Läs senare

Sabuni: Ge alla lärare i utanförskapsområden högre lön

LIKVÄRDIGHETHögre löner till alla lärare i utanförskapsområden, förortslyft och förstatligande – även om det krävs samarbete med Sverigedemokraterna. Så vill Liberalernas Nyamko Sabuni lösa vad hon kallar segregationsskulden.

av Emma Olsson
29 jan 2020
29 jan 2020

Tidningen Grundskolans granskning visar att en tredjedel av eleverna i utanförskapsområden lämnar årskurs nio utan behörighet till gymnasiet. Något som får liberala partiledaren Nyamko Sabuni att kräva skarpa åtgärder.

– Jag reagerar starkt på den integrationsskuld vi byggt upp och fortsätter bygga upp. Resultaten visar att inget har blivit bättre under de senaste fem åren. Fortfarande är det en tredjedel av eleverna som går i utsatta områden som lämnar grundskolan utan godkända betyg, vilket gör att deras livschanser minskar radikalt. Vi behöver göra någonting nu för att avskaffa skulden vi bygger upp, säger hon, till Lärarnas tidning.

Genom Januariavtalet står ni bakom höjda förstelärarlöner i utsatta områden, och likvärdighetsbidrag. Varför hjälper det inte?
– Vi kan inte bara pytsa in pengar, utan måste reflektera över hur pengarna används. Det är viktigt att kommunerna har möjlighet att anställa fler lärarassistenter. Det handlar om hur kommuner får möjlighet att se till att skolorna i de utsatta områdena är så attraktiva att de lockar de bästa utbildade lärarna. Med löner, arbetsmiljö och ett ledarskap där det råder ordning och ansvar. Och sen handlar det självklart om att ge elever mer tid i skolan. Vi har föreslagit förlängd skolplikt, ett kortare sommarlov. Men det räcker inte att tänka på skolan, vi måste titta på andra politiska områden. Vi måste titta på bostadssituation, hur människor i utsatta områden bor, vi måste helt enkelt skapa en boendemiljö som är mer attraktiv och som motverkar kriminalitet.

Hur ska det gå till?
– Genom (Liberala satsningen) Förortslyftet har vi sagt att vi inte vill se några utsatta områden 2030, och har lyft fram några åtgärder som är viktiga. Vi ser att kommuner och fastighetsägare bör samarbeta i större utsträckning för att de yttre miljöerna ska vara mer öppna mer inbjudande, så att medborgarna som bor där vill umgås i området. Vad som händer idag är att kriminella tar över, så att människor låser in sig i sina hem medan de yttre miljöerna övertas av kriminella gäng. Vi ser också gärna att man gör en folkräkning. Vilka är det som ska bo här, och hur många är det som bor där som inte borde. Vi vet att det finns en stor svart hyresmarknad som leder till trångboddhet och som gör att barn inte kan vara hemma och ägna sig åt sina läxor, utan mer lockas av de kriminella gängen. Så samverkan mellan flera områden, bostadspolitik, sysselsättning, inte minst polis och polisens arbete är viktiga delar att ha med sig i detta.

Tidigare har ni drivit frågan om förstatligande av skolan hårt. Hur ser du på det?
– Det är ett krav. Vi måste förstatliga skolan för att nå likvärdighet. Staten kan vara en aktör för att göra skolorna mer attraktiva och locka fler lärare till de här områdena. När kommunerna har svåra ekonomiska tider så kommer de att skära ner på välfärden och då kommer de inte dra sig för att skära ner på skolan i konkurrens med andra viktiga kommunala uppgifter. Därför är det viktigt att förstatliga skolan så fort som möjligt.

Vad gör ni för att nå dit?
– Det första är att vi inom ramen för januariavtalet utreda möjligheterna för ett förstatligande av skolan. När utredningen landar är jag säker på att den kommer att säga att det är precis vad vi borde göra och hur vi borde göra det. Sen är det frågan om det finns politisk vilja, och så här långt finns det inte så stor politisk vilja på det området. Så den kampen kommer vi att fortsätta.

Hur långt beredda att gå, med tanke på att Sverigedemokraterna kan tänka sig ett förstatligande?
– Alla i riksdagen som är beredda på att lägga sin röst på att förstatliga skolan kommer vi att söka stöd hos. Det här är viktigt, det går inte längre. Integrationsskulden byggs på år efter år. Vi har inga problem om Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och varför inte Socialdemokraterna hänger på.

Du talar om förlängd skolplikt. Hur fungerar det med tanke på lärarbristen?
– Man går i skolan ett år till helt enkelt. Och det handlar om barn som kommer till Sverige i senare ålder, att de ska ha möjlighet att gå ytterligare ett år i skolan.

Vem ska undervisa dem?
– Det är ytterligare ett år på samma skola, och de lärare som finns där.

De här skolorna har haft samma problem år efter år. Att locka med löner för förstelärare räcker inte, Pisa visar stora skillnader i lärarkompetens och undervisningskvalitet mellan utanförskapsskolor och snittskolorna. Hur löser du det?
– Det ena är att jag tror att man ska ha bättre löner för alla lärare i dessa områden, inte bara för några fler förstelärare. Och återigen så tror jag inte att det är pengar som gör skillnad. Arbetsmiljö och skolmiljö måste bli bättre. Det handlar om ledarskap, om att alla ska ta ansvar, inte bara lärare utan även elever och föräldrar bär ett ansvar för att skolan fungerar som den ska. Det finns skolor i utanförskapsområden som lyckas vänds resultaten, det finns skolor att lära sig av. Det är det som många borde göra. Se vad andra gjort och vad som fungerar.

Så vad ska ditt parti göra?
– Det är att sprida erfarenheter, och inte minst att vi är med och styr skolan i många kommuner runt i landet. Så det är klart att vår politik och vår önskan om vi får igenom den lokalt gör stor skillnad för de här eleverna. Vi märker i kommuner där vi är verksamma så är resurser väldigt knappa och det är därför vi jobbar för förstatligande av skolan, såväl på kommunal som på statlig nivå så ser vi förstatligandet som ett sätt att nå en likvärdig skola.

Vilken fråga är den viktigaste för skolan just nu?
– Det är fortfarande att förstatliga skolan, men jag tror också att det handlar om ledarskap. Att vi ser till att det finns ett ledarskap som är beredd att ta tag i det som finns där. Där man både visar att elever, lärarkår och föräldrar bär ett ansvar för skolan. Man måste inkludera föräldrar i skolan i större utsträckning och jag imponeras av rektor Hamid som tog tag i sin skola och såg till att eleverna möter respekt, möter förväntningar men också förstår att de har ett ansvar tillsammans med föräldrarna och att det vände resultatet i den skola som man ledde. Ledarskapet verkar vara A och O och en arbetsmiljö där både vuxna och barn trivs.

Många av eleverna som misslyckas har föräldrar som inte talar svenska och som saknar akademisk bakgrund själva. Hur engagerar du dem?
– Även om man inte kan språket fullt ut är det viktigt att förstå at man måste gå på de föräldrasamtal man kallas till. Sen får man ta hjälp att förstå det som avhandlas på mötena tror jag är oerhört viktigt. Sen är det viktigt med SFI för föräldrar och språkförskolor. Vi måste bygga upp de föräldrar som kommer, så att de inte blir låsta i föräldraledighet i flera år utan att de faktiskt är på SFI. Jag är övertygad om att det här låter sig göras, det handlar om ett ledarskap som är beredd att ta tag i det och att viljan finns, och att det finns resurser. Det är här som pengarna kan göra skillnad men då måste man också få makten att att använda pengarna på det sätt man behöver.

Vad hindrar kommunerna?
– Det är resurser som hindrar, kommunerna har stora ansvarsområden. Men när vi misslyckas med skolan, vilket vi gjort i många år, så blir de kriminella gängen förebilder. Och när barn går in i de kriminella gängen så kostar de kommunen oerhört mycket pengar. Att omhänderta ett barn på väg in på en kriminell bana kostar oerhört mycket mer än att finansiera skolgången. Men när vi misslyckas med skolan, så går resurserna till fel saker. Vi behöver vända på det hela, investera i mer skola, se till att barn får den tid och det stöd de behöver.

Vad kunde ni gjort bättre med Januariavtalet?
– Det här handlar inte om Januariavtalet, skulden har byggts upp i många år. Vi har pratat om utsatta områden och segregation och barn som inte klarar skolan redan under min första tid i politiken, då var det den största frågan för Liberalerna. Vi saknar likvärdighet i de utsatta områdena och de senaste åren har vi försummat dem, vi har låtit integrationsskulden öka på. Nu är det dags att jobba bort skulden. Vi satsar på förortslyftet, 2030 ska det inte finnas utsatta områden. Där måste bostadspolitiken, kriminalpolitiken, skola och sysselsättning, jämställdhet och värdegrund samverka för at vi ska lyckas vända resultaten.

Var kommer pengarna till Förortslyftet ifrån?
– Vi kommer att föreslå de pengar som behövs, men det vi efterfrågar är förståelse från andra partier i riksdagen för att det här är vad som behövs. Vi måste nå samförstånd med andra partier, vi kan inte nå dit vi vill utan majoritet. Vi pratar mycket om siffror och statistik. Det här handlar om enskilda barn, barn vars livschanser vi fråntar dem genom att inte investera i utsatta områden och de skolor de går i.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin