Läs senare

Sämre provresultat på friskolor för elever med låga betyg

Elever med dåliga betyg från grundskolan får lägre resultat på nationella prov på gymnasiet om skolan är fristående. Sämst klarar sig elever som har lågutbildade föräldrar och går yrkesförberedande program på en fristående skola, visar en ny rapport från IFAU.

26 maj 2016

Resultaten i nationella prov i svenska, engelska och matematik är sämre bland elever på fristående gymnasieskolor än bland elever vid kommunala gymnasier, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i en ny rapport.

– Ju svagare resultat man har med sig från grundskolan desto större är skillnaden i resultat mellan elever på fristående och kommunala gymnasieskolor, säger Jonas Vlachos, forskare vid nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet och en av rapportens två författare. 
 

I genomsnitt är skillnaden i provresultat mellan fristående och kommunala gymnasier relativt liten – bara cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet. För flera grupper tycks det inte spela någon roll vilken huvudman man valt, framhåller forskarna, men de är bekymrade över att elever med lägre grundskolebetyg är överrepresenterade på fristående skolor och att det är de som presterar svagast där .

– Elever med dåliga betyg på grundskolan tycks vara mer benägna att söka sig till fristående gymnasier än till kommunala, säger Jonas Vlachos.
 

De elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående gymnasier har ungefär 0,5 meritpoäng lägre resultat på de nationella proven än jämförbara elever vid kommunala skolor. Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar finns det däremot inga skillnader i provresultat beroende på skolform. Det finns inte heller några skillnader för elever med utländsk bakgrund.
 

Forskarna konstaterar också att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala.

– Dels kan fristående skolor vara mer känsliga för påtryckningar, dels kan det vara så att skolornas ägare och ledare har större resultatfokus och sätter större press på lärarna att leverera bra resultat, säger Jonas Vlachos.

När han tillsammans med sin medförfattare Björn Tyrefors Hinnerich jämför skolornas egna interna bedömningar och Skolinspektionens bedömning av exakt samma provsvar finner han att skillnaden motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng.

Friskornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tillbakavisar forskarnas uppgift att elever söker sig till friskolor för att de tror att det ska vara lättare att få upp betygen.
– Det finns inga belägg för det, säger hon.
När det gäller elever som söker sig till de fristående gymnasiernas yrkesförberedande program ser hon en annan förklaring.
– Friskolorna har bättre rykte än kommunala skolor eftersom våra medlemmar har bättre kontakt med yrkeslivet.

Ulla Hamilton anser att jämförelsen i rapporten mellan fristående skolor och kommunala skolor leder fel. Ojämn och felaktig bedömning och betygsättning förekommer även i den kommunala skolan.
– Att PISA-resultaten sjunkit snabbt för årskurs nio samtidigt som genomsnittsbetygen stiger pekar på just detta, säger hon. 

ur Lärarförbundets Magasin