Läs senare

Studie: Reflektion med kolleger minskar lärarstress

StudieReflekterande samtal mellan lärarkolleger och annan personal i grupper kan förebygga stressrelaterad ohälsa, enligt en studie från Linnéuniversitetet.

av Martin Wallström
10 okt 2018
10 okt 2018

Den psykiska ohälsan bland lärare och skolledare ökar och många befinner sig på eller har passerat gränsen för att bli sjukskrivna för utmattning och stress. Men de som befinner sig i riskzonen kan få hjälp och stöd av en metod som nyligen utvärderats av Linnéuniversitetet, på uppdrag av arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enligt studien minskar metoden, som kallas reflekterande kollegiala samtal, sjukskrivningarna.

De reflekterande samtalen sker vid träffar två timmar per vecka under tio veckor.

– Samtalen sker inom en strukturerad ram för det som sägs, så att det inte bara blir kafferep, säger Ulla Peterson, forskare vid Linnéuniversitetet, som har utvecklat metoden och genomfört utvärderingen.

Foto: Linnéuniversitetet.
Ulla Peterson, forskare vid Linnéuniversitetet.

Hon betonar att det inte bara handlar om att prata av sig, utan också om att hitta organisatoriska orsaker genom att deltagarna själva bestämmer inriktningen för samtalen utifrån teman. Dessa kan vara organisatoriska som rör arbetsplatsen, konflikter eller den psykosociala arbetsmiljön. Det kan också vara individuella teman, som hur man som individ sätter gränser, hanterar ensamhet eller sitt dåliga samvete eller sköter hälsa och återhämtning.

Det finns många organisatoriska orsaker till att individer upplever stress. Kan du ge exempel på hur sådana kan komma fram?
– I en grupp insåg man att chefen inte var så närvarande som man skulle önska på grund av många underställda. Det ledde till att den aktuella kommunen tog fram ett förslag om att minska antalet medarbetare per chef, säger Ulla Peterson.

– Samtalsledarens roll är inte att vara en terapeut, utan att skapa en gruppdynamik så att alla får komma till tals och interagera, betonar hon.

Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL och beställare av studien, beskriver metoden som ett billigt och effektivt komplement för att arbeta förebyggande för personer som befinner sig i riskzonen för sjukskrivning för stress och utmattning av antingen organisatoriska eller individuella orsaker.

– Den som riskerar att drabbas av en sjukskrivning får i dag väldigt begränsat stöd, men ändå visar forskning att förebyggande behandlingar är väldigt effektivt, både ur ekonomiska och mänskliga perspektiv, säger hon.

Eftersom det inte handlar om terapi, utan om kollegiala samtal, behöver samtalsledaren inte vara psykologiskt skolad. Denne bör dock ha arbetat med grupper och ha ett beteendevetenskapligt synsätt. För att bli samtalsledare går man en tvådagarsutbildning.

Lena Sturk, personalstrateg i Piteå, har varit samtalsledare för en grupp inriktad mot chefer förra hösten, där bland annat två rektorer och en förskolechef deltog.

– Jag upplever att det blev ett bra resultat av att hålla i gruppen och många deltagare har haft nytta av samtalen och kommit vidare i sin egenutveckling, säger Lena Sturk.

Att grupperna var yrkesblandade upplevde hon som positivt, eftersom dilemman som rektorerna mötte hade likheter med de utmaningar som de andra cheferna mötte.

– Det handlade exempelvis om styrning ovanifrån, men också om brist på tid, mycket att göra och framför allt krav på att både arbeta med detaljer och att ha ett övergripande perspektiv.
Efter de tio samtalen hölls bara det uppföljande mötet som ingår. Cheferna i gruppen hade gärna sett informella uppföljande möten även om de själva inte hade tid att anordna sådana, säger Lena Sturk.

Målet är att erbjuda en samtalsgrupp i vår, en för medarbetare och en för chefer.

– Det jag tror har upplevts positivt är att deltagarna har kunnat sortera sådant som man kan påverka själv exempelvis hur man organiserar arbetet, bemöter människor och annat, gentemot sådant i arbetet som man inte kan påverka, som är av organisatorisk karaktär och som måste lösas av andra, säger hon.

Metoden

  • Reflekterande kollegiala arbetsgrupper bygger på att man har 6–8 personer som har möten cirka två timmar per vecka i tio veckor.
  • Efter ett första startmöte sker ett antal temainriktade möten, vars innehåll till stor del bestäms av deltagarna utifrån organisatoriska och individrelaterade teman.
  • Slutligen hålls ett avslutningsmöte där samtalsgruppen upplöses.
  • Metoden kan minska risken för utmattningssyndrom genom att man hittar vägar tillsammans att hantera problem som kan te sig oöverstigliga för den enskilda individen.

Här kan du läsa rapporten (extern länk).

Reflektion kring stressens orsaker

  • Under samtalen får deltagarna reflektera kring orsakerna till stress och utmattning, med utgångspunkt från sina egna situationer.
  • Tanken är att skapa ett utbyte med kolleger från olika arbetsplatser, exempelvis lärare, rektorer eller andra skolanställda, men också personal från vård och omsorg eller det sociala.
  • Utifrån olika teman, som deltagarna bestämmer, kan man sätta upp egna mål och formulera strategier för hantering av sådana situationer som skapar stress.
  • Samtalen går ut på att deltagarna ger varandra stöd och uppmuntran.

ur Lärarförbundets Magasin