Läs senare

S och FP vill se lagändring efter DO-beslut om niqab

Diskrimineringsombudsmannens (DO) beslut att det strider mot diskrimineringslagen att utestänga en elev som bär niqab får kritik. Både integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och Mikael Damberg(S) vill se en lagändring.

01 dec 2010

– Vi ska ha ett regelverk där lärare och rektorer ska ha en möjlighet att säga nej till heltäckande klädsel i klassrummet. Diskrimineringslagen är relativt ny, vi kommer säkert få se ett och annat ärende där gränsdragningar behöver ses över, säger Erik Ullenhag.

Även Socialdemokraterna vill se över lagstiftningen för att göra den tydligare.

– Vi måste få klara besked. DO:s yttrande skapar stor osäkerhet kring vilken rätt rektorer och lärare har. Vi anser att det är rimligt att lärare och elever kan se varandras ansikten i undervisningen. Därför bör diskrimineringslagstiftningen ses över så att vi får tydliga besked om vad som gäller, säger Socialdemokraten Mikael Damberg till nyhetsbyrån TT.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP) anser också att det bör vara upp till varje enskild rektor att fatta beslut kring hur skolans ordningsregler ska vara utformade. Hon hänvisar till ett pressmeddelande från Skolverket 2003 där det slås fast att en rektor ska kunna förbjuda heltäckande slöja, så kallad burka, i klassrummet.

– Undervisning bygger på kommunikation, och inte bara med ord utan även med till exempel mimik, och då måste man kunna se varandras ansikten, säger Lotta Edholm.

Centerpartiets talesperson i integrationsfrågor Abir Al-Sahlani är däremot emot en hårdare lagstiftning.
– Skolans uppgift är att ge undervisning. Och den måste erbjuda alla praktiska möjligheter för elever att lära sig. Det här handlar om individer, inte ansiktslösa människor. Jag tycker själv inte om niqab, men jag tänker ta strid för människors rätt att ha på sig vad de vill . Jag tycker att DO har gjort ett bra jobb, säger Al-Sahlani till TT.

DO Katri Linna menar att en ändring av diskrimineringslagen i den här frågan skulle innebära att man utesluter en viss grupp från att omfattas av lagen.

– Har en etniskt, religiöst eller könsmässigt definierad grupp inte tillgång till utbildning utan individuell prövning handlar det om en kursändring från våra grundläggande värderingar som vi byggt upp under lång tid, säger hon.

Katri Linna tycker inte att det anmärkningsvärt att skolan har fått anpassa undervisningen efter kvinnas behov.

– Den här frågan har inte varit några problem för skolledningen att lösa. Det är ju deras uppgift att anpassa undervisningen efter elevernas behov, precis som de gör för exempelvis rörelsehindrade eller hörselskadade elever, säger Katri Linna.

Skolverket kommer nu att analysera DO:s beslut för att komma fram till hur myndigheten kan stödja skolorna i den här frågan.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: