Läs senare

Så räddar välfärdspengarna Malmös skolor

BUDGET 2020Malmö skulle skära 50 miljoner i grundskolan – men räddas av välfärdsmiljarderna.
– Men vi tror fortfarande att det är viss underfinansiering, säger Marie Wall Almquist, ordförande för Lärarförbundet i Malmö.

av Emma Olsson
23 jan 2020
23 jan 2020
Malmö kommun får nästan 117 miljoner av de extra 3,5 välfärdsmiljarderna som regeringen skjuter till 2020 och slipper på så sätt göra planerade besparingar på 50 miljoner i grundskolan.

Regeringen och allianspartierna har lovat 3,5 miljarder extra i vårändringsbudgeten.
Av den utlovade Malmöransoneringen på 116,6 miljoner, har kommunstyrelsen lovat att 40 miljoner kronor ska gå till grundskolan.

Grundskoledirektör Anders Malmquist säger att utan pengarna från regeringen, så skulle 50-miljonerkronorsbesparingarna vara ett faktum.

– Vi räknar med att vi ska kunna återställa eleversättningen upp till den ökning med 2,6 procent som SKR rekommenderar, och vi kommer att kunna kompensera för den indragna fritidssatsningen till skolorna. Så vi bedömer att de kommer att få full kompensation, säger han.

Så det blir noll nedskärningar?
– Det kan du inte säga. Skolor som drabbats har haft minskningen i ursprungsbudgeten. Sen har man kanske tappat 20 elever, och sen fått ett ändrat elevunderlag. Så även om vi kör ut en ökning på 2,6 procent till alla elever, kan en skola ändå behöva dra ner. Men det är sådana anpassningar vi alltid gör, eftersom skolersättningen baseras efter antalet elever. Och det vanligaste är att man ökar elevantalet, säger Anders Malmquist, till Lärarnas tidning.

Samtidigt är det fortfarande oklart hur pengarna från vårändringsbudgeten kommer att påverka på skolnivå.

– Vi tror fortfarande att det är viss underfinansiering, men eftersom vi inte vet riktigt hur det kommer att slå så kan vi inte säga så mycket mer än det. Men tillskottet gör det bättre än vi trodde innan jul, säger Marie Wall Almquist.

Hon bedömer att lärarna är ”ganska belastade”.

– Malmö stad har sina utmaningar. Det är lärarbrist och hög arbetsbelastning på de lärare som finns i verksamheten. Det märker vi utifrån medlemsärenden vi har och på lokal samverkan. Och i andra diskussioner som vi har partsgemensamt. Vi jobbar nu i grundskoleförvaltningen med Hök18, och då är arbetsbelastning i fokus. Vi gör vad vi kan göra för att behålla de lärare vi har, säger hon.

Och vad kan man göra?
– Det är inte så enkelt. Man får titta på hur man organiserar arbetet. Nu tittar vi på hur rektor lägger schemat för att lärarna ska få en hälsosam arbetsmiljö. Det handlar om rimlig belastning, du ska ha pauser och kunna ta din lunch, säger hon.

Kommunen försöker samtidigt att hantera lärarbristen genom att införa ”grundskolepedagoger”, en tjänst som skulle göra det möjligt att anställa obehöriga lärare i upp till sju år. Något som infördes i förskolan 2017, skriver Sydsvenskan.

Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö.

 

Anders Malmquist ger välfärdsmiljarderna betyget ”bra”. Men han delar inte Lärarförbundets oro för att skolan är underfinansierad.

– Det är alltid en diskussion hur mycket en skola borde kosta. Man kan säga att det är bra med resurser, men det tycker alla i alla verksamheter. Jag tycker att det är bra att vi har fått extrapengar eftersom vi har utmaningar i skolorna i Malmö, säger han.

Marie Wall Almquist skriver under på utmaningarna för Malmös lärare.

– Vi har många som inte har bott i Sverige så länge, befolkningssammansättningen ser annorlunda ut än i en mindre kommun. Det innebär både fördelar och utmaningar, men det är klart att det är en utmaning för skolan att alla barn och elever ska nå målen, oavsett när de började ta del av den svenska skolan, säger hon.

Välfärdsmiljarderna: Så mycket får kommun för kommun – se hela listan

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin