Läs senare

Så har barngrupperna minskat efter bidraget

Barngrupperna i förskolan har blivit lite mindre sedan statsbidraget började delas ut 2015, enligt Skolverket. Fast i vilken omfattning det är just bidraget som gjort skillnad är oklart.

av Emilie Stendahl
03 Dec 2018
03 Dec 2018

Sedan några år tillbaka finns en pott på 828 miljoner kronor per år som huvudmän kan ansöka om medel ur ifall de vill skapa mindre barngrupper i förskolan. Nu redovisar Skolverket sitt arbete med att försöka utvärdera statsbidragets effekt.

Barngrupperna i förskolan har blivit mindre under de år som bidraget har funnits, konstaterar myndigheten till att börja med. Den genomsnittliga barngruppen har minskat från 16,9 barn år 2014 till 15,3 barn 2017, enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, årliga oktobermätning.

Samtidigt skriver Skolverket att ”det råder viss osäkerhet om statistikens tillförlitlighet, och både definitionen av barngruppsstorlek och instruktionen till uppgiftslämnarna är under utveckling”.

Så definierar Skolverket en barngrupp

”Med barngrupp avser Skolverket de barn som är inskrivna på en viss avdelning, det vill säga den grupp som barnet ingår i under större delen av sin dag i förskolan”  Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan

Dessutom understryker enhetschefen Mikael Ejerblom att statistiken är övergripande:

– Det kan se väldigt olika ut i olika kommuner och på olika förskolor. Men när vi sammanställer statistiken på nationell nivå så kan vi se att barngrupperna har blivit mindre, säger han i ett pressmeddelande.

För att söka svar på om det är statsbidraget som gjort att grupperna blivit mindre har Skolverket låtit huvudmän som fått bidrag svara på en enkät. I den uppgav 77 procent att bidraget har påverkat deras ambition att minska barngrupperna. Samtidigt uppgav dock 53 procent att Skolverkets riktmärken också haft betydelse för deras ambition att skapa mindre grupper i förskolan och det går därmed alltså inte att peka ut statsbidraget som enskilt avgörande faktor.

Inom ramen för Skolverkets utvärdering har även 40 intervjuer gjorts med representanter för olika huvudmän om hur de använt bidraget. I intervjuerna uppgav kommunala huvudmän att de framförallt delat in barnen i fler grupper och använt medlen till att anställa ytterligare personal, eller ändrat i lokaler. Även fristående förskolor har använt statsbidraget på detta sätt, men en annan vanlig åtgärd har varit att skriva in färre nya barn och på så vis minska barngruppen – något de kunnat göra eftersom de inte omfattas av kravet att erbjuda förskoleplats inom fyra månader.

En annan trend som framkommer i utvärderingen är att antalet årsarbetare per barngrupp har minskat en aning de senaste åren. Tidigare har antalet årsarbetare per barngrupp varit stabilt under flera år och legat på ungefär 3,2. Under 2016 och 2017 sker ”ett tydligt trendbrott och antal årsarbetare per barngrupp är ungefär 3”.

Hela utvärderingen hittar du här.

Fakta/Statsbidrag till mindre grupper i förskolan

Genom att minska barngruppernas storlek ska kvaliteten och måluppfyllelsen öka, är tanken.

Bidraget har delats ut sedan läsåret 2015/16 och är på sammanlagt 828 miljoner/år. Hur länge det kommer att fortsätta delas ut är oklart.

Det får användas för att minska barngruppen heller motverka en ökning.

Huvudmännen måste söka bidraget varje läsår. Av de kommunala huvudmännen har mellan 78 och 88 procent sökt bidraget under åren det har funnits. Bland enskilda huvudmän har mellan 13 och 30 procent ansökt om bidraget.

På senare år har fler ansökt om medel än vad det finns pengar att dela ut.

Källa: Redovisning av utvärdering av effekter av statsbidrag för mindre barngrupper  

ur Lärarförbundets Magasin