Läs senare

Protester mot stora fritidsgrupper

Anställda och föräldrar i Stockholm har fått nog av allt lägre personaltäthet och större elevgrupper i fritidshemmen. Över 3 200 har skrivit på protestlistor.

28 mar 2012
Protester mot stora fritidsgrupper
Sofia skola. Fritidspedagogerna Eva Bengtsson, Peter Reiman och Karin Rosén har 52 respektive 77 elever i sina grupper. Foto: Caroline Tibell

— Bara från 2008 till 2010 ökade antalet barn med tio per avdelning. Så här kan det inte fortsätta, eleverna kan inte tränga ihop sig i större grupper, säger Annette Englund vid Lärarförbundets lokalavdelning i Stockholm.
Hon var med när Lärarförbundet och Kommunal tillsammans lämnade över protestlistor till Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP). Bland kraven fanns bland annat en 10-procentig höjning av pengen till varje inskriven elev.

Mellan 1996 och 2008 höjde Stockholms stad schablonen (»elevpengen«) till fritidshemmen med 19 procent per barn. Under samma tid höjdes schablonen till grundskolorna med 78 procent per elev. Ett sätt att se på hur lågt fritidshemmen har prioriterats i skolbudgeten.

Personaltätheten har inte minskat lika drastiskt i Stockholm som i andra delar av landet. Antalet barn per årsarbetare har ökat från 13 till 16 sedan slutet av 90-talet, en ganska modest siffra i sammanhanget.

Däremot har Stockholms fritidshem ovanligt stora elevgrupper, hela 42 barn i snitt och många har fler än så. På Sofia skola jämför fritidspedagogerna Karin Rosén, Peter Reiman och Eva Bengtsson storleken på sina grupper.

— 52 elever, säger Karin Rosén.

— 77 elever, säger Peter Reiman och Eva Bengtsson som arbetar i samma arbetslag.

Karin Rosén har arbetat som fritidspedagog sedan 1979 och är bekymrad över den utveckling som pågått främst sedan 90-talet.

— Grupperna är alldeles för stora i dag. Det märks när några av eleverna är borta att allt fungerar mycket bättre då. Förr kunde man gå i väg med några barn till simhallen men det finns inte på kartan i dag, säger hon.

Den nya skollagen och den reviderade läroplanen från 2011 ställer högre krav på fritidshemmens verksamhet.

— Det är bra med höga krav och det kan höja fritidshemmens status. Men ska man leva upp till läroplanen krävs mer tid för planering, dokumentation och reflektion. Det är svårt att få ihop den ekvationen utan att det går ut över tiden med eleverna, säger Peter Reiman.

Fritidshemmet på Sofia skola har det ändå hyggligt jämfört med många andra fritidshem i Stockholm. Eva Bengtsson är också aktiv inom Lärarförbundet som sektionsordförande på Södermalm. Hon oroas inte bara över resursbristen utan också över att inte ens var tredje anställd på Stockholms fritidshem är fritidspedagog.

— Vi kan se en utarmning av fritidshemmen. Samtidigt säger skollagen och läroplanen att verksamheten ska stimulera elevernas utveckling och lärande och bidra till att eleverna når målen. Konsekvensen blir att många fritidspedagoger slutar, de upplever att det blir alltför tungrott, säger Eva Bengtsson.

Skolborgarrådet Lotta Edholm ger inget löfte om mindre barngrupper eller mer personal. Stockholm har länets högsta personaltäthet och ligger över rikssnittet, framhåller hon.

— De senaste två åren har vi faktiskt också höjt fritidshemmens schablon mer än grundskolans. Det är helt riktigt att vi har för få fritidspedagoger och därför har vi inlett en satsning på att vidareutbilda barnskötare till fritidspedagoger, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin