Läs senare

Rektorn: Tipsen för att minska dokumentationen

DokumentationsbördanGenom kollegialt samarbete och särskilt avsatt tid har skolledningen på Johannes Skola (F-6) skapat en struktur som underlättar dokumentationsarbetet.

av Sten Feldreich
16 jan 2020
16 jan 2020
Kommunala Johannes skola från 1891 ligger på Norrmalm i Stockholms innerstad, den stadsdel som har högst medelinkomst.
Foto: Ulf Lodin

Catrin Hyllander Nyqwist har varit rektor på Johannes skola i 14 år, en kommunal grundskola på Norrmalm i Stockholm med 35 lärare och 520 elever. De allt strängare dokumentationskraven har fått skolan att arbeta annorlunda för att klara dokumentationsarbetet så tidseffektivt som möjligt.

– Största skillnaden mot tidigare är att det som från början var ett ensamarbete för läraren har blivit ett lagarbete, säger hon.

Skolan har tre klasser och fyra lärare i varje årskurs och inför utvecklingssamtal och skriftliga omdömen har skolledningen numera avsatt särskild planeringstid för lärarna. Då får lärare med elever i samma årskurs sitta tillsammans och prata ihop sig och stämma av hur de bedömer elevernas kunskapsutveckling.

Arbetssättet mötte från början en del motstånd i kollegiet. Men i dag efterfrågar
lärarna snarare mer samarbete.

– De bildar små arbetslag som delar på ansvaret. På så sätt får de ett mer genomarbetat underlag och därmed mer nyanserad bild i de skriftliga omdömena.

Arbetssättet infördes för fem, sex år sedan och mötte från början en del motstånd i kollegiet. Men i dag efterfrågar lärarna snarare mer samarbete, säger Catrin Hyllander Nyqwist som, när hon tänker efter, satsat en hel del resurser för att göra dokumentationsarbetet så hanterbart som möjligt.

– Alla lärare har två och en halv timme avsatt tid per vecka för gemensam planering och fortbildning. Varje torsdag mellan klockan 15 och 16 finns arbetstid avsatt för den egna gruppen för till exempel förberedelser för utvecklingssamtal, göra utvecklingsplaner etcetera.

En annan skillnad mot tidigare är att det nu är ett tydligare fokus på elevernas kunskapsutveckling när omdömena skrivs.

Foto: Sten Feldriech

– Tidigare kunde omdömena bli till långa berättelser. Nu håller vi oss till det som beskriver elevens lärande och hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven.

En annan tidsbesparande åtgärd är hur skolan hanterar ärenden som gäller elever i behov av särskilt stöd. Tidigare skulle läraren ta fram och skriva ett åtgärdsprogram. Nu är det skolans elevhälsoteam som får utreda och sammanställa ett åtgärdsprogram. I elevhälsoteamet ingår specialpedagoger, skolsköterska, skolspsykolog, skolkurator och speciallärare.

– Sammantaget blir kvaliteten på utredningen högre, samtidigt som lärarna avlastas dokumentationsarbete.

Catrin Hyllander Nyqwist ser det som skolledningens skyldighet att skapa rätt förutsättningar för att lärarna ska klara dokumentationskraven som ställs. Därför har varje lärare förutom sin laptop en smartphone för att underlätta arbetet.

– Stockholm har fått en ny digital skolplattform och sedan den introducerades håller mycket på att förbättras, men det tar tid. Rätt använd kommer den att bli ett stort hjälpmedel som sparar tid, inte minst vad gäller närvarohantering och kommunikation med vårdnadshavare.

Hon betonar vikten av att avsätta tid för att fortbilda personalen, så att den klarar av att hantera de digitala verktygen på rätt sätt.

– Dokumentation i sig är ju inte av ondo. Rätt utförd är den meningsfull och ger viktig information om hur elevens kunskapsutveckling fortskrider. En viktig vägledning för framtiden. Det får man inte glömma, även om arbetet ibland känns betungande, säger hon.

Checklistan som krymper dokumentationsbördan

När system för dokumentation tas fram måste lärares professionella bedömning ligga till grund för dessa, menar Lärarförbundet. Dokumentation ska vara ändamålsenlig.

Lärarförbundet har tagit fram nedanstående checklista som gör det lättare att se hur dokumentationen skulle kunna bli mindre omfattande och mer ändamålsenlig.

  • Finns dokumentationskravet i skolans styrdokument?
  • Genomförs dokumentationen på ett ändamålsenligt sätt? Bidrar dokumentationen till att främja elevens kunskapsutveckling?
  • För vem genomför du dokumentationen?
  • Följs dokumentationen upp? Kommer dokumentationen till användning?
  • Genomförs dokumentationen mest för att ”hålla ryggen fri”?
  • Dubbeldokumenterar du (i flera olika digitala system exempelvis)?
  • Upplever du att den digitala plattformen är otillräcklig? Hur skulle den kunna förbättras i sådant fall?
  • Är dokumentationsuppgiften en uppgift som inte kräver att man är lärare?

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin