Läs senare

Rektorn gör tre jobb för att ekonomin ska gå ihop

BudgetsveketLenita Besterman på Östra skolan i Sunne är både rektor, biträdande rektor och samtidigt skolans utvecklingspedagog – allt för att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt.

av Sten Feldreich
06 nov 2019
06 nov 2019
Lenita Besterman, rektor Östra skolan i Sunne.
Foto: Fredrik Karlsson

Verkligheten som Lenita Besterman har att förhålla sig till är: Kommunala pengar som inte räknats upp i paritet med behoven hos eleverna och samtidigt statens krav att följa skollagen och ge eleverna vad de har rätt till.

– Det statliga uppdraget går först. Därför har jag prioriterat att ha kvar så många lärare som möjligt, säger Lenita Besterman, rektor på Östra skolan F-6 i Sunne.

Det betyder samtidigt ett minimum av administration – det vill säga en person – inte heller någon biträdande rektor eller utvecklingspedagog. De rollerna har hon själv tagit på sig. I besparingens tecken har hon heller inte ökat budgeten för läromedel i år.

Svårigheten med att lägga en budget är att det aldrig går att förutse vilka förändringar som sker under terminen i klasserna, säger hon. För elever som tillkommer under läsåret finns ingen särskild buffert.

Vi i skolan arbetar med framtiden. Ju tidigare man satsar på eleverna, desto bättre resultat blir det när eleverna är äldre, det är så jag ser det.

– Ibland kan det komma fem upp till tio nya elever i en klass, elever man inte räknat med från början. Ofta är det barn med särskilda behov. Har de nytillkomna eleverna dessutom ett annat modersmål har de också rätt till undervisning i svenska som andraspråk, studiehandledning och modersmålsundervisning.  Det är inte helt lätt att trolla fram personer som har rätta kompetensen i lilla Sunne, säger Lenita Besterman. Till de språk vi inte lyckas anställa lärare på plats, ersätter vi med fjärrundervisning.

Hon har varit rektor på Östra skolan sedan den öppnade för sex år sedan. Under den tiden har elevantalet vuxit från 159 elever till nästan 300. Elever har flyttat hit, både inom kommunen, från andra kommuner och från andra länder. 30 procent utgörs av nyanlända. Ursprungligen tillkom statliga pengar för nyanlända elever, nu förväntas kommunen finansiera extra anpassningar på egen hand.

Ökat elevantal betyder också att klasserna växer – ett sätt att dryga ut budgeten. Samtidigt ökar det arbetsbelastningen på lärarna. Största klassen nu är på 24 elever, men Lenita Besterman konstaterar att skolans klasser i nuläget är hanterbara. Hon är besviken på politikernas resonemang där de ställer behovet av bra sjukvård och behovet av en bra skola mot varandra.

– Vi i skolan arbetar med framtiden. Ju tidigare man satsar på eleverna, desto bättre resultat blir det när eleverna är äldre, det är så jag ser det.

Trots kärva tider märker hon att intresset för skolfrågor ökat på sistone. Kontaktpolitiker har varit på besök i skolan och i nästa vecka har ett antal rektorer blivit inbjudna till utbildningsutskottet i Sunne för att under en heldag berätta om barns lärande.

– Skolan har klättrat upp några pinnhål på den politiska agendan och det är upp till oss – lärare och rektorer – att ge bra argument till politikerna om varför kommunerna bör satsa på skolan.

ur Lärarförbundets Magasin