Läs senare

Så viktigt är Pisa-resultatet för högstadielärarna

Pisa 2018I morgon står det klart hur det går för svenska elever i Pisa.
Lärarnas tidning frågar högstadielärare (och en speciell folkhögskolelärare) om hur viktigt resultatet är – för dem.

02 dec 2019

Pisa mäter femtonåringars färdigheter i matte, no och svenska. Politiker fäster stor vikt vid resultatet. Men hur viktigt är det för lärarna? De som möter högstadieelever varje dag? Lärarnas tidning har frågat dem.

Annelie Edmundsson, matte- och no-lärare, Ersängskolan, Umeå:
– Jag känner inte att Pisa-resultatet är så viktigt för mig, då jag inte tycker att frågorna riktigt motsvarar vår svenska kursplan. För mig känns Salsa-resultaten mer relevanta eftersom de visar resultaten i förhållande till förväntningar utifrån socioekonomisk bakgrund, och så vidare.


Gustav Fridolin, Stadsmissionens folkhögskola, Liljeholmen, Stockholm:

– Det viktiga är hur det går för elever i Sverige och Pisa är en del av den kunskap vi har om det. Och en rätt bra mätare på det. För den som läser hela Pisa är Pisa bättre än sitt rykte. Men reducerar man Pisa till ett linjediagram så blir det ganska förenklat. Som helhet innehåller det mycket intressanta data. Och de senaste Pisa har visat på trender som bekräftar våra egna mätningar, våra egna betygsresultat och andra kunskapsmätningar. För folk i skolvärlden kan vi i bästa fall se att Pisa är en av många värdemätare.


Thomas Nygren, engelsklärare och förstelärare i svenska, Spånga grundskola, Spånga:

– Pisa-resultaten är viktiga, för de visar ett mått av hur bra den svenska skolan är.
Men, vad jag förstår, så är ett antal svenska elever inte så taggade när de ska visa upp sina kunskaper för Pisa. De har ju ingen betydelse för elevens betyg. Svenska elever är ofta realpolitiker.


 Niklas Linder, lärare i svenska och SO, Järvenskolan, Katrineholm:

– Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin ägnat en tanke åt Pisa-resultat då jag planerat min undervisning. Att vi behöver jobba med att utveckla läsförståelsen har vi kunnat konstatera i kollegiet utan Pisa, men resultaten har ju bekräftat att det är nödvändigt.


Anna-Clara Ekström, Norrköping:
– Det som bekymrar mig mest är att likvärdigheten försämras i den svenska skolan. Elevernas bakgrund och hemförhållanden får allt större betydelse förskolresultaten. En tickande bomb som kommer att få stora konsekvenser för samhället och som OECD varnat för. Det är ett misslyckande för det svenska skolsystemet och här saknas kraftfulla åtgärder från både stat och huvudmannen. Fram till för ett år sedan har jag undervisat i matte och no på högstadiet i en skola i utsatt område i Norrköping. Nu har jag  gått i deltidspension, och jobbar som facklig förtroendeman.


Maria Guthke, lärarstuderande:

– För mig är resultatet inte viktigt. Jag ska lära mina framtida elever att läsa och skriva och talförståelse. Jag ska förbereda dem för livslångt lärande, inte för ett test. Och det säger jag som blivande lärare, inte som ordförande för Lärarförbundet student.


Marie Suneborn, matte- och no-lärare, Vinsta Grundskola västra, Stockholm:

– Vi diskuterar Pisa-resultaten på skolan, både i hela personalgruppen och i ämnesgrupper. Vi vill alla att våra elever ska lyckas. Vi vänder ut och in på oss för att ge dem en undervisning som de utvecklas och känner sig stimulerade av. När vi då får se att de inte lär sig det vi hoppats och jobbat för, att vi inte lyckats kan jag känna ett visst missmod. Det är många förändringar i svensk skola som jag skulle vilja göra för att jag vet att det skulle gynna mina elever. På det stora hela vet jag att det som bäst gynnar mina elever är när de får enskild hjälp, tid med mig till sina frågor och att jag har möjlighet att resonera och leda dem i deras lösningar och funderingar. Det är väldigt svårt att få till den grunden av trygghet i stora klasser där allt fler elever har behov av extra anpassningar.
Vi kan inte förändra hela skolpolitiken men vi kan ta ansvar får vår del av kvalitén i undervisningen och försöka hitta vägar fram mellan alla hinder. Så på sätt och vis kan jag säga att Pisa ligger som en av grunderna till hur jag undervisar och hur jag försöker utvecklas i min profession. Jag önskar bara att jag upplevde att jag hade mer kontroll och kunde styra mer över hur jag anpassade resurserna och möjligheterna för mina elever att lyckas.



Katerina Kazelis, Matematik och No-lärare på Rönnenskolan i Malmö:

Hur tror du att det går för Sverige i Pisa 2018?
– Jag hoppas att det går bra för Sverige och att vi håller oss över medel ännu. Vi har satsat mycket på både matematik och läsning. Jag känner ibland när jag tittat på de frågor som blivit offentliga från Pisa att de är lite avancerade och att tyngdpunkten varit på Fysik i Sciencedelen. När det gäller matematik så lär sig inte våra elever lika avancerad matematik som 15-åringar gör i de asiatiska länderna och medelhavsländerna. Vi ligger lite för lågt där.

Vilket resultat av mätningen tycker du är mest spännande?
– Det är spännande att se hur det går för flickorna kontra pojkarna. Flickorna har ju gjort bättre ifrån sig än pojkarna. Det ska också bli intressant att se hur de går för elever med annan bakgrund. Vi har haft många nyanlända som kan dra ned resultatet men vi har jobbat hårt för att motverka det med bland annat studiehandledning på modersmålet.

Vad tycker du är positivt med Pisa-mätningarna och vad finns det för negativa konsekvenser?
– Jag tycker att det är positivt med Pisa för att det blir en ögonöppnare för oss att satsa mer när resultaten inte varit så bra. Både vi lärare och rektorerna får lite eld i baken. Många skolor har börjat arbeta med Singaporemodellen. Men det är viktigt att man inte tappar förväntningarna på sina elever om resultaten går ned utan behåller höga förväntningar. Det kan vara negativt om eleverna ser försämrade resultat som misslyckanden.


Anna Waborg lärare svenska, franska och engelska på Kålltorpsskolan i Göteborg:

Hur tror du att det går för Sverige i PISA 2018?
– Jag hoppas att det går bra och att vi förbättrar resultatet. Vi har arbetat med att stärka elevernas läsförståelse. Det ska bli spännande att få reda på resultatet imorgon.

Vilken del/resultat av PISA-mätningen tycker du ska bli mest spännande?
– Det ska bli intressant att se hur det går för flickorna kontra pojkarna. Det är också intressant att se hur det går för elever med annan bakgrund.

Vad tycker du är mest positivt med PISA-mätningarna och vad finns det för negativa konsekvenser?
– Det ska bli intressant att se om det går bättre med läsförståelsen eftersom vi arbetat med det. Vad som är viktigt är att inte bara titta på resultatet ifrån Pisa undersökningen.  Vi mäter kunskap på annat sätt också.


ur Lärarförbundets Magasin