mer försiktiga med sina slutsatser och vi har inte något normativt mandat.

Svein Sjøberg är rejält kritisk till Pisa-undersökningen.

Hur viktigt är resultatet för svenska lärare?
– Svenska lärare kan inte lära sig något av sådana studier, men resultatet kan påverka deras arbetssituation. Ofta på ett negativt sätt, eftersom skolan och lärarna får ansvaret för eventuella dåliga resultat, trots att Pisa inte mäter det som ingår i svenska läroplaner.

Din kritik, är den främst ideologisk?
– Det är en punkt för kritik, men handlar också om helt vetenskaplig kritik. Testet är ett ”mission impossible”. Du kan inte skapa ett prov som ska fungera i Mexiko, Kanada och Sverige, tvärs över kulturer och ideologier, politiska system och nationella läroplaner. Och då pratar vi grundskola, på universitetet är det mer internationellt. Men svensk skola är uppbyggd i en lång demokratisk dialog med många parter och så kommer OECD in och skapar något som testar något helt annat.

Barn över hela världen tittar på samma Youtubeklipp, spelar samma spel. Är vi så olika att man inte kan ha samma test?
– Det är en stor fråga. Men det tror jag. Barn i olika länder lever under olika materiella, kulturella och politiska förhållanden. Jag jobbar en del i Asien och i Afrika och det är en väldig skillnad i kulturella uttryck. Viljan till att vara självständig, att motsätta sig auktoriteter är helt annorlunda än i våra nordiska länder. Utan att vara nationalistisk, Pisa är ett av många streck i en riktning i en standardisering.

Hur påverkar det skolan?
– Vi kan se att Pisa inte mäter de kunskaper och värderingar som ligger till grund för svensk skola, och inte heller de läroplaner svenska skolor ska följa, så att använda undersökningen som ett mått på kvaliteten i svensk skola blir absurt, eftersom det inte är vad man mäter. En intressant sak är att testet är anonymt. Det kan inte återföras till person, lärare, klasser eller skola. Bara till nation. När eleverna ska svara så använder de två och en halv timme till något som aldrig får diskuteras. Barn, kanske speciellt pojkar i femtonårsåldern som känner att det är betydelselöst, då är det lätt att sabotera. Det betyder att giltigheten, pålitligheten hos datan är problematisk, eftersom den förutsätter att eleverna gjort sitt bästa. Men det har de inte alltid gjort.

LÄS MER: ALLT DU BEHÖVER VETA OM PISA – GUIDE I 9 STEG

Du har mer kritik mot själva datan.
– Den internationella Pisa-rapporten visar vilka faktorer som ger goda resultat. Den visar att pengar till skolan spelar ingen roll, de offentliga utgifterna har ingen effekt, lärarlöner har ingen effekt, klasstorlek har ingen effekt, antal undervisningstimmar har ingen effekt. Ett märkligt resultat, inte sant? Det gör ju att man måste fråga sig kring giltigheten i svar och vad man undersöker. Sen har bruk av informationsteknologi en klart negativ effekt. De som tror på Pisa bör inte göra det som har negativ effekt. Vill man klättra i Pisa? Då ska läraren undervisa ur en bok, utan frågor, utan diskussion, utan direkt kunskapsförmedling. Enligt Pisa 2015 är det direkt, lärarstyrd undervisning som korrelerar bäst med elevernas Pisa-resultat.
Det kan göra att man får högre Pisa-poäng, men det gör att eleverna tappar självtillit och intresse. Det ser vi bland annat eftersom de som når högst i Pisa är de som är negativa till vidare utbildning.

Vilka konsekvenser har Pisa fått för Sverige?
– Både i Norge och Sverige, och i Danmark, har vi sett konsekvenserna. I Sverige har det blivit problem, skoldebatten är negativ. Och det går ut över lärarnas arbetssituation och självtillit. Det har skett en privatisering och kommersialisering utan jämförelse. Sverige är det mest nyliberala samhället i Norden.

Tycker du att Sverige ska gå ut ur Pisa?
– Ja, det anser jag. Men jag tror att Pisa är i färd med att mista något av den kraft det hade. I Norge är det flera partier som vill gå ur. Testen. Mätbarheten. Allt det där är barn av Pisa. Och när man gång på gång ropar på vargen och pratar om kris, då tröttnar man till slut.

ur Lärarförbundets Magasin