Läs senare

Så ska de vässa specialpedagogiken – i hela landet

SPECIALPEDAGOGIKSkolor ska få mer förebyggande hjälp med anpassningar och särskilt stöd, när Specialpedagogiska skolmyndigheten växlar angreppssätt. Varbergs kommun ligger redan långt fram i arbetet.

av Emma Olsson
17 jan 2020
17 jan 2020
Så ska de vässa specialpedagogiken – i hela landet
SPSM startar 16 nya samverkanskontor över hela landet, för ett mer långsiktigt arbete enligt Kenneth Drougge.

På 16 orter kommer SPSM att öka andelen förebyggande och uppsökande arbete med specialpedagogiskt stöd. Senare i vår kommer huvudmän och skolor att kunna söka hjälp från respektive kontor.

– När vi tidigt får en dialog med huvudmännen blir arbetet mer långsiktigt hållbart, säger Kenneth Drougge, verksamhetsansvarig för samverkanskontoren.

Idag finns myndigheten på ett tjugotal platser.

– Men på vissa skolor är läget så ansträngt att man inte ens orkar be om hjälp, utan man jobbar dag för dag, säger han.

Det kan till exempel handla om brist på behöriga lärare, brist på specialpedagogisk kompetens eller bristande arbete med elevhälsan.

Hemmasittare är ett exempel på problem som kräver stor kompetens av elevhälsa och lärare.

Martina Wetterstrand, chef för elevhälsan i Varberg.

I Varberg finns initiativet Be Right Back, en del av den övergripande elevhälsan. En arbetsterapeut och tre pedagoger hjälper skolorna och arbetar helt och hållet med elever med problematisk frånvaro.

BRB kallas in där alla andra insatser på skolorna gått bet.

I dagsläget får 15 elever stöd inom projektet, de flesta med någon form av NPF-problematik. Målet är att de ska gå tillbaka till ordinarie klass.
Stödet är individuellt anpassat, arbetet baseras på noggranna utredningar av elevens eventuella diagnoser, behov av vård – och på relationen med ansvarig person i BRB-teamet.
I år har fem elever gått tillbaka till sina klasser.

– BRB är spetskompetens. Och det är klart att det bästa vore att ha expertis på varje enhet, men det är en resursfråga, säger Martina Wetterstrand, chef för elevhälsan i Varberg.

Avgörande för arbetet är den femstegsmodell för insatser för elever med problematisk frånvaro, som infördes på alla skolor 2017.
Verktyget gör att det är enkelt och enhetligt, och lätt för pedagoger att hålla koll på närvaron.

– Först tyckte lärarna att ”njaaaaae, det är mer dokumentation”. Men efter ett halvår var de väldigt nöjda. Rutinen ger likvärdighet och alla vet hela vad de ska göra och när, säger hon.

KOMMUNERNA SOM FÅR NYA KONTOR

Luleå
Umeå
Östersund
Härnösand
Gävle
Västerås
Solna
Stockholm
Örebro
Linköping
Jönköping
Växjö
Kalmar
Halmstad
Göteborg
Malmö

Varje kontor ska serva ett till tre län.

Första steget aktiveras redan vid så låg frånvaro som 10 procent.

Senare i trappmodellen görs utredningar, först av pedagog, sedan mer djuplodande med hjälp av hela teamet. I femte steget kan rektor söka stöd från BRB.

Handlingsprogrammet är baserat bland annat på Saknad, en statlig utredning av hemmasittare, som kom 2016.

Tillsammans med elev och vårdnadshavare tar BRB fram en plan för hur arbetet ska fortgå, för att slussa barnet tillbaka till sin skola.

– Det får inte bli kontraproduktivt, vi måste hela tiden vara tydliga med elever och vårdnadshavare att den ordinarie skolan är målet, säger Martina Wetterstrand.
Satsningen kostar, förra året överskred hon budgeten.

– Men vad kostar det inte ur ett livslångt perspektiv, att inte ge den här hjälpen. Och det är gott att politikerna är insatta i vad det här handlar om, säger hon.

Expertteamets tips för att stötta hemmasittare

  • Grunden är frånvarotrappan, en gemensam rutin i kommunen, som föreskriver kartläggningar, utredningar och insatser  vid olika grad av frånvaro. Trappan har fem steg, och femte steget innebär att rektor kan söka stöd från BRB.
  • Femton elever får stöd av BRB i dagsläget, men teamet kan också göra enstaka insatser på skolor och möta elever och personal för att stötta dem i det specialpedagogiska och i det organisatoriska arbetet.
  • När en elev ska få stöd av BRB läser teamet in sig i på den dokumentation som är gjord i de kartläggningar som närvarotrappan föreskriver. De tittar också på vilka ämnen eleven varit frånvarande från. Ibland är samarbete med socialtjänst och BUP aktuellt.
  • Kontaktpersonerna på BRB arbetar för att få en relation med eleven, genom att närma sig något intresse eleven har. På skolan utses en koordinator som har kontinuerlig kontakt med eleven, för att underlätta återkomsten.
  • Tiden med BRB räknas som skolgång. Hittills har det rört sig om en termin till två år per elev.
  • Det är viktigt att lyssna på barnets röst, i relation till ålder och mognad, som Barnkonventionen föreskriver.
  • ”Kartläggning är A och O. Vi ska ha professionellt underlag, inte professionella gissningar.”
  • ”Var positiv, och förmedla hopp.”
  • Jobba transparent.Vårdnadshavaren är den viktigaste samverkansparten, förutom barnet själv. Det är viktigt att vi informerar om de faser vi har för återgång till skolan. Ibland krävs orosanmälan till socialtjänsten, men då måste vi poängtera för vårdnadshavaren att de är viktigt att de får hjälp för att orka hjälpa sitt barn.

    Källa: Martina Wetterstrand, chef för elevhälsan i Varberg.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin