Läs senare

S och L har bäst skolpolitik enligt väljarna

Val 2018Skolfrågor tappade mark i årets valrörelse. De brukar annars vara de viktigaste frågorna över tid för svenska väljare vid sidan av vård- och omsorgsfrågor. Det visar en ny rapport, där 100 forskare har analyserat valet.

av Lenita Jällhage
20 Sep 2018
20 Sep 2018

Tio dagar efter valet har nästan 100 av Sveriges ledande forskare och en handfull från utländska universitet bjudits in för att skriva korta eftervalskommentarer inom sina sakområden. Alla reflektioner är samlade under titeln ”Snabbtänkt” och har givits ut av Mittuniversitetet i Sundsvall.

Kommentarerna spänner över många olika fält från analyser av olika partier till olika sakfrågors betydelser och mycket annat.

Jon Nyhlén, fil.dr. i statsvetenskap på Stockholms universitet, har valt att skriva om skolfrågan i valrörelsen. Skolfrågor har haft en stark position bland väljarna över tid – inte minst under förra valet 2014. Och kvaliteten i svenska skolor har varit ständigt på tapeten under senare år bland både politiker och allmänhet, konstaterar Jon Nyhlén.

Men i år har skolfrågorna fått träda tillbaka för bland annat migrations- och integrationsfrågor och frågor om lag och ordning. Detta trots Skolverkets larmrapporter om att det behöver rekryteras 77.000 lärare inom fem år samtidigt som arbetsbelastningen redan är hög för lärare och andra yrkesgrupper inom skola och förskola.

När det gäller de politiska partiernas profilering i skolfrågor så har den varit mycket låg i detta val, skriver Jon Nyhlén, med undantag för Liberalerna. Partiet har dock haft en mer nedtonad profil i skolfrågor än i valet 2014. Och när det gäller de rödgröna partierna så har Miljöpartiet, enligt Nyhlén, varit mer framträdande än Socialdemokraterna.

Malena Rosén Sundström, lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet, har dock tittat på Miljöpartiets valkampanj och konstaterar att partiet inför förra valet arbetade hårt för att profilera sig inom skolfrågan, med Gustav Fridolin som talesperson. Men i årets valkampanj var skolfrågan inte alls lika synlig. Detta trots att utbildningsdepartementet haft en miljöpartistisk ledning, med Fridolin, i 4 år. Malena Rosén Sundström tror att den låga profilen kan bero på att partiet fått erfara att förändringar på skolområdet tar lång tid innan de får effekt.

Johan Martinsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet har tittat på vilka partier som väljarna tyckte hade bäst politik i riksdagsvalet 2018 utifrån Sveriges Televisions stora vallokalsundersökning (Valu). Historiskt har väljarna ansett att Socialdemokraterna eller Folkpartiet varit de partier som haft bäst politik när det gäller skola och utbildning. I årets Valu blev det, enligt Martinsson, ”dött lopp” mellan Socialdemokraterna (23 procent) och Liberalerna (22 procent) kring vilket parti väljarna ansåg hade bäst skolpolitik. Närmaste parti därefter var Moderaterna (13 procent).

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, anser att både Socialdemokraterna och Moderaterna gjorde strategiska misstag i kampen om dagordningen när de istället för att fokusera på frågor där de har starkt stöd som i exempelvis skolfrågan så bekräftade de Sverigedemokraternas världsbild om invandring och integration som något problematiskt och befäste därmed SD:s position snarare än sin egen vilket, enligt Strömbäck, var ett strategiskt misstag av S och M.

– Folk väljer sällan kopiorna om de kan välja originalet, avslutar Jesper Strömbäck sin analys.

ur Lärarförbundets Magasin