Läs senare

Rektorn fångad av alla måsten

Rektorer riskerar att fastna mellan politiska ­beslut och begränsad ekonomi. Lärar­nas tidning följde Maria Ströms splittrade dag.

04 apr 2014
Rektorn fångad av alla måsten
Få positioner är så utsatta som rektorns, enligt Maria Ström på Sannaskolan i Göteborg. Hon har tio års erfarenhet som skolledare. Foto: Ciprian Gorga

Lösen. LöSeN. lösenX9. Utan fusklapparna bredvid laptopen skulle det inte gå. Rektorerna på Göteborgs skolor använder ett 20-tal IT-system. Maria Ström är inne i 13 av dem så gott som dagligen — från skolwebben »Hjärntorget« till olika rapporteringssystem för fakturor, personalhantering och budget.
— Jag försöker ha samma lösenord till allt men systemen har olika krav på bokstäver och tecken och då krånglar det till sig. Dess­utom ska man byta var femte vecka, säger hon.

Arbetsmiljöverket kritiserade nyligen staden för rektorernas höga arbetsbelastning. De många IT-systemen nämns som en av orsaker­na till den dagliga stressen.Foto: Ciprian GorgaSannaskolan är en 4—9-skola med cirka 300 elever och 33 anställda. En ståtlig men sliten, överdimensionerad och kulturminnesskyddad funkisbyggnad från 1941 som ligger i de gamla arbetar- och hamnkvarteren i Majorna. Maria Ström började som rektor på skolan i augusti. Innan dess hade hon samma jobb på en skola i Örgryte/Härlanda i nio och ett halvt år. Hon ville tänka nytt.

— På min förra skola var eleverna mer studie­motiverade. Här är det lite tuffare, säger hon.

Klockan är halv tio och hon har varit på plats sedan strax efter åtta. Det blev en timme fylld av snabba samtal med lära­re och elevhälsopersonal, bland annat om några ungdomar från en annan stadsdel som körts i väg från skolan. Ovälkomna påhälsningar utifrån inträffar ibland och skapar oro.

Nu vill Maria Ström svara på ett mejl från en förälder och få ut en kallelse till nästa veckas arbetsplatsträff. Men strax kommer elevassistenten med två flickor som har satt eld på innehållet i en papperskorg. Det blir samtal bakom stängd glasdörr och därefter krismöte med kuratorn Madeleine Hansson.

— Vad gör vi?

— Anmäler, tycker kuratorn.

Maria Ström gör ganska ofta orosanmälningar till socialtjänsten när skolan misstänker att ett barn far illa. Föräldrarna informeras alltid och det kan bli upprörda känslor.

— Därför är det jag och elevhälsan som sköter detta. Lärarna som samarbetar med eleverna varje dag ska inte vara inblandade.

Ritsch ratsch. Maria Ström drar några drag med klädvårdsrullen på de svarta byxorna. Dags för lunch. Hon önskar att hon fick anlita en städfirma själv i stället för att vara utlämnad till den som Göteborgs centrala förvaltning har handlat upp.Foto: Ciprian Gorga— Ibland lägger jag ut en dammtuss bara för att få ett grepp om hur ofta och hur noga de städar. Vi är mycket missnöjda med dem som har fått avtalet, säger hon.

Annars är ansvaret för grundskolan utlagt på de tio stadsdelarna. Resursfördelningen sker i tre led. Först får stadsdelen en summa pengar som är beräknad efter befolkningens ålder och socioekonomi. Därefter prioriterar varje stadsdel mellan skola, socialtjänst och äldreomsorg. Till sist får sektorschefen och områdeschefen för skolan sin påse att fördela på enheterna.

Tillämpningen av systemet har haft den underliga konsekvensen att Maria Ström hade mer i elevpeng på skolan i Örgryte/Härlanda än vad hon har nu på Sannaskolan, trots att behoven är större här.

Nu jobbar rektorerna i stadsdelen Major­na/Linné för att 2014 års budget ska få påspädning. Det som anslagits hittills räcker inte till mer än en lärare per klass.

— Jag kan ju inte ta bort min enda specialpedagog, så jag fortsätter med den verksamhet jag har i väntan på ett positivt besked. Blir det negativt måste jag vidta ganska stränga åtgärder, säger Maria Ström.

Över pastagratängen målar hon med drastisk pensel bilden av sig själv: »En sketen mellanchef med en massa beslutsfattande nivåer ovanför sig och begränsade resurser.«

Maria Ström är 54 år och lärare i bild och media i botten. Hon har gått rektorsutbildningen och är tillsvidareanställd som rektor. Hon har ingen biträdande, däremot en lärare som är »ledningsstöd« på halva sin tjänst.

Som alla andra rektorer har hon två uppdragsgivare — staten som slår fast vad hon ska göra i lagar och förordningar och kommunen som betalar verksamheten och hennes lön. Men det är inte staten som avskedar henne om hon inte lever upp till alla »rektor ska«, utan kommunen som fråntar henne rektorsuppdraget om hon inte håller ekonomin.

— Ett dilemma, säger Maria Ström.

I en undersökning som Lärarförbundets tidning Chef & Ledarskap gjorde före jul uppgav 37 procent av de svarande rektorerna att de brutit mot skollagen genom att neka elever särskilt stöd. Orsakerna var brist på pengar och kompetens, oftast pengar.

Maria Ström anser inte att hon kan gå ut och säga att hon bryter mot skollagen. Då kan svaret bli: »Nähä, då får väl du sluta vara rektor.«

— Jag tror inte att någon i skolan vill säga att de inte kan sköta sitt uppdrag. Det är därför även lärarna trixar med knäna för att hjälpa alla elever. Vi går in i väggen och blir sjukskrivna hellre än att säga att vi inte klarar vårt jobb, säger hon.Foto: Ciprian GorgaKnack knack. Maria Ström har precis place­rat kaffekoppen på skrivbordet när en lärare, nyanställd på skolan, vill ha hjälp att hitta incidentrapporten i sammelsuriet av IT-system. En elev i fyran har ertappats med att röka.

— Har du pratat med eleven? Ringt hem? Bra.

Många rapporter har visat att rektorer har för lite tid till sitt pedagogiska ledarskap, ­senast en från Lärarförbundets skolledarföre­ning. Det gäller även Maria Ström.

— Jag försöker sticka emellan med klassrumsbesök. Det blir inte de där tjusiga observationerna där man kryssar av på ett papper utan mer att man känner av stämningen i tio minuter.

Hon tror att det lärare framför allt vill ha är en rektor som skapar förutsättningar för deras arbete och står bakom dem när de får kritik. Och pedagogisk ledare kan man vara på många sätt — till exempel genom att driva diskussioner vid ämnes­konferenser och arbetslagsmöten.

Schemaläggning är en annan viktig del av ledarskapet.

— Vi har effektiviserat matematiken genom att lägga den på samma tid i en hel årskurs och sätta in en extra lärare. På det sättet har vi fått fyra grupper av tre klasser, säger Maria Ström.

Foto: Ciprian Gorga

Är du skicklig i ditt yrke? Ger ditt arbete goda resultat? Kan du samarbeta?

I fönstret ligger Göteborgs stads löne­samtalsblanketter där lärarna ska värderas i tio nivåer av sig själva och rektor.

Maria Ström träffar rektorsgruppen i Major­na/Linné en gång i veckan. Just nu diskuterar de tolv rektorerna och områdeschefen hur de ska tänka kring löneöversynen så att det blir enhetligt. Att behandla årets 3,1 procent som en gemensam pott för hela området är enda sättet att kunna differentiera lönerna tillräckligt för lärarna på skolorna.

Hennes egen lön ligger på 43 500 kronor i månaden. Varken högt eller lågt, tycker hon.

En grupp elever kommer in på expeditionen på jakt efter kurator och släcker lamporna när de går. Maria Ström studsar upp och tillrättavisar. Det blir mer och mer tydligt att här händer grejer hela tiden. Hon har nästan aldrig lugn och ro att ägna sig åt en sak.

»Energitjuv« och »dilemma« är ord som återkommer när hon pratar.

— Hur ska jag skriva? Maria Ström lutar huvudet i händerna. Mejlet som aldrig vill bli klart är till en förälder av det gränslösa slaget, en som redan har fått allt det stöd till sitt barn som skolan kan erbjuda men som ändå pockar på mer. Det är dags att sätta stopp.

— Det kräver mycket koncentration att hitta rätt ord och formulera sig korrekt. Om jag inte gör det kan det vändas emot mig och så kommer det anmälningar till Skolinspektionen. Då måste jag svara även på dem och det är fruktansvärt tidskrävande.

I kväll blir det sent, för Sannaskolan har ­öppet hus. Men hon försöker hålla sina 40 timmar i veckan, även om det innebär att en del tycker att hon inte svarar tillräckligt snabbt.

— Mejlboxen är alltid full och jag har säkert 50 meddelanden på min telefon som jag inte hunnit lyssna av. Det är klart att jag hade kunnat sitta och göra det efter klockan sex en kväll. Det är väl någon slags överlevnads­strategi att låta bli, säger Maria Ström.

55 procent av rektorerna har funderat på att lämna yrket det senaste året, trots att de trivs. Det visar rapporten från Lärarförbundet. Även hon har tänkt tanken.

— För att det är tufft och för att jag ibland känner att kroppen inte orkar med. Samtidigt är det ett viktigt och roligt jobb att vara med och forma morgondagens människor. Och det är ju här jag har min kompetens.

Foto: Ciprian Gorga

Klockan närmar sig fyra. Det jobbiga mejlet och möteskallelsen är äntligen skrivna och nu ska hon mingla med potentiella elever och deras föräldrar i bamba. Men hon fastnar med blicken i fjärran — där Älvsborgsbrons ljusgröna båge spänner över Göta Älv.

— Ibland blir det kortslutning i hjärnan och jag glömmer vad jag höll på med. Då ­börjar jag vattna blommor eller titta på utsikten i stället.

Rektorn ska …

  • leda den pedagogiska verksamheten så att eleverna når kunskapsmålen.
  • vara ekonomi- och personalchef.
  • marknadsföra skolan så att den väljs av elever.
  • se till att den fysiska och psyko­sociala miljön är god.
  • bedriva ett systematiskt kvalitets­arbete och se till att alla dokument är i ordning.
  • samarbeta med BUP, socialtjänst och polis.
  • genomföra reformer.

Önskelistan

Maria Ström skulle vilja:

  • Se mer av vad som händer i klassrummen.
  • Jobba strategiskt och långsiktigt med den pedagogiska utvecklingen.
  • Anställa en specialpedagog till och en skolbibliotekarie.
  • Få makt över det hon har ansvar för.
  • Att varje barn får hjälp.

ur Lärarförbundets Magasin