Läs senare

Rörelsen som ger färre konflikter

ReportageFysiska rastaktiviteter och ”brain brakes” på lektionstid har gett färre konflikter på rasterna och högre koncentration på lektionerna på Östbergaskolan i Stockholm.

av Sten Feldreich
13 dec 2019
13 dec 2019

Skolgården kryllar av liv och rörelse. Barnen leker kull, dansar eller spelar boll. En klar motsats till de dystra fakta som säger att svenska barn och ungdomar rör sig för lite. Utvecklingen går dessutom åt fel håll, sett till WHO:s rekommendationer om en timme eller mer fysisk aktivitet om dagen. 2001 var 83,6 procent av svenska barn mellan 11 och 17 år fysiskt inaktiva.15 år senare hade andelen ökat till 84,7 procent. Sveriges ungdomar rör sig därmed minst i Norden.

På Östbergaskolan i södra Stockholm har ledningen brutit stillasittandet. Skolan deltar i ett treårigt projekt i Stockholms stad – Spring i benen – som går ut på att öka barnens motion.

– Det är lika viktigt för barn att utveckla sin rörelseförmåga som sin läs -och skrivförmåga, säger Emma Rahmner, rörelsepedagog på Östbergaskolan (F-6) i södra Stockholm med uppgift att få fart på barnen.

Östbergaskolan ligger i ett socioekonomiskt svagt område. Eleverna har till 95 procent utländsk bakgrund och ett annat hemspråk än svenska. 32 olika hemspråk finns bland 202 elever.

– Vi har rörelse som prioriterat område på skolan, säger Bassem Jerbi, skolans rektor. Målsättningen är att eleverna i högre grad ska nå målen samt lära sig en hälsosam livsstil för framtiden.

Lek hjälper nyanlända att hitta in i gemenskapen, säger Emma Rahmner.
Foto: Ulf Lodin

– Vi vet att ökat stillasittande leder till en ökad andel överviktiga barn och i dess spår följer vällevnadssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Sedan två år tillbaka har låg- och mellanstadieeleverna rastaktiviteter med rörelsepedagogen Emma Rahmner. Hon känner samtliga skolans 202 elever vid namn, hon är den person som möter alla elever varje dag – i ur och skur.

Hon har sett effekterna av lekarna och pulspassen.

– I leken är alla lika och det är ett sätt för nyanlända elever att hitta in i gemenskapen och lära sig språket på ett mindre kravfyllt sätt. Eleverna blir piggare, får lättare att samarbeta, bättre fokus och är mer öppna för att lösa problem.

– Jag och undervisande lärare märkte stor skillnad på en fjärdeklass som hade matematik en av de sista lektionerna på dagen. Koncentrationsnivån blev klart högre i klassen sedan de började med pulshöjande lek på rasten innan lektionen.

En annan effekt av den fysiska aktiviteten är att antalet anmälda kränkningar minskat.

– Visst uppstår konflikter i skolan även i dag, men sedan vi införde Spring i benen-satsningen känns det som humöret blivit bättre på alla, säger Bassem Jerbi.

Kull på dig! Snappa vanten är en form av kull som skapar stämning och skratt. Klart pulshöjande!
Foto: Ulf Lodin

Till rastaktiviteterna har Emma Rahmner god hjälp av kollegor men också av nio elever med intresse för ledarskap. De jobbar i team om tre och är med och håller i elevernas lekar.

– De får ta eget ansvar och det fungerar jättebra, säger Emma. På måndagarna har vi genomgång tillsammans hur vi ska lägga upp veckans rastaktiviteter. Sedan hjälps vi åt att genomföra dem.

Karin Abdulahad, 11 år, är en av de elever som hjälper till att leda rastaktiviteterna.

– Det känns roligt, men ibland måste jag vara sträng om det bli rörigt. Då får jag höja rösten och vara bestämd. Roligast är att leda leken ”snappa vanten”, säger hon.

Snappa vanten är en form av kull, där eleverna står på varsin kortsida mitt emot varandra. Sedan ”duellerar” de mot varandra, en mot en, genom att springa fram till en plastkon och snappa åt sig en ärtpåse, ”vante”, som ligger på konen. Den som tagit påsen ska sedan försöka springa undan utan att bli kullad av den andra eleven. Leken ger spänning, skratt och mycket rörelse – klart pulshöjande.

Emma Rahmner känner full uppbackning av skolledningen, något hon är tacksam för. Hon har utbildat skolans 20 lärare att tänka annorlunda vad gäller vikten av att få barn att röra på sig.

– Fysisk aktivitet är så viktigt för att barnen ska utveckla sin kognitiva förmåga, säger hon.

Förutom rastaktiviteter har skolan även sprängt in fyraminuterspauser med pulshöjande övningar på lektionerna, så kallade ”brain brakes”, där barnen får röra på sig. Exempelvis: Just dance eller Sten sax påse med hela kroppen

Varje fredag anordnas ”Skolvarvet”. Då får skolans alla elever ta sig runt en bana på 250 meter runt skolan. Springa, jogga eller gå och samla så många varv som möjligt på utsatt tid. Den klass som skrapat ihop flest varv uppmärksammas med diplom och en plats på skolans Wall of Fame.

Elever leder elever med rörelser till musik. Här är det ”långsam målvakt” som utförs.

– Äldre barn är lite svårare att komma åt, generellt sett är det så att ju äldre eleverna är desto ovilligare kan de vara att röra på sig. Så det gäller att hitta aktiviteter som fångar dem.

Ibland är det skattjakt, modell ”fångarna på fortet”. Då tar Emma Rahmner hjälp av andra lärare eller rektor som får agera fader Foura, mannen som levererar gåtor som eleverna ska knäcka för att hitta skatten.

Lek bygger gemenskap, men Emma Rahmner har gjort en iakttagelse:

– Barn av i dag leker inte spontant på samma sätt som tidigare, och det gäller alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund. De tycks ha tappat förmågan till fri lek. Jag vill locka fram den förmågan. Därför är lekarna är utformade så att barnen ska kunna ta upp dem spontant, på egen hand när de själva vill. För den fria leken är den viktigaste och mest utvecklande formen av lek, säger Emma Rahmner.

Lekar råder det ingen brist på.

– Vill jag få ny inspiration går jag in på facebook-gruppen för Spring i benen-projektet, där finns över 300 tips på pulshöjande aktiviteter.

– Vilka vill spela gagaboll? Upp med en hand! Rörelsepedagog Emma Rahmner har full koll.

Fakta Spring i benen

Sedan september 2017 driver utbildningsförvaltningen i Stockholms stad rörelsenätverket Spring i benen. Syftet är att ge eleverna regelbunden rörelse under skoldagen, vilket ska få dem att orka mer och må bättre.

Cirka 140 skolor är aktiva i projektet. Genom fysiska träffar och en digital aktivitetsbank delar de goda exempel och förslag på aktiviteter mellan varandra. Skolorna arbetar med både rastaktiviteter och korta rörelseinslag i klassrummet, så kallade ”brain breaks”.

En enkätundersökning från 2018 visar att jämfört med året före använder allt fler skolor brain break och inslag av fysisk aktivitet under lektioner, raster och fritid. Flera lärare och elever bekräftar att aktiviteterna har en positiv inverkan på skoldagen.

ur Lärarförbundets Magasin