Läs senare

Robin Hood-mall för skolan i sex av tio kommuner

FördelningDe flesta kommuner fördelar pengarna till skolan utifrån en socioekonomisk modell, enligt en kartläggning från SKL.

av Daniel Persson
18 Okt 2018
18 Okt 2018
Foto: Colourbox.
Robin Hood.

Sveriges kommuner och landsting har frågat de svenska kommunerna om de använder en socioekonomisk resursfördelningsmodell för grundskolan. En majoritet svarar ja, främst i de större städerna. Det vanligaste mätverktyget är utbildningsnivå hos elevernas föräldrar och utländsk bakgrund. Syftet är att elever med sämre förutsättningar och större behov ska få mer hjälp. Hälften av kommunerna som inte använder systemet anser att det inte behövs eftersom de har så få skolor att elevunderlaget är likartat.

Maria Caryll, sektionschef på SKL, säger att en sak som fattats i debatten om hur hårt reglerad resursfördelningen ska vara är att även de kommuner som inte använder en mall är medvetna om vad som behövs och arbetar utifrån det.

– Vi ser att kommunerna tar hand om sitt uppdrag att skapa likvärdiga förutsättningar för sina elever på olika sätt. De som har behov av en socioekonomisk resursfördelningsmodell, använder sig av sådana. Alla kommuner har inte de skillnaderna mellan sina skolor. Sedan finns det kommuner som använder andra sätt för att se till att det finns likvärdiga förutsättningar.

Modellen

Rapporten bygger på en enkät som gjorts 2017 och 2018. Av 290 kommuner har 277 svarat på enkäten om grundskolan. Av dem säger sig 158 tillämpa en socioekonomisk resursfördelningsmodell. Bland storstäder och kommuner nära dem har tre av fyra modellen och i mindre kommuner och i glesbygd är det drygt hälften. 

Enligt skollagen ska kommuner ”fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov”. Det kan ske på flera sätt. I SKL-rapporten finns som exempel en liten kommun med bara en högstadieskola och fem F-6-skolor. Där pågår en nära dialog om vilka skolor som behöver vad och kommunen tycker inte att en mall skulle vara till hjälp. Maria Caryll menar att sådant visar att det inte finns något perfekt system som fungerar för alla kommuner eftersom förutsättningarna är olika.

– Det är många som inte har uppmärksammat att en hel del kommuner inte har anledning att använda en sådan modell, säger hon.

Närmare 45 procent av kommunerna använder en socioekonomisk fördelningsmodell till förskolan. Där är det också vanligare bland större kommuner, men ett antal svarar att de arbetar med frågan just nu vilket SKL tolkar som att fler kan vara på väg att införa metoden. En förklaring kan vara att förutsättningarna ändras i tidigare relativt homogena grupper när många nyanlända elever börjar i förskola och skola.

ur Lärarförbundets Magasin